Dags att fira in årets nyord! annonsblockerare program som förhindrar att annonser visas på internetsidor [2000] ¶ Allt mer utrymme på Facebook tycks upptas av annonser och det är därför som många använder annonsblockerare för att hålla reklamen stången. PC-Tidningen 27 september 2016 blippbetalning kontaktlös kortbetalning [2015] ¶ Blippbetalningar slår igenom. TT 7 maj 2016 Som verb används blippa och blippbetala. blåljuspersonal anställda som arbetar med akuta insatser inom polis, sjukvård och brandkår [2003] ¶ Även en skärpning av straffen för skadegörelse och grov skadegörelse samt för attacker mot blåljuspersonal ses nu över av regeringen. Vestmanlands Läns Tidning 17 september 2016 cirkulär ekonomi kretsloppsbaserat sätt att driva företag som bland annat skapar så lite avfall som möjligt [2009] ¶ Att bilmärket Renault har börjat ta emot bilar när de ska skrotas för att ta isär dem och använda alla delar och material igen beskrivs ofta som cirkulär ekonomi. Veckans Affärer 8 september 2016 det mörka nätet Dylanman ekodukt fomo
Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Några gånger har jag satt ihop dem i Canva men då mer för att visa på struktur än som stöd för innehåll. Textkopplingar Tala Tänka Strategier för ord Att förstå ord är inte helt lätt.
Grundkurs i norska för ”Skam”-älskare Förkortning för ”nå koser vi oss”, alltså ”nu myser vi” eller ”nu unnar vi oss”. Används ofta ironiskt eller skämtsamt. ”Drittsekk” Förolämpning, som bäst kan översättas med svenskans ”idiot” eller ”skithög”. ”Kødde” Att skämta, driva eller jävlas med någon. ”Nissevors” Norsk form av förfest, där deltagarna är utklädda till tomtar. ”Russebuss” Norges motsvarighet till studentflak. ”God S” Förkortning för ”god steming”, alltså ”god stämning”. ”Luremus” Kan närmast översättas med det engelska ordet ”cock tease”, alltså en person som ger intrycket av att vilja ligga med någon annan, men som i själva verket bara flörtar. ”Føkkboy” En förnorskning av uttrycket ”fuckboy” – en ofta självupptagen kille som ligger runt utan att intressera sig för andras känslor. ”Kjekk” Snygg. ”Serr” Förkortning av ”seriøst”, alltså ”seriöst”. • Läs mer om ”Skam”: Premiär på SVT Play: Serien ”Skam” så bra att unga svenskar lär sig norska Fansen får SVT att lägga ut andra säsongen av ”Skam”
Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande. För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag kom i kontakt med många pedagoger som talade varmt om språkutvecklande undervisning och blev nyfiken på vad det var. Jag som språklärare trodde att jag arbetade medvetet med språket men ju mer jag läste om pedagogiken att arbeta språkstöttande desto mer insåg jag att eleverna måste få mer stöd. Jag började lägga fokus på att utgå från lästa texter som vi läste gemensamt istället för att låta eleverna läsa själv och svara på frågorna på egenhand. Skapa struktur för undervisningen – sorterade samlingar Genom att klicka på bilderna nedan kommer du till samlingarna i Pearltrees. Texttyper för svenskan
Våga vara pluggis: SKAM - träna norska med ungdomsserie Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Att se avsnitten med norsk text bidrar stark till en ökad förståelse av norskan. Här nedan hittar du fyra olika övningar som passar för att introducera nordiska språk och att träna norska med utgångspunkt i några avsnitt av serien. Här hittar du första avsnittet! Om eleverna tittar på serien hemma eller om man har tid att visa många avsnitt i klassrummet så öppnar sig många möjligheter.
ungsprakhistoria | Språkhistoria riktad mot ungdomar En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo Vad utgör bedömningen? Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. För många SO och NO-ämnen står det nästa likadant i kunskapskraven förutom att de inte ska bedöma struktur, citat och källhänvisning. Hur kan jag hjälpa eleverna att få stöd för sitt skrivande? Jag har därför gjort en uppgiftsspecifik matris för vad jag kommer titta på för att kunna bedöma kunskapskravet ovan för åk 9. Hur för man ett resonemang? Vad är mitt syfte? Vill du ha mer att läsa? Vad är källkritik?
Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Hur talar vi när vi talar med olika personer? I kursplanen i engelska ser det ut så här: I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. (Kunskapskrav för E i år 9 i engelska) När jag talar med eleverna om detta brukar jag ta upp extrema hälsningen. Ett annat sätt att påvisa stilen är att använda så kallade clines, gradvisa skalor. Det jag vill påvisa är vad eleverna redan kan. Ofta hamnar jag i slutändan av året i läget att några elever har lite mer att visa, lite mer att ge som de inte lyckats få fram under året. Det här upplägget brukar få eleverna att visa sina bästa sidor. Kanske är det här ett upplägg som fler lärare vill använda nu under sista veckorna på terminen?
Läs- och skrivprojekt Jag har samlat några av mina återkommande favoriter. De är mina favoriter för att texterna och uppgifterna når fram. Eleverna lyckas ofta bra i sitt läsande, tänkande, samtalande och skrivande. Något för nästa läsår kanske? Att våga vara sig självOm kärlekDet osynliga barnetTure SventonOm könsstereotyper En dystopisk mininovellVilseÖnSkriva mikronovellLivets lotteri Tack för att du läst!