Grammatikövningar för skolan

Kunskapstest på alla ordklasserna | Svensk grammatik - testa dig! Testa dig själv och se vad du kan! Detta är ett test du kan göra för att se vad du kan om ordklasserna. Du kan göra testet direkt eller först repetera dina kunskaper om ordklasserna här. Därefter kan du göra testet. Under frågorna finns ett facit du kan gå till när du är färdig. Läs och repetera det som du har fel på. Gör gärna dessa tester tillsammans med en vän! Övningar ger färdighet! Lycka till! Vi stödjer projektet - Jag mobbar inte - läs mer här! Vilka ordklasser tillhör dessa ord i meningarna? Skriv dina svar på ett papper eller skriv ut sidan. Nils hade tjugo kronor i fickan. Substantiv – subst. Artikel – art. Adjektiv – adj. Räkneord – räkn. Personliga pronomen – pers. pron. Reflexiva pronomen – refl. pron. Reciproka pronomen – rec. pron. Possessiva pronomen – poss. pron. Demonstrativa pronomen – dem. pron. Determinativa pronomen – det. pron. Interrogativa pronomen – inter. pron. Relativa pronomen – rel. pron. Indefinita pronomen – indef. pron. Verb – verb Hjälpverb – hj.verb Adverb – adv. Färdig?

Ordföljd Svensk ordföljd Se en film där jag förklarar ordföljd i huvudsats. Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med . ! eller ? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2 satser. En sats har ett subjekt och ett eller flera verb. Jag är ett subjekt, gillar är ett verb. Några exempel: De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd! Huvudsats En huvudsats är en sats som kan vara själv. En huvudsats kan vara ett påstående. En huvudsats kan ha rak ordfölj. En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd.Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet.Då kommer subjektet på tredje plats. Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2! En huvudsats kan också vara en fråga.Då kommer verbet först och subjektet på plats 2. En fråga kan också börja med ett frågeord. Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem Undantag:En imperativsats saknar subjet. Exempel:Skynda dig! Ordföljd med två verb

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?

Ett rätt lejon Jag vet inte hur många gånger jag har svarat på frågan om ”ett rätt lejon”, när människor kommer fram och vill prata språk. Alltså hur man böjer ordet rädd i neutrum. Men många vill ha ett snabbt svar, och orkar inte riktigt lyssna på själva historien. Synd, för det mesta vi kan träffa på i vårt språk som verkar ologiskt och konstigt har faktiskt en orsak. Har ni tid en liten stund? Så kallade neutrala substantiv, som tar ett i obestämd form och det i bestämd form, användes nog ursprungligen bara om garanterat livlösa ting (ett hus, berg, förkläde och liknande). Men det här med att personifiera saker, det var man å andra sidan ganska generös med förr i världen. Än i dag använder vi i svenskan sällan ett och det om sånt som är eller kan vara levande. Man säger till exempel ett barn, och det ordet är från början bildat till bära, och har nog ursprungligen betytt ’det man bär’. Och nu är vi äntligen tillbaka där vi började, med det rädda lejonet. PS Barn då, de är ju ofta rädda.