Marteus: Eleverna måste sluta lata sig | Ann-Charlotte Marteus Svenska elever tror i hög grad att talang och bra lärare avgör om de lyckas. Men egen ansträngning spelar stor roll. Varför är engelska det ämne där svenska elever är bäst, enligt nationella proven? Förmodligen inte. Om de tillbringade mindre tid i den förföriska anglo-amerikanska underhållningssoppan och mer tid med sina matte-, fysik- och kemiböcker, skulle de vara betydligt bättre på NO. Behöriga lärare Det är förstås lätt att öva in en färdighet när det är lustfyllt. Många elever får i realiteten vara glada om de har en behörig lärare. Men de elever som har fantastiska NO-lärare kommer knappast att hasta in på kittlande kemisajter efter plugget, lyssna på kvantmusik eller se filmer där Pi jagar Cosinus över New Yorks regnvåta hustak. Det underhållande fritidsövandet av NO-ämnen är och förblir en hägring för gemene skolungdom. Elever som slarvar Det finns elever som slarvar med engagemanget, helt uppenbart. Och då säger de: "Jag måste anstränga mig mer för att bli duktig i kemi!"
Cirkelmodellen i berättelseskrivande Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det. Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Genom att arbeta med en berättelsekarta fick eleverna hjälp att se strukturen och de bärande delarna i en berättelse. Vi tittade på film och skrev och samtalade om hur den berättelsen var uppbyggd. Vi lärde oss också om personbeskrivningar. Utvärdering
Jag ringer mina systrar - Kultur - Piteå-Tidningen Jag ringer mina systrar och säger: Det hände en sån sjuk sak i förrgår. Har ni hört? Niklas Lindgren. Hagamannen släpps fri. Han ska få tillträde till gator i Norrbotten (och hela världen) Kanske Piteå. Haparanda. Jag ringer mina systrar och säger: Fast jag är inte säker. Jag ringer mina systrar och säger: Akta er. Jag ringer mina systrar och säger: Glöm det jag sa. Jag ringer mina systrar och säger: Förresten. Jag ringer mina systrar och säger: Okej. Jag ringer mina systrar och viskar: Okej. Jag ringer mina systrar och säger: Det hände en sån sjuk sak ikväll. Jag ringer mina systrar och säger: Men det tog bara bråkdelen av en sekund innan jag insåg att det var skuggan av ett träd. Jag ringer mina systrar och bröder och säger: Nej.
Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter. Vi startade i en frågeställning som var kopplad till vårt tema: ” Hur klarar sig djuren när det blir höst och vinter?” Tillsammans gjorde vi en tankekarta på tavlan där eleverna talade om vad de kom ihåg från filmen och texten. Vid nästa tillfälle tog jag fram vår faktatext igen och vi diskuterade hur den var uppbyggd. Att diskutera
Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn. Att vilja lära sig – hur ser vi det?
Det är jag som är Pippi. Jag kände det. | Frida Boisen Det är jag som är Pippi. Jag kände det. Jag visste det. – Det har jag aldrig provat förut - så det klarar jag säkert. Om Pippi betydde något för den sjuåriga flickan, som precis hade lärt sig att läsa? Ja. Jag blev kär i henne direkt. Jag älskade varje ord hon sa. Varför alltid göra som alla alltid har gjort? Nej, man blir inte anarkist, för att man vågar tänka kritiskt. Och varför ska bara födelsedagsbarnet få alla presenter på födelsedagskalaset? Och när Annika påpekade att så brukade man minsann inte göra, så svarade Pippi: – Så brukar jag göra, och det brukar bli så bra så. För som ju Pippi själv formulerade det: – När man är stark, måste man vara snäll. Ja, det måste man. Ska man vara noga var det Pippi som var först med att rocka sockorna. Pippi var bra på mycket. Som att alltid vilja vidare. Jag levde, andades, somnade och åt till Pippi. Och ja. Pippi. Att det var du älskade Pippi.
Tips för att komma igång med språkutvecklande undervisning och undervisning i lässtrategier. För er som är sugna på att komma igång och arbeta mer språkutvecklande, oavsett ämne, rekommenderar jag föreläsningen Språkutvecklande arbete av Hanna Stehagen. Jag har tidigare nämnt både hennes bok Språk i alla ämnen och hennes blogg Mitt språkutvecklande klassrum i mina inlägg, eftersom de har varit viktiga för mig. I den här föreläsningen inleder Hanna (de första åtta minuterna ungefär) med att argumentera för varför alla lärare bör ha ett språkutvecklande förhållningssätt. ”Skolans språk är ingens modersmål”. Detta är något jag som ämneslärare i svenska och psykologi försöker att ha i åtanke hela tiden. Ett annat tips är introduktionsfilmen Strategier för läsförståelse som Rolf Ekelund har tipsat om i Svensklärarföreningens grupp på facebook. Även om de exempel vi får se och höra i flera av sådana här filmer utgår ifrån grundskolan finner jag dem mycket användbara på gymnasienivå. Åsa Relaterat Det första inlägget! Hej! I "Presentation" I "Akademiskt skrivande"
Flyga drake: läs boken - se filmen | Annikas litteratur- och kulturblogg För ganska precis två år sedan läste jag Flyga drake av Khaled Hosseini. Så här skrev jag om boken då (på min gamla blogg som numera inte uppdateras): Det kändes som att jag åkte en riktig känslo-berg-och-dalbana när jag läste den här boken. Den gjorde mig både glad, ledsen, arg, förtvivlad, lycklig och ja, nästan salig. Allt på en och samma gång. Boken handlar om Amir (rikemansson) och Hassan (hans tjänare). Trots att det har gått ungefär ett dygn sedan jag läste ut boken finns det framför allt en scen som har etsat sig fast i mitt minne: ”Jag kastade granatäpplet på honom. Det här är en helt fantastisk bok! Trots att det alltså har gått två år sedan jag läste den så minns jag fortfarande hur starkt den påverkade mig. I går kväll såg jag filmen och den berörde mig inte alls. Filmen lämnar många luckor, både vad gäller handlingen och karaktärerna, och vissa frågetecken rätas aldrig ut. Jag gjorde det inte. (Visited 3 371 times, 2 visits today)
Text: Han hade grön kostym.pdf About this page We have detected automated abuse of Google coming from your Internet Service Provider. This page checks to see if it's really a human sending the requests and not a robot coming through your ISP's network. This page appears when Google automatically detects requests coming from your computer network which appear to be in violation of the Terms of Service. This traffic may have been sent by malicious software, a browser plug-in, or a script that sends automated requests. Sometimes you may be asked to solve the CAPTCHA if you are using advanced terms that robots are known to use, or sending requests very quickly.
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa
Kampen mot rasism - Sommarpaket Mordet på John Hron John Hron. Foto: Privat Det är 1995 och John Hron ska börja åttan. Fyra skinheads kommer emellan. Lyssna även på P1 Dokumentär om John Hron där reportern har träffat föräldrarna till John Hron under flera år efter mordet. Nazisträttegångarna i Göteborg Vera Oredsson, 86, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet. Hemma hos 86-åriga Vera Oredsson, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet, finns det ett porträtt av Adolf Hitler och en hakkors-pärlplatta som är gjord av hennes barnbarn. I mitten av 1980-talet sker en våg av nazistiska våldsdåd i främst Göteborg, Växjö och Landskrona. Vilka var dom? Bussfärden som förändrade historien Rosa Parks på bussen i Alabama, 1955. Den 1 december 1955 vägrade sömmerskan Rosa Park att resa sig från sin sittplats för en vit man när hon åkte buss. I Studio Ett 1994 berättade Rosa Parks om det som blev en av medborgarrättsrörelsens viktigaste symbolhandlingar. Rodney King och kravallerna i Los Angeles Ta judarna sist