Bedöma teknik - svårast av alla ämnen
haft en undanskymd plats i många grundskolor. Frågan om bedömning av elevers kunskaper har i princip varit obefintlig. Det har varit svårt för lärare att konkretisera målen, anser Eva Hartell. – Förhoppningsvis kommer den nya kursplanen med centralt innehåll att ändra på det. Ett problem är att det aldrig gjorts någon nationell utvärdering av teknikämnet. – Det får konsekvenser för både lärare och elever. Eva Hartell är matematik-, NO- och tekniklärare. – Jag ville lära mig av andra lärare hur man kan uttrycka sig om elevers kunskaper i teknik. Enligt Skolverkets statistik från 2009 hör teknik till de ämnen som har högst måluppfyllelse. Hur skolor organiserar teknikundervisningen ser olika ut. Ett problem med att ha få lektioner är att det är svårt att utveckla sina arbeten. – Vad gör man med kommentaren ”Du fick G, men om du gjort det här hade du kunnat få VG” om man inte har någon mer undervisning? Därför handlar bedömning inte bara om ett visst antal lektioner.
bfllillaedet - home
Matris för begreppslig förmåga
Josefin, jag försöker att utöka min repertoar av sätt att få mina elever att ta mer ansvar för sitt lärande, att de ska få syn på sitt lärande och att de ska förstå de olika kvaliteterna i kunskap. Så här gjorde jag idag när vi arbetade med några nya begrepp:Eleverna fick fylla i valfri ruta med en etta - hur väl de ansåg att de kunde och förstod begreppet. I grupper fick de sedan definiera begreppen och komma på egna exempel. Socialisation Eleverna tog detta på största allvar och de tog ansvar för sitt lärande. Jag ska försöka göra fler sådana här enkla, lättarbetade och lättförståeliga matriser för de olika förmågorna.
Vägen till maxade betyg - Mattias Ribbing
”Nationella prov kan öka lärarens status”
I Aftonbladet debatt torsdagen den 29 juni målar professor Christian Lundahl med flera upp en hemsk bild angående det förslag som regeringen lagt där nationella proven föreslås få större tyngd vid betygsättningen. Jag vill här bemöta ett urval av deras åsikter, punkt för punkt, trots att utbildningsminister Anna Ekström redan gjort det på ett förtjänstfullt sätt. Debattörerna börjar med en säker grundfärg; sönderstressade elever riskerar att bli följden. Tyvärr är ju det en beskrivning av dagens situation. Jag, däremot, menar att nationella proven tvärtom kommer att minska stressen. Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra har hälften av alla lärare utsatts för påtryckningar från elever som vill ha högre betyg. Hur skulle vi som vuxna uppleva det om vi märkte att vi kunde förhandla om till exempel bygglov och skattesatser, där grannen fick bygglov men inte du? Varifrån kommer den uppfattningen? Jag tror i stället att det förhåller sig precis tvärtom.
Regeringen: Alla nationella prov ska digitaliseras
Uppsatsdelen i proven i svenska, svenska 2 och engelska ska börja skrivas digitalt efter sommaren 2018. På längre sikt ska alla nationella prov i så väl grundskolan som gymnasiet skrivas digitalt, rapporterar SVT Nyheter. – De nationella proven ska digitaliseras. Vi bestämmer också att eleverna ska skriva proven anonymt, så att man inte ser när man rättar vem det är som har skrivit vilket prov. Att lärare inte ska betygsätta de egna elevernas prov är för att undvika att andra faktorer än själva resultatet tas med i betygsättningen av provet. Lärarnas Riksförbund är positiva till förslaget. – Vi tycker att det är ett väldigt bra förslag. Någon som är mer kritisk till förslaget är betygsexperten Per Måhl. – De nationella prov vi har i dag stämmer inte alltid med de anvisningar som lärare ska följa när de sätter betyg. Han menar också att en digitalisering riskerar att förstärka skillnaderna mellan provens utformning och lärarnas uppgift vid betygsättningen.
Forskaren: Fokus på provresultat urholkar läroplanen
Regeringens förslag att resultatet av de nationella proven ska väga tyngre vid betygsättning är tidstypiskt. Såväl skolor som myndigheter mäter redan saker som resultaten på prov för att avgöra vem som är framgångsrik och vem som inte är det. Problemet med det är enligt Ulf Lundströms forskning att allt ljus riktas mot en viss del av skolans verksamhet, medan andra delar av läroplanen hamnar i bakgrunden – inte för att de delarna är mindre viktiga, utan för att de inte är mätbara på samma sätt. Det handlar om skolans breda mål, som respekt för mänskliga rättigheter, förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor, förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden, vilja och lust att lära och mängder med andra mål som anges i läroplanen. – Läroplanen i sig är bra på många sätt. Dessutom tycker han att det sker i en tid då prioriteringarna borde se helt annorlunda ut. Han tar också upp hur det påverkar läraryrket. – Man devalverar lärarprofessionen.
”Nationella proven tar orimligt mycket tid i anspråk”
Regeringens förslag på torsdagen att alla nationella prov ska genomföras digitalt, rättas externt och ges större tyngd vid betygssättning har mötts av blandade reaktioner. Lärarnas Riksförbunds (LR) ordförande Åsa Fahlén är i grunden positiv. – Digitaliseringen är positiv på grund av arbetsbelastningen både för lärare och annan personal runt omkring. Den stora vinsten är smidigheten. Den del av förslaget som kanske fått starkast kritik handlar om att de nationella proven ska ges större vikt vid betygsättning, trots att varje prov bara mäter en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle. – Det är fortfarande så att läraren gör en helhetsbedömning. Hon tror inte heller att oron att digitalisering i sig skulle innebära någon form av förenkling av proven är befogad. – Digitaliseringen kritiseras ibland för att proven ska förenklas till någons sorts multiple choice. Ur ett bredare perspektiv finns det många fler saker kring de nationella proven som Åsa Fahlén vill se förändras.
Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov
Det är nationella provtider och rapporterna om fusk har avlöst varandra. Som ett brev på posten kommer också varje år rapporter om skillnader mellan provresultat och betyg och att det ser olika ut på olika skolor – ett tecken på bristande likvärdighet. Som ett svar har därför röster höjts, dels för digitalisering och central rättning av proven och dels att göra de nationella proven mer styrande vid betygsättning. På onsdagen röstade till exempel riksdagen igenom ett förslag om att regeringen bör vidta åtgärder för att införa digitala och centralt rättade nationella prov. Ett förslag som stöds av Alliansen och Sverigedemokraterna och därmed av en majoritet i Sveriges riksdag. Men att de här förslagen skulle vara en lösning är Per Måhl, sakkunnig på betyg och bedömning, mycket kritiskt till. Vilka problem ser du med att ge de nationella proven mer tyngd vid betygsättning? – De nationella prov vi har i dag stämmer inte alltid med de anvisningar som lärare ska följa när de sätter betyg.
