Naverlönnskolan Professionsutveckling utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste gå på djupet för att leda till förändring som gör skillnad (Timperley). Genom att ta fram en plan för vad utvecklingsarbetet ska fokusera på och hur arbetet ska utformas och struktureras så skapas förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. ”Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning” – Helen Timperley i Lärarnas nyheter. Utveckla undervisning som leder till att fler elever lyckas på Naverlönnskolan och utveckla den likvärdiga bedömningen. I flera av både arbetslags- och ämnesutvärderingarna för att fler elever ska lyckas, framkommer att vi behöver arbeta med att utveckla elevernas motivation och förmåga att ta ansvar. ”Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Parallellt med det kunskapsbildande arbetet med att utveckla elevernas lärande så finns ett behov att utveckla den likvärdiga bedömningen.
Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin EN FRIDAREKTORS BETRAKTELSER: ATT LEDA BRA FÖRÄLDRAMÖTEN!! Bengt Björklund skriver nedan om de viktiga föräldramötena. Att de måste bli bra, stimulerande, innehållsrika med mycket dialog - så att föräldrarna återvänder och tycker det är meningsfullt. Bengt Björklund skriver i egenskap av förälder, lärarutbildare och pedagogisk konsult. Det är föräldramöte! Spännande möten Egentligen kan vi inte förvänta oss att en nyutexaminerad lärare ska vara en självklar auktoritet inför en föräldragrupp, men det förvånar mig, hur lite som satsas på att utbilda lärarkandidater och kompetensutveckla lärare till att bli professionella mötesledare så att verklig dialog uppstår på föräldramöten. Utgångspunkter I de individuella utvecklingssamtalen möter läraren eleven med föräldrar en gång per termin för att ha en dialog kring elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. På skolornas hemsidor kan vi se många beskrivningar på hur kreativa och attraktiva möten kan göras. 2.
Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören 1438154760Publicerad 29.07.2015 kl. 10:26 Vi står inför ett nytt läsår och du som är pedagog har än en gång den fantastiska möjligheten att fungera som läsinspiratör för de barn eller unga du möter i din vardag. Hur ska du se till att läsåret 2015-2016 blir just ett LÄSår på ditt dagis / i din förskola / i ditt klassrum? Senast nu är det dags att börja fundera på den saken! Här kommer en lista med förslag på läsrelaterade aktiviteter av olika slag. Kanske hittar du något du kan inspireras av, utmana dig själv med, reflektera över eller diskutera med dina kolleger? Det muntliga berättandet är en viktig inkörsport till läsandet.
Ordningsregler för läraren | Provfri matematik – bedömning i praktiken Detta blogginlägg handlar om regler för arbetsro baserade på inlärning istället för på disciplin. Jag kommer visa hur mina ordningsregler för eleverna är formulerade och Malin Larssons utveckling av dem, samt länkar till hennes blogg och radioprogrammet som var upprinnelsen till det hela. Men först vill jag visa ordningsregler för LÄRAREN: Upprinnelsen är att jag medverkade i Sveriges Radio P1. Ska vi skapa ordning och reda i klassrummet, måste vi skapa regler som är baserade på det som forskningen säger främjar inlärning. En fråga till dig, kära läsare: Hur skulle du själv formulera ordningsregler i ett klassrum, om de ska utgå ifrån att främja inlärning? Här är en bild på reglerna i mitt klassrum, fula som stryk, men innehållet är vackert: Efter radioprogrammet hände något härligt. Malins inlägg fick mig att tänka ännu ett varv.
Skolan behöver fler inte färre reformer Alltför ofta hör man i skoldebatten att skolan behöver arbetsro. Det sägs att skolan måste få vila för att utvecklingen ska kunna vända. Utbildningsminister Gustav Fridolin brukar berätta en anekdot om hur man i personalrummet på skolan där han jobbade skämtade om att en ny regering betyder en ny läroplan. Det finns däremot inget som tyder på att skolan är reformtrött. Det svenska skolväsendet står inför mycket stora utmaningar som för var dag växer sig allt större. OECD konstaterar i den rapport över den svenska skolan som lämnades över till regeringen tidigare i år att de senaste årens reformer är viktiga, men långt ifrån tillräckliga med tanke på det svenska skolsystemets allvarliga situation. Låt oss titta på Polen, ett land som har klättrat från bottennoteringar i PISA-mätningen till toppskiktet inom samtliga kunskapsområden, samtidigt som de har lyckats öka andelen högpresterande elever och minskat andelen lågpresterande. Omvärldens oroligheter driver många människor på flykt.
Bo Hejlskov Elvéns blogg Senaste åren har jag flera gångar stött på skolor och andra verksamheter som säger sig ha nolltolerans mot problembeteende. När jag frågar vad det innebär säger de att de polisanmäler alla hot och allt våld. När jag sedan frågar varför har de inte riktigt något bra svar. Man har bara valt att göra så. Jag tycker det är ganska konstigt. Jag pratade med en representant för danska kontorsfacket. Facket ville i stället att arbetsgivaren skulle ta hotet som ett arbetsmiljöproblem, där det helt klart är arbetsgivaren som måste vidta åtgärder för att det inte händer igen. Om vi flyttar det tänket till skolan skulle det innebära att om ett barn hotas eller är våldsam måste skolan, för att klara sina åtaganden kring elevernas och lärarnas arbetsmiljö, vidta relevanta åtgärder så att det inte hände igen. Det bästa med ett sådant förfarande skulle vara att man i så fall skulle kunna ta det ansvar som innebär att man kan påverka. Då är det mera effektivt att låtsas att skolan är en bilverkstad!
Skolutvecklingsprogram ska ge mindre administration för lärare Syftet med skolutvecklingsprogrammet, som ska tas fram och genomföras av Skolverket, är att öka kompetensen i och ge stöd till skolor och deras huvudmän, rapporterar SR Ekot. Det innebär främst att administrationen ska minskas och göras effektivare för lärare och rektorer. I stället ska arbetet på skolorna styras av personalens yrkesskicklighet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). – Även skolan har blivit utsatt för det som man ibland kallar för "New Public Management", alltså en styrningsfilosofi som byggt väldigt mycket på kontroll och uppföljning och mycket mindre på att utnyttja all den kompetens som finns hos professionen och låta proffsen vara proffs. En annan tanke med programmet är att lärare också ska få fler metoder för att kunna anpassa undervisningen till elevernas olika behov. Regeringen fattar beslutet i dag och målet är att arbetet ska komma igång redan i höst.
Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset. Än mer undanskymt blev lärstilar sedan John Hattie genom sin meta-studie (Visual learning) avvisade lärstilar vars effektivitet inte stöds av några bevis (se Hattie, Synligt lärande för lärare, 2012, s. 60). Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Det är alltså innehållet i den här artikeln som ligger till grund för vad Skolinspektionen bedömer vid sina inspektioner.