Han ville att vi skulle dricka jos En vårdag för 35 år sedan damp den ner i landets alla hushåll. En broschyr i A4-format, fylld med brevmallar. Föga upphetsande, kan tyckas. Men häftet var sprängstoff, liksom det häfte som delades ut till landets skolelever: ”Vi vill att du ska hjälpa till att utrota krångelsvenskan. Med hjälp av den här arbetsboken kan du träna på att skriva enkelt och ledigt i alla sammanhang, utan hämningar och sneglande på krångelsvenskans regler.” Häftena gavs ut av Postverket, som på den tiden hade 58 000 anställda – många fler än andra statliga jättar som Televerket och Statens järnvägar. ”Posten vill lära dig använda ditt eget språk och uppmuntra dig att våga skriva personligt såväl privat som till myndigheter och företag. – Det handlade förstås om att posten ville att folk skulle skriva mer brev så att de fick sälja mer porto. Men det var inte bara Postverket som ville förenkla. Motioner om stavningsreformer har sedan förra sekelskiftet återkommit ungefär vart tionde år.
Ska vi bry oss om språkdöden? Ngong, poyanáwa, squamish, karok, dyaabugay, umesamiska och 467 till. Det är de språk i världen som klassas som akut utrotningshotade på språkuppslagsverket Ethnologues webbplats. Dessa språk talas av ett fåtal äldre personer och kommer med största sannolikhet att dö ut inom bara några år. Och fler hotas framöver. Enligt Unescos Red book of endangered languages är nära hälften, 2 473 stycken, av jordens språk hotade på sikt, eftersom få eller inga barn har dem som modersmål längre. Och? En annan debattör, den amerikanske socialpsykologen Roy F. Men oavsett vad dessa debattörer anser pågår räddningsaktioner för språk, eller språkvarianter, runt om i världen, till exempel för kagulu och umesamiska (se artiklar på sidorna 24 och 35). Men går det verkligen att rädda språk som bara talas av några få personer och kanske inte ens har något skriftspråk? – Det är en knepig fråga, säger Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet. – Jag tror på flerspråksideologin.
Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions
SPRÅKHISTORIA by m t on Prezi Kort svensk språkhistoria | Svenska språket Det har hänt mycket i svenskan under historiens lopp. Det kan man se om man jämför en runinskrift med en nutida text. Perioder Samtidigt med vikingatidens början (omkring 800) kan man urskilja svenska som eget språk. Den första perioden (omkring 800–1225) kallas den runsvenska tiden, eftersom inskrifter med runor är de egentliga skriftliga källorna då. Här följer några viktiga förändringar på olika områden. Uttal Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. Skrift Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. Böjning Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Lånord och påverkan Med kristendomen (900-talet) kom ord från latin som mässa och kloster och grekiska som kyrka och biskop. Viktiga händelser Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. En rättskrivningsreform genomfördes 1907.
Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. När eleverna ställt någon eller några frågor och alla fått svara var det dags att bestämma vilka frågor som gruppen tyckte var bäst, som gett bra svar och gett upphov till funderingar. Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet. I helklass fick eleverna sedan presentera sina frågor och vi skrev ner de i ett gemensamt dokument på smartboarden. Vad skulle du ha gjort om du satt i Katlagrottan? Tror du att Jonatan skulle ha försökt rädda Jossi från vågorna om han varit där? Vad skulle du göra i Nangilima?
Efter det nationella provet blev det dags för språkhistoria i Svenska 3 Efter det nationella provet är det många elever som upplever att kursen är klar. Jag brukar därför försöka ha kvar något område som jag kan arbeta med efter det nationella provet. I år blev det språkhistoria i kursen Svenska 3. Jag tänkte här dela med mig av mitt arbete, då mina elever överlag tyckte att området var intressant. Hur inledde jag då arbetsområdet? Vi passade också på att se det avsnitt ur Värsta språket som handlar om språkens släktskap (avsnitt 3 från säsong 2). Nästa steg blev att se en kort prezipresentation om språkhistoria som jag har gjort. När vi sedan började arbeta med de olika perioderna i svensk språkhistoria fokuserade vi mycket på närläsning av texterna. När vi hade gått igenom alla perioderna fanns det tid för att i grupp eller individuellt skapa en överblick över perioderna genom en mall som jag tagit fram. Hela arbetsområdet avslutades sedan med ett vanligt prov. Vad tar då jag med mig från arbetsområdet och elevernas utvärdering?
Affärssvenska – är det ett nytt språk? | Svenska språket När man kommunicerar med företag, myndigheter och offentliga instanser används en speciell nisch av det svenska språket. Inte så att grammatiken och satsbyggnaden är annorlunda, men däremot kan ordval och formuleringar i ett affärsdokument skilja sig från privata anteckningar. Vad är det då som utmärker affärssvenskan? Jo, kravet på precision och korrekthet är mycket större både när det gäller språk och innehåll. Det handlar både om demokrati och ekonomi I flera årtionden har svenska myndigheter och företag aktivt arbetat med att förenkla och modernisera sitt sätt att kommunicera med medborgare och kunder. Större företag och organisationer har också egna språkvårdare. I Sverige kan vi konstatera att mycket arbete läggs ner på språkvård. Hur skriver man så att alla förstår? Vad är det som gör att en text blir svårbegriplig? Textens utseende har stor betydelse Det är inte bara innehållet i en text som är viktigt utan också hur texten är uppställd. Affärsdokument Att kunna skriva ger makt
Lektionstips: referatskrivning Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår
Isländsk purism allt längre bort från Mikkjáll Jackson | Språktidningen När den isländska ungdomstidningen Æskan 1989 skrev om Mikkjáll Jackson rasade läsarna. Idolen hette i fansens värld Michael Jackson och inget annat. Æskan skrev också om artister som Brúsi Springsteen, Jóna Jett, Markús Knopfler och Patrek Swayze. Redaktionens linje var att om ett utländskt namn hade en isländsk motsvarighet så skulle den användas. Inte sällan talas det om isländska som det där språket som inte släpper in några lånord och som knappt ändrat sig sedan ön befolkades i slutet av 800-talet. Ibland kämpar två former mot varandra närmast i direktsändning. Den puristiska traditionen är visserligen inte stendöd. I avhandlingen Purism på glid? Lånord som inte följer standardisländskans normer förekommer främst på nätet. Är då lånorden något hot mot isländskan? En tanke som Håkan Jansson diskuterar är om mer eller mindre oanpassade lånord kan skapa oordning i böjningssystemet. Den kanske viktigaste förändringen under senare år är enligt Håkan Jansson nätets utbredning. Anders