Kreativt skrivande: 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Men har ni inga klaner – hur gör ni då? | Navets språkklass Frågan ställdes av en elev igår när vi talade om ämnet samhällskunskap. Vilken bra fråga! Viktig fråga! Hur skulle jag följa upp detta? Intressant för mig – men bra för eleverna? Vilken intressant lektion vi fick, vilken elevaktivitet och vad mycket jag fick lära mig. Till vänster är de anteckningar som jag gjorde under lektionen. SO-undervisningen startar – kartläggning Tillbaka till lektionsstarten, ja tillbaka till dagen före. Ni som känner till kunskapskraven i geografi för årskurs 9 märker att eleverna faktiskt tillsammans har täckt in det mesta av detta, om än naturligtvis mycket kortfattat. När jag startar SO-undervisningen med nyanlända elever fokuserar jag huvudsakligen på geografi och samhällskunskap. Men har ni inga klaner? Nu blev det rejäl fart i klassrummet, alla elever var aktiva! Det jämförande perspektivet utvecklar Så lektionen avslutades med att jag försökte få till någon sorts historik över Sveriges utveckling. /Suzanne
Läsa för livet! Undervisa för att läsa för livet! Det är allvarligt att inte bli textmedveten och textinkluderad. Fler elever hamnar utanför text och i en farlig marginal där utanförskapet ökar för varje år i skolan. Texterna blir svårare, mer komplicerade med ökad textmassa och fina trådar av hänvisningar till andra texter och … kan man inte är det ett utanförskap som gör ont i själen. Jag kan inte läsa blir en skam och något man försöker dölja. Skolan ska vara generös tänker jag alltid. Textbegreppet i kursplanerna är stort. Jag tänker på hur jag utvecklade mina textlektioner. Så här gjorde jag: * Jag högläste ett kort stycke ur skönlitterära böcker vid varje lektionsstart. * Jag högläste varje dag en bok. * Eleverna får ha en samtalspartner och en diskussionspartner. * Jag tillät alltid spontana textdiskussioner och lärde eleverna att föra dem utan att störa läsande eller arbetande elever som satt med andra dilemman. * Eleverna fick olika uppdrag att lyfta fram meningar ur sina böcker och dela dem med resten av klassen.
Läsfixarmatris BLÄDDRA! BLÄDDRA!: Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?
LÄSSTRATEGIER LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. – Sätt in ett ord i en mening? Solen skiner på mig.Krukväxten är en kaktus.Krukväxten behöver vatten.Hunden morrar när hunden ser en annan hund.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening, det tar inte många minuter i anspråk och därmed skapas variation och ordet finns med i olika sammanhang. – Sätt in två ord i en mening – Sätt in tre ord i en mening
Snacka med Kenta… på riktigt! Eleverna ska träffa valfri karaktär ”på riktigt” vid två tillfällen. De väljer vilken karaktär och vilket tillfälle i boken. Gör gärna en egen och visa både hur bilden och texten kan konstrueras. Visa till exempel hur eleverna kan kombinera berättande text med dialoger. Nästa steg blir att skriva en gemensam text tillsammans med eleverna (då kan du välja en situation ur en annan bok som är bekant för eleverna så att du inte ”tar” någons tänkta situation). I tredje steget får eleverna försöka själva. Eleven väljer ett tillfälle ur boken där karaktären har något problem. Bilden är gjord med hjälp av Alfafunktionen i Pages och greenscreenteknik (ta bort bakgrundsfärg och överlappa bilderna). Och apropå bilder tänker en del säkert på upphovsrätten. Arbetsmaterial- Nypon Nypon förlag vill öka möjligheterna att använda lättläst skönlitteratur i undervisningen. Det gör vi genom att komplettera alla våra böcker med arbetsmaterial. Materialet består dels av en handledning med tips och idéer till er pedagoger, dels av lektionsmaterial för eleverna. Arbetsmaterialet är kostnadsfritt och går att skriva ut genom att klicka på länkarna nedan. Arbetsmaterialet hittar du också under fliken Arbetsmaterial vid respektive bok inne i butiken. Finn rätt arbetsmaterial genom att klicka på bokstaven titeln startar med. Lättläst på svenska: Aha - Kropp och hälsa - arbetsmaterial till läraren Aha - Kropp och hälsa - uppgifter till eleven (skrivbara pdf:er) Aha - Liv och miljö - arbetsmaterial till läraren Aha - Liv och miljö - uppgifter till eleven (skrivbara pdf:er) Aha - Medeltiden - arbetsmaterial till läraren Aha - Medeltiden - uppgifter till eleven (skrivbara pdf:er) Aha - Sex och lite sånt - arbetsmaterial till läraren Aha - Stenåldern - arbetsmaterial till läraren Parkour!
Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. Innan jag läste deras blogg hade jag funderat på hur jag kunde arbeta med min klass som nu går i årskurs 8. Jag har även funderat på om eleverna skulle kunna gynnas av att göra sina egna symboler. ”Röd i ansiktet rusade mannen in i rummet och det smällde när dörren for igen bakom honom. Att diskutera:
Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande Jag är precis hemkommen från Gislaved kommun där jag tillsammans med andra lärare har föreläst och haft workshop kring språkutvecklande undervisning. Gislaved kommun har vid den här läsårsstarten satsat stort och ordnat en utbildning för kommunens grundskolelärare i olika stadier – inklusive högstadielärarna. Detta blir startskottet för ett fortsatt kollegialt lärande kring läsförståelse och språkutveckling och kommunen har inför höstterminen på ett strukturerat sätt planerat in bland annat fortsatta inspirationföreläsningar och vidare arbete i såväl ämnesnätverksgrupper som arbetslag ute på skolorna. Jag blir glad när jag tar del av den inbjudan som Gislaved har skickat ut till sina lärare. Kommunen engagerar sina lärare i en omfattande fortbildning som kommer göra skillnad för eleverna och de involverade skolorna har alla möjligheter att komma på djupet i sitt språkutvecklande arbete. Vi kan i debattartikeln även läsa följande: ”Om vikten av att som lärare visa hur man gör”
Mitt språkutvecklande SO-klassrum: mars 2017 Innan jag nattade min 4-åring igår hade vi läst i drygt 45 minuter. "Bara en bok till", bad hon med den lenaste rösten. Vi hann avklara två Mamma Mu och en Pettson. Med samma lust och engagemang öppnar inte mina elever läroböckerna. Snarare gör de allt de kan för att undvika bokhyllan eller den digitala boken för att istället googla. Under den senaste veckan har jag deltagit i flera diskussioner om läsning och läromedel. Jag har också vid ett flertal tillfällen den senaste tiden fått frågan från föräldrar varför eleverna inte får med sig läroböcker hem. Vilken roll har egentligen läromedel i vår digitala tid? Jag är dock inte läromedelsfri. Jag ser dock inte att grundläromedlet behöver ges i ett exemplar till varje elev, vilket många föräldrar efterfrågar. Jag började inlägget med att jämföra min 4-årings boklust med mina högstadieelevers snarare bokskygghet.
ELSA Sök i ELSA Söktips: Vid sökning på personnamn går det bra att använda såväl rak som inverterad namnform: Elsa Beskow ger samma sökresultat som Beskow Elsa. Systemet gör ingen skillnad på sökning med små eller stora bokstäver. Om man skriver in flera ord i en sökruta uppfattas det av systemet som att samtliga ord skall förekomma. Söker man efter barnlitteratur Sverige i Titel/ord i titel, hittar systemet poster där ordet barnlitteratur förekommer tillsammans med ordet Sverige någonstans i titeln. Du kan använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT i din söksträng. Frågetecken ?