Ska vi bry oss om språkdöden? Ngong, poyanáwa, squamish, karok, dyaabugay, umesamiska och 467 till. Det är de språk i världen som klassas som akut utrotningshotade på språkuppslagsverket Ethnologues webbplats. Dessa språk talas av ett fåtal äldre personer och kommer med största sannolikhet att dö ut inom bara några år. Och fler hotas framöver. Enligt Unescos Red book of endangered languages är nära hälften, 2 473 stycken, av jordens språk hotade på sikt, eftersom få eller inga barn har dem som modersmål längre. Och? En annan debattör, den amerikanske socialpsykologen Roy F. Men oavsett vad dessa debattörer anser pågår räddningsaktioner för språk, eller språkvarianter, runt om i världen, till exempel för kagulu och umesamiska (se artiklar på sidorna 24 och 35). Men går det verkligen att rädda språk som bara talas av några få personer och kanske inte ens har något skriftspråk? – Det är en knepig fråga, säger Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet. – Jag tror på flerspråksideologin.
Lyssna på dialekter I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. Kartan, som innehåller material från alla Sveriges landskap, ger en visuell överblick. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk. Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Gustav Karlsson härmar 50 dialekter på tolv minuter Zappat Det finns förmodligen lika många dialekter som det finns orter i det här landet. Imitatören Gustav "Gurra" Karlsson river av 50 på tolv minuter. Gustav "Gurra" Karlsson slog igenom 2001 när han deltog i TV4:s program "Talang" och bland annat drev med jurymedlemmen Bert Karlsson. Förra året släppte han en video där han härmade 18 lokala landsmål. Nu är han alltså tillbaka med imponerande 50 dialekter. Och av kommentarerna på Facebook och Youtube att döma så lyckas han riktigt bra. "Bor typ i Uddevalla och de va verkligen som att du lät härifrån", kommenterar en Denniz. "Jävligt bra öländska", säger Ludvig. "Född o uppvuxen på Gotland! Vi kontaktade "Gurra" för att få veta mer om hur han jobbar för att härma dialekter. Beskriv hur du gör när du går in i rollen för att imitera Göteborgsdialekten? – Den är förhållandevis enkel att efterlikna då jag är ifrån Vetlanda i Småland, göteborgsdialekt och vetlandamål har i stort sett samma melodi i språket. Vilken dialekt är svårast att imitera?
Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Om språklig förändring Alla språkforskare är överens om att språk förändras – det är en naturlig del av många språks utveckling. 1. Under det senaste decenniet har det skett förändringar i användandet av pronomen i det svenska språket. Presentera frågeställningen. Rubrik: Hen och en i svenska språket 2. Presentera frågeställningen.
Språkfrågan: Sletet och fröset. Hur böjer göteborgarna verb? En göteborgare kan säga sletet i stället för slitit och fröset i stället för frusit. Man kan, om man vill, nöja sig med att konstatera att dialekten skiljer sig från standardspråket, men man kan också försöka upptäcka dialektens grammatiska regler. Göteborgskan är inte felaktig svenska; det är en annan svenska med andra grammatiska regler. Känsliga läsare varnas nu för att den här artikeln fortsättningsvis innehåller ett rikt mått av grammatiska termer som kan uppfattas som obehagliga och kränkande av den som framgångsrikt förträngt alla minnen av skolans grammatikundervisning. Såväl i svenskan som i göteborgskan finns det en distinktion mellan svaga och starka verb. De svaga verben böjs enligt tre mönster, eller konjugationer som det heter i grammatiken. Enligt första konjugationen böjs kasta (kasta-kastar-kastade-kastat). Eller, vänta nu! Starka verb utmärks av att de har olika stamvokaler i olika böjningsformer. I andra grupper av starka verb ser vokalväxlingen annorlunda ut.
33 ord som bara äkta göteborgare begriper I våras berättade vi på GP.SE om hur Göteborgskan breder ut sig. Tvärtemot vad många tror är göteborgskan en relativt ung dialekt med bara drygt hundra år på nacken. Mellan åren 1888 och 1919 fördubblades Göteborgs befolkning, från ungefär 100 000 till 200 000 invånare. Inflyttningen skedde framförallt från Bohuslän, Halland och Västergötland och i den mixen växte ett helt nytt språklandskap fram. Snart ett sekel senare har dialektutjämningen, alltså att färre pratar med grov dialekt, gjort att en hel del av de dialektala orden fått minskad betydelse. Därför presenterar GP.SE denna basparlör – för dig som vill få en grundkurs i göteborgska. Bamba. Knô/ Knôka. Kombarris. Grotescos satirlåt "Göteborg é staden på g" driver med klichébilden av göteborgska. "Gôr-". La. Dô. Brôta. Halledônare. Tjôta. Bôsig. Änna. Rundstycke. Kålle. Bala. Åpen. Mocklis. Gubbe. Bördig. Jåggens. Svale. Broder Daniels "Shoreline" anser många i den yngre generationen vara något av stadens nationalsång. Habba. Go.
Vad är svenska? Frågan kan verka dum. Vad är svenska? Det är ju det språk som talas i Sverige och som den här artikeln är skriven på. Det svenska språket finns beskrivet i grammatikböcker, och de svenska orden finns i ordböcker. Men var går gränserna för svenskan, i rum och i tid? 1. 2. Ingen av dem är skriven på nutida svenska. Gränsen för vad som är svenska har alltså inte bara att göra med vad vi kan tolka när vi hör eller läser. Det är märkligt, om ”svenska” helt enkelt är ett visst sätt att skriva och tala. Vad som hände när svenskan kom till vet man i stort sett. För 1 500 år sedan talade man på ungefär samma sätt i hela Norden, utom i de områden där man använde samiska eller finska. Först när kristendomen kom, för ungefär 1 000 år sedan, införde kyrkans folk den latinska skriftspråkskulturen. Islänningarna kallade till att börja med sitt språk för danska, märkligt nog. Man kan undra varför islänningarna använde det namnet. Snart skrevs det texter också i Sverige med det nya latinska alfabetet.
Kort svensk språkhistoria | Svenska språket Det har hänt mycket i svenskan under historiens lopp. Det kan man se om man jämför en runinskrift med en nutida text. Perioder Samtidigt med vikingatidens början (omkring 800) kan man urskilja svenska som eget språk. Här följer några viktiga förändringar på olika områden. Uttal Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. Skrift Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. Böjning Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Lånord och påverkan Med kristendomen (900-talet) kom ord från latin som mässa och kloster och grekiska som kyrka och biskop. Viktiga händelser Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Riksdagen antog en språkpolitik 2005.
Affärssvenska – är det ett nytt språk? | Svenska språket När man kommunicerar med företag, myndigheter och offentliga instanser används en speciell nisch av det svenska språket. Inte så att grammatiken och satsbyggnaden är annorlunda, men däremot kan ordval och formuleringar i ett affärsdokument skilja sig från privata anteckningar. Vad är det då som utmärker affärssvenskan? Det handlar både om demokrati och ekonomi I flera årtionden har svenska myndigheter och företag aktivt arbetat med att förenkla och modernisera sitt sätt att kommunicera med medborgare och kunder. Större företag och organisationer har också egna språkvårdare. I Sverige kan vi konstatera att mycket arbete läggs ner på språkvård. Hur skriver man så att alla förstår? Vad är det som gör att en text blir svårbegriplig? Textens utseende har stor betydelse Det är inte bara innehållet i en text som är viktigt utan också hur texten är uppställd. Många företag använder sig av skrivmallar för olika dokument, ibland med färdigskrivna texter. Affärsdokument Att kunna skriva ger makt
Gustav Vasa gjorde de svenska ärterna rara Flicker, kroner och skater möter man inte i skrift, såvida det nu inte handlar om en författares strävan att åstadkomma ett trovärdigt talspråk. Som markörer för talspråk börjar de här formerna emellertid att råka i bakvatten. Skriftspråksuttalet flickor, kronor och skator är betydligt vanligare, så vanligt att flickerna och kronerna och skaterna inte betraktas som talspråkliga normalformer utan utlöser indignerade lyssnarreaktioner över slafsighet när de någon gång hörs i radio. För en språkvetare å andra sidan framkallar dessa former en nostalgisk suck. Man får räkna med att deras tid är utmätt i det offentliga samtalets språk. I grannspråket danska finns inte frågan. Liknande var en gång på väg att hända även i svenskan. Den som hejdade e-formerna i skriftspråket var Gustav Vasa. Flickorna har alltså den gamle despoten att tacka för att de inte är flicker. Men varför heter det då inte bara i tal utan även på konservburkar och i kokböcker gula ärter, ärter med fläsk? H.C.