Progression 4-rutan. Fler personer. 

Picture Perfect Narrative Writing Our new reading series at school uses a lot of photo cards. We use them to introduce our new vocabulary words and to retell our stories. The students absolutely love looking at real pictures. After learning about a fabulous site where you can purchase photographs to use, I knew that I wanted to come up with a writing unit where students could tell and write about real pictures. This past week, we wrote about one of our pictures from the packet. We had a discussion about the picture and the students brainstormed what they think may be happening. Next, we began filling in our graphic organizer to tell about our story. The next day, we looked at our story again and began our writing. When the students were finished with their writing, they used an editing checklist to edit their own papers, then switched with a classmate to edit each others papers. They really enjoyed writing to a "real" picture and I'm excited to use the other pictures in the packet.

Språkutvecklande övning: Springdiktamen | Miss Åsa Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Du kan antingen skriva med liten teckenstorlek och sätta upp texten i klassrummet eller med större tecken och då sätta upp den utanför klassrummet. Dela in klassen i grupper om ca 5-6 elever i varje. När du ger starttecken skyndar sig den första eleven fram till pappret och försöker memorerar första meningen.

Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Här kommer ytterligare ett exempel på mening som berättar, d v s är ogestaltad: ”Han blev ledsen.” Om du stället vill gestalta kan du skriva: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till på en ogestaltad mening: ”Noor var lycklig.” Samma mening gestaltad: ”Noor hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar spred sig över hela ansiktet.” Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Kan du se skillnaden nedan? På engelska heter det Show, don´t tell!

Gestaltande beskrivningar by Johan Rasmusson on Prezi Pre-Cursive Handwriting Practice Practice writing words in slanted print (pre-cursive) This page allows you to create a worksheet of text for pre-cursive lettering practice. Enter the text you want to be on the page in the large box below, and it will be rendered using slanted, slightly stylized print lettering. This worksheet is still under development. Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer I ett tidigare blogginlägg om berättarteknik tog jag upp dramaturgin – hur du kan bygga berättelsen och vad du kan tänka på när du börjar skriva din berättelse. Med hjälp av dramaturgin skapar du en spännande story, men för att verkligen fånga läsaren behöver du levande karaktärer och miljöer. Och det tänkte jag att vi skulle titta på nu. När du bygger upp scenerna målar du med hjälp av miljöskildringar och med hjälp av dina karaktärer – det är det som ger scenerna liv. Stephen King menar att författaren har en telepatisk förmåga som plockar upp karaktärernas tankar. Miljö Jag själv är hopplös när det gäller miljö. Jag har ett extremt tråkigt exempel när det gäller levande miljöbeskrivningar: Om det står ”Andreas satt på trappan. Eftersom vi alla bär på en massa fördomar kan miljön även hjälpa oss få en bild av karaktären. Karaktärer Karaktärernas motiv, och hur starka dessa är, är det som avgör hur mycket vi identifierar oss med dem. Det bankade på fönstret och Peter blev jätterädd.

Djurboken – och tankarna kring den. | Tangentdansen I kursplanen för åk 1-3 kan vi läsa att eleverna ska bekanta sig med beskrivande och förklarande texter, faktatexter för barn. Arbetet med djurboken är en start på att lära sig läsa och skriva små korta faktatexter. Först har vi pratat om skogen och de svenska djuren och gjort en liten mindmap om vilka djur vi vet som smyger omkring i våra svenska skogar. Det finns faktiskt ingen Anakonda där ute. Uppdrag 1 är att göra en fin framsida till våra personliga djurböcker innan vi fyller böckerna med djurfakta. Variationen är härlig att se. Nästa steg är att tillsammans bestämma vilka djur vi ska arbeta med. Sista punkten (lärt oss) vet vi ju förstås inte än, men det greppade ni nog. Tillsammans valde vi ut fem djur som vi alla ska undersöka och forska om och sen får alla elever välja minst två egna djur av alla de som finns i de svenska skogarna och skriva och rita om. Vi bestämde att vi skulle skriva lite fakta om varje djur, göra en bild på djuret och på djurets spår. Vi började med – Vargen

Makete.se - dramaturgi i lärande Lektionsförslag – Ta en mening och gör den större Detta är en mycket rolig skrivuppgift. Jag har gjort den i alla ämnen och den sätter igång elevernas skrivande. Man tar en kort liten mening ur vilken bok som helst, den meningen ska och får eleverna välja själva. Det enda kriteriet är att den ska vara kort. Så här gör vi: Eleverna samlas och läser upp sina meningar högt för varandra. Jag gör samma uppgifter som eleverna. Elevalstren är från årskurs fyra och fem!