Skrivtips för barn och unga 1. Lyssna på musik När man lyssnar på musik så sätts alla delar i hjärnan igång och fantasin får fart. Därför kan det vara bra att ha musik i bakgrunden när man skriver. 2. Många författare behöver lugn och ro för att skriva. 3. Se dig omkring. 4. Genom att läsa lär man sig nya ord och tränar sin känsla för språket. 5. Som allt annat man vill bli bra på så krävs träning. 6. Försök skriv så enkelt du kan. 7. Att skriva olika sorters berättelser kan vara bra för att öva upp fantasin. 8. Var inte rädd att lämna din text ett tag för att återkomma till den senare. 9. Om du vill kan du be en kompis, ett syskon eller en förälder att läsa det du skrivit. 10. För att få bra flyt i texten så kan du prova att läsa den högt. Text: Sofia Ängsved & Anna Wilner
Kamratrepons i grupp med fokus på fraser och ord Vårt nuvarande skrivprojekt handlar om dikter. Vi har läst, lyssnat och skrivit egna dikter. När alla hade skrivet ett antal var det dags att jobba med kamratsespons. Den här gången tänkte jag att det skulle passa bra att prova på respons i grupp eftersom vi har tränat väldigt mycket på att få och ge respons två och två tidigare. När jag jobbar med respons utgår vi ifrån textriangeln och den använder vi som stöd för att uppmärksamma de högre nivåerna i text, för som Hoel skriver så krävs större ansträngning att arbeta på den högre/globala nivån än vad det gör på den lägre/lokala nivån. Från skolverkets bedömningsmaterial ”Språket på väg” sidan 13 Efter att jobbat intensivt med skrivande och respons kan jag se att det utvecklas en textmedvetenhet hos eleverna. För första gången testade vi att jobba med kamratrespons i grupp för att utveckla dikterna som alla elever hade skrivit. Skribenten i grupp Den isolerade skribenten
Recensioner – ny genre Eller ny och ny men ny som genre i form av genreplansch som stöttning. Målet är som vanligt att eleverna ska klara sig utan planscherna iaf tills de börjar fyran. Tills dess hoppas jag att jag har gett dem alla en bra grund att stå på inför mellanstadiets utmaningar. På postit-lappen står ord som eleverna hade idéer om hur en bok kan vara: spännande, rolig, tråkig, läskig m.m. Vi började med att läsa bilderböcker, den här gången med lite Astrid Lindgren-tema eftersom Pippi råkade fylla 70 för någon vecka sedan. Vi tittade på bokrecension från boken Låt språket bära och pratade om vad som var viktigt med den här genren. Nästa lektion har eleverna gruppläst och tillsammans hjälpts åt att skriva en recension. Eftersom vi jobbar med 4-rutan för att skriva sagor och berättelser så använder vi tänket i bokrecensionerna. Se arbetet kring 4-rutan på länken här!
Genrepedagogik och cirkelmodellen i praktiken - Ivana Eklund Idag tänker jag fortsätta att skriva på tema genrepedagogik och berätta hur jag har använt mig av den och cirkelmodellen på kurs A med elever som fortfarande är i början av sin läs- och skrivutveckling. Som exempel väljer jag ett återkommande arbetsområde som jag kallar På stan (kan varieras på många olika sätt). Det är fråga om en språkutvecklande promenad genom centrum i närheten av vår sfi-skola. Vi promenerar en liten sträcka och pratar om/sätter ord på vad vi ser och gör under tiden (i presens, det konkreta, här och nu). Efteråt, under de kommande dagarna, ska vi berätta om promenaden i dåtid (fortfarande det konkreta, men där och då). Det är på det här sättet man kan börja arbeta genrepedagogiskt på A-nivå och börja skriva på talets grund och utifrån cirkelmodellens fyra faser. Fas 1: Att skapa förförståelse och bygga upp förkunskaper Under promenaden: Man får inte ha bråttom utan det gäller att avsätta ca 1,5 timme för promenaden. Vi pratar om det vi ser och vad det heter, t.ex.
Språkutvecklande övning: Springdiktamen | Miss Åsa Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Du kan antingen skriva med liten teckenstorlek och sätta upp texten i klassrummet eller med större tecken och då sätta upp den utanför klassrummet.
I huvudet på en sva-fröken Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Analysera och bygga meningar Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. Andas halva andetag! Ord och uttryck När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han?
Temaarbete enligt Cirkelmodellen Cirkelmodellen - eller Cykeln för undervisning och lärande - är en modell för att stötta skrivande och arbeta både språk- och kunskapsutvecklande med ett arbetsområde. Bilden är hämtad från Skolverkets Greppa språket där man kan få en kort presentation av Cirkelmodellen och dess fyra faser. Genom explicit undervisning tydliggör man skolans olika basgenrer vilket bidrar till att eleverna också får större förutsättningar att tillgodogöra sig skolans ämnesundervisning. För den som vill läsa mer om Cirkelmodellen så rekommenderar jag främst Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet. Om man vill fördjupa sig lite mera i genrepedagogik och skolans olika genrer så rekommenderar jag Låt språket bära som är skriven av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring. Fas 1 - vi bygger upp kunskap om ämnet: Vi valde att starta upp med att se en film från sli.se som handlade om småfåglar. Fågelns delar: Vi gick igenom vad fågelns olika delar har för namn och funktion.
Mitt lärarliv: Enkel återkoppling på komplex uppgift Eleverna i Svenska 2 skriver argumenterande texter om en litterär epok. Tidigare har de fått skrivuppgifter om olika epoker och skrivit ett övergripande prov, där de både har redogjort översiktligt för litterära epoker och även jämfört två epoker med varandra. För att de ytterligare ska få chansen att förstå litteraturhistorien, har de nu fått den något konstlade uppgiften att argumentera i både tal och skrift för en litterär epok. Jag började med att gå igenom/repetera argumentation, se gäddan ovan som är inspirerad av en pirayabild i boken Svenska1 Helt enkelt, och vi övade också på några stilfigurer: allitteration, anafor, antites, liknelse, metafor, retorisk fråga, stegring och upprepning. Eftersom Svenska 2 är en utökad kurs på våra yrkesprogram, ligger all undervisning koncentrerad till en eftermiddag i veckan. Gruppen behövde längre tid än jag hade räknat med för att skriva sina utkast, för det tog litet tid att komma på en struktur.
Planera och strukturera undervisning Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell På Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3). Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp? (Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).
Genrepedagogik Genrepedagogik. Vad är det? Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda. Genrepedagogik handlar om att synliggöra sådant som man i den vanliga undervisningen ofta tar för givet att eleverna redan känner till, sådant som elever från studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk. Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet. Man kan bl a lyssna på Pauline Gibbons när hon berättar om vikten av att se flerspråkiga elever som en resurs och att de utvecklas bäst av att integreras i den ordinarie undervisningen så snart som möjligt. I en artikel publicerad i Lärarförbundets tidning Alfa kan ni läsa om Mariana Sellgren och om hur hon arbetar med genrepedagogik och SO.