Lektionsidé: Ta en mening och gör om den Att modella grammatik i en mening är ofta roligt och kan inbjuda till samspel. Låt oss tänka att vi tar meningen: Julen närmade sig. Den hittar jag inte på själv. Jag skriver den på tavlan. Det viktiga är att jag skriver ned alla meningar som blir till. Julen närmade sig äntligen.Den vackra julen närmade sig äntligen.Julen, ja äntligen, närmade den sig.Julen närmade sig äntligen, äntligen, äntligen.Så jag hade längtat. Detta är kreativt, kräver tänkande och vi arbetar med mening och ordförråd. Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.
Lärare – djupdyk i det som går bra Låt mig göra en lista över vad vi själva kan göra för att undersöka det som går bra: undersök vad för metoder som lyckas – olika för olika eleverundersök hur ni lyckashur upplever jag min undervisninghur upplever eleverna min undervisningfrågor som ställs är de till form eller till innehålllyssna till elevernas frågor – hur frågar de och vad gör deras frågor med ossnär det fungerar i klassrummet – sätt ord på vad det är som fungerar och varförvad gör dig till den där ”skickliga” läraren?vem kan du tala lyckade lektioner med? En lärare som jag coachar skrev ett mail om sina funderingar och tillkortakommanden i undervisningen. Jag beslöt mig för att inte kidnappas i den frågeställningen utan frågade om läraren kunde återkomma med svar på vad läraren tyckte sig lyckas med.
Lärarna och ordet, undervisningen och ordberikandet Tänk om varje lärare en dag bar omkring på ett favoritord. In i skolan. Idag gillar jag ordet ”rubank”. Tänk om vi tog uppdraget att ordberika elevernas världar. – Min lärare är jättetokig – hon gillar ordet rubank. Jag vet att Vygotskij ler då jag föreslår det här. Jag tror också på det lite gråa ordet ”gråsugga”. This entry was posted in Barns rättigheter, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Ordförrådet and tagged alla ska ordberika eleverna, Gråsugga, Hallsberg, Lgr 11, ordberika eleverna, ordförråd, skolan är generös, skolberika eleverna, skolutveckling.
Lektionsförslag: Härma författarens mening eller meningar Upprepningar funderar jag på. Hur gör man dem? Varför? Om jag hade klass skulle jag fråga eleverna. Inte undervisa utan lyfta fram och fråga mina elever. ” Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy.” Jag skulle högläsa texten med inlevelse, olika betoningar och med olika känslor. Därefter skulle eleverna få undersöka skillnaderna mellan de två meningarna. Därefter skulle vi tillsammans skapa nya meningar där vi lånar och härmar författarens. Därefter får eleverna härma och skapa egna meningar utifrån de modeller, författarens och de vi själva skapat. Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy. Min mening blir: Snart blir jag trött, tänkte jag. Snart blir jag nog lika trött som hunden. Min andra mening: Aldrig blir jag pigg, sa jag. Aldrig blir jag nog så pigg som mörten. Så här blir min planering: 1) Jag väljer några meningar ur en skönlitterär bok. 2) Jag skriver upp den på tavlan så att den blir hela klassens text.
Lektionsförslag – Ta en mening och gör den större Detta är en mycket rolig skrivuppgift. Jag har gjort den i alla ämnen och den sätter igång elevernas skrivande. Man tar en kort liten mening ur vilken bok som helst, den meningen ska och får eleverna välja själva. Eleverna samlas och läser upp sina meningar högt för varandra. Jag gör samma uppgifter som eleverna. Elevalstren är från årskurs fyra och fem! Fem undervisningar i läsförståelse Läsundervisning är inte en enda undervisning. Det är en alltid undervisning. Om eleverna ska förstå text, varhelst den finns, i boken eller i datorn, så måste man förstå, kunna läsa mellan raderna och analysera och grubbla på den. Man behöver tänka, sätta egna ord på det man läst, och man måste förstå. Om inte varje enskilt ord men hela sammanhanget. Jag har under många år undervisat i läsning och jag har flera undervisningar i klassrummet. GEMENSAM LÄSNING – det är den lilla text vi alla arbetar med, analyserar, lägger oss i, förklarar och undersöker. VÄGLEDD UNDERVISNING – Då alla elever har börjat arbeta undervisar jag i mindre grupper. ENSKILD UNDERVISNING – Då sitter jag med en elev och läser. ELEVLÄSNING – Eleverna ska och får alltid högläsa texter för varandra. HÖGLÄSNING – Skolan är generös tänker jag alltid. Och det allra minsta man kan göra för skolbarn är att läsa högt för dem.
Lektionsförslag: Kittla hjärnan med en rolig ingång i boken! Hjärnan ska alltid kittlas tänker jag. Om jag förmår kittla elevernas hjärnor handlar om att reta upp systemet en aning. Det handlar om att förvåna eleverna. Ta dem med ut på okända marker men sedan låta dem upptäcka att de är utmanade så att de kan tänka, grubbla och fundera. En första idéEn tävlingEn domare utsesKom tillbaka i morgon! Jag ber eleverna undersöka meningarna. Vad är det för meningar? De här frågorna ska givetvis generera tankar om det som står skrivet i punktform. Om man måste tänka i tid så är det här många lektioner. Eleverna får naturligtvis möta boken. LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. Dessa ord ska vara hämtade ur den bok jag ska läsa, den text vi ska arbeta med. parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. – Sätt in ett ord i en mening? Solen skiner på mig.Krukväxten är en kaktus.Krukväxten behöver vatten.Hunden morrar när hunden ser en annan hund.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening, det tar inte många minuter i anspråk och därmed skapas variation och ordet finns med i olika sammanhang.
Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Lektion: Vilket djur talar jag om? Denna lektion bidrar till elevernas förmåga att lyssna, fundera, tänka och argumentera, analysera och fundera över fakta de hör eller tar del av. Lgr 11 berättar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt som eleverna ska få denna möjlighet ska undervisningen vara saklig och allsidig. Det betyder att vi måste utbilda för möjligheten att i stort och i smått tycka, tänka, belägga och uttrycka hur vi tänker och samt att skaffa argument för varför vi säger som vi gör. Gör så här: Förbered med att välja en text. Förbered dig genom att ta bort det texten beskriver: Här är den text jag kommer att göra med mina elever. Alltid, alltid en tydlig koppling till Lgr 11. Undervisningen brukar utvecklas till att bli mycket språkrik. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende att pröva egna idéer och lösa problem. Undervisningen ska vara balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Skriv ut!
Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”
Hur hinner du? Något om att börja en lektion! -Jag börjar varje lektion med högläsning, berättar jag. - Va, varje lektion? Hur hinner du det? frågar lärare. Skolan är en plats för innehåll. Eleverna får vänta på lektionsstarterna. I en av mina klasser kom lektionerna igång inom två minuter angiven tid. Så här kunde jag läsa: ”En gammal tant gick förbi, och plötsligt sprack hennes påse. Ur: Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? Självklart väcker texter frågor.