Kyssen av Hjalmar Söderberg. - Hot ChicksHot Chicks Det var en gång en ung flicka och en mycket ung man. De sutto på en sten vid en udde, som sköt ut i sjön, och vågorna skvalpade ända fram till deras fötter. De sutto tysta, var och en i sina tankar, och sågo solen gå ner. Han tänkte, att han gärna ville kyssa henne. Hon tänkte, att hon gärna skulle vilja att han kysste henne, för att hon skulle få ett tillfälle att bli riktigt ond på honom och visa hur djupt hon föraktade honom. -Tror ni det finns ett liv efter detta? Han tänkte, att det skulle gå lättare att kyssa henne om han svarade ja. -Det finns ögonblick då jag tror det. Detta svar behagade henne utomordentligt, och hon tänkte: Jag tycker i alla fall om hans hår, och hans panna också. Han tänkte: nu kan jag bestämt kyssa henne. Hon tänkte: Kanske det är ännu bättre om jag ger honom en örfil, när han kysser mig. Och hon tänkte åter: Varför kysser han mig inte, är jag så ful och obehaglig? Och hon böjde sig fram över vattnet för att spegla sig, men hennes bild bröts i vågskvalpet.
Frankenstein och det manligt monstruösa | Merete Mazzarella I kväll är det 200 år sedan Mary Shelley fick idén till ”Frankenstein”. Frågan är om det inte är Frankenstein snarare än hans skapelse som är monstret i denna roman, som med fördel kan läsas som en feministisk kritik av en enögd manlig rationalitet och självupptagenhet. Den 18 juni 1816 föddes en stor modern myt. Fem purunga människor var på semester tillsammans vid Genèvesjön och eftersom det hade blivit oväder med åska och regn satt de inomhus, församlade framför brasan och läste spökhistorier för varandra. De utgjorde ett okonventionellt sällskap: värd på stället var poeten Lord Byron, av en av sina många älskarinnor omtalad som ”mad, bad and dangerous to know”, de andra var hans livläkare John William Polidori, poeten Percy Shelley, Shelleys blivande hustru Mary och Marys jämnåriga styvsyster Claire. Stäng KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen Anmäl dig här Frankensteins monster hade blivit till och Mary började skriva. Monster, förresten?
Svenskanoveller Wiki Ett halvt ark papper Supersaftiga rabarbermuffins med mandel – 175 grader Hallonet är en knippe stenfrukter, bananen ett bär. Och rabarbern? En ört. Det är ingen ordning på allt och man fattar inte ett enda dugg, för att parafrasera Pippi Långstrump. Men alldeles oavsett botanisk hemvist är rabarber en av mina absoluta favoritråvaror att baka med. De här rabarbermuffinsarna är helt galet saftiga och är dessutom enkla att göra. Rabarbermuffins med mandel och citron · 100 g smör, ordentligt rumstempererat och skuret i tärningar · Skal från två små citroner · Sätt ugnen på 175 grader. · Riv mandelmassan fint på rivjärn. · Tillsätt äggen och vispa, fortfarande med elvisp, till en jämn smet. · Blanda mjölet med bakpulvret och vänd ner blandningen i smeten. · Smörj och mjöla en muffinsplåt. · Ansa rabarbern och skär varje stjälk i två delar på längden. · Grädda långt ner i ugnen i 18–22 minuter.
Att arbeta med noveller Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Novellrecept texten är kortkoncentrerad till en händelse med tillbakablickar för perspektivfå personerskrivs ofta i tredje-personkortfattad beskriven miljöutspelas under kort tidparallellhandling förekommer oftainre monolog är vanligthandlingen börjar ofta mitt i handligen – in medias resslutet innehåller en knorr eller poäng En snap-shot novell är Dublinbor av James Joyce.
Novelltema Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Det är också bra att ha tillhands när eleverna ska skriva egna noveller. Novellrecept För att träna på skrivandet av egna noveller kan man göra stafettnoveller. Skrivandet kan också stödjas av att få exempel att härma, som görs i detta klipp av Malin Larsson. En annan novell som passar sig bra för högläsning är Pälsen av Hjalmar Söderberg. Så här blev en novell i Malins klass
Sökmotorer är inte neutrala - Barn, unga och medier Kopplingar till läroplanen Lgr11 Samhällskunskapsämnets syfte ● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,● uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6 Information och kommunikation● Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9 Information och kommunikation● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Gy11 Samhällskunskap Ämnets syfte
Lektionstips: Pälsen av Hjalmar Söderberg Lektionsmål: Få förståelse för hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen Pälsen. Språkmål: Kunna redogöra för och diskutera hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen, genom att analysera handling, karaktärer och bildspråk. Instruktion: 1. Titta på Power-pointpresentationen som finns ovan. Detta för att friska upp minnet. 2. Hur agerar mannen och kvinnan i boken/novellen. Vilka ord används i samband med kvinnor respektive män? Klicka på länken nedan, för att komma till novellen. 3. 1. 2. 3. 4. 5. 4. "Grundprincipen är att människans och samhällets utveckling sker genom utslagning av svaga individer; endast de bäst lämpade överlever och för sina gener vidare till kommande släktled. Hur kan denna teori användas i tolkningen av Pälsen? 5. a. b. c. d. e. f. g. 7. Novellens slut är helt öppet för tolkning.
Hassen Khemiri: Jag ringer mina bröder - Godmorgon, världen! Jag ringer mina bröder och säger: Nej ingen dog. Eller. En dog. Han dog. Han som inte är vår bror. Men visst. Jag ringer mina bröder och säger: Akta er. Jag ringer mina bröder och säger: Glöm det jag sa. Jag ringer mina bröder och säger: Förresten. Jag ringer mina bröder och säger: Okey. Jag ringer mina bröder och viskar: Okey. Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak ikväll. Jag ringer mina bröder och säger: Det tog bråkdelen av en sekund innan jag insåg att det var min spegelbild. Av: Jonas Hassen Khemiri 2010
Videokurs - Utrustning för porträttfoto | Moderskeppet Guld David Brohede Bli trygg i din utrustning Hur känns din kamera i handen? Får du till det där härliga suddet i bakgrunden på dina porträttbilder? Varför är just en reflexskärm den mest magiska grej du kan ha nedstoppad i din kameraväska. Vår fotolärare David Brohede förstår hur snårigt det ibland kan vara med teknik och val av utrustning. Vad ska du egentligen titta efter när du köper kamera och objektiv? Besök de som David intervjuar i slutet av kursen: Josefin Casteryd, Carl-Robert Jonzon, Victoria Söderström Musik: ”Border Blaster (Instrumental Version)” och ”Already there (no vocals)” av Josh Woodward. Om läraren David Brohede lär ut med entusiasm, ett brinnande fotointresse och en gnutta finurlighet. Läs mer om David.
05.html (Historietter) Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade pälsverk. Häradshövding Richardt hade en stor päls. Det hörde för övrigt nästan till hans ämbetsåligganden, ty han var verkställande direktör i ett alldeles nytt bolag. - Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. - Fy fan så du ser ut, Gustav, sade häradshövding Richardt, då Henck kom upp till honom på hans kontor. - Ja, jag har blivit överkörd, sade Henck. - Det är just likt dig, sade Richardt och skrattade godmodigt. - Tack, sade doktor Henck. Och efter att ha lånat de hundra kronor han behövde, tillade han: - Välkommen till middagen alltså. Richardt var ungkarl och brukade tillbringa julaftonen hos Hencks. - Nej, svarade Henck.
Ett kritiskt perspektiv på skolans digitalisering – Omvärldsbloggen I september förra året konstaterade OECD i rapporten Students, Computers and Learning att det är långt ifrån självklart att en större tillgång till datorer och en ökad användning av it och digitala medier i undervisningen verkligen förbättrar elevernas kunskaper och förmågor. Det räcker inte att ge tillgång till tekniken, utan det krävs att beslutsfattarna tar fram hållbara strategier som hjälper lärarna att utveckla och förändra sin undervisning. Dessutom är det nödvändigt att förändringsarbetet är förankrat i resten av samhället och att det finns en allmän förståelse för varför skolan behöver digitaliseras. Annars kommer det inte att ske någon genomgripande förändring, konstaterade man. Det behövs visioner, kunskaper och hårt arbete för att digitaliseringen av skolans undervisning ska bli framgångsrik och värdefull för samhället. It är, i likhet med all annan teknik, inte något värdeneutralt område. Vad behöver göras för att skolans digitalisering verkligen ska leda till förändring.