Kreativt klassrum med blackout poetry | Alfa Det är en ljusfattig eftermiddag i ett klassrum i Järvenskolan. I boktraven på katedern ligger romanerna Törnfåglarna, Du och jag, Marie Curie, och ytterligare några böcker med romantiska omslag. Eleverna i åttan har varit och simmat och droppar in våta i håret. – Kan du riva åt mig, jag har sönder sidan annars. Susanna Silow slår upp den bok eleven pekar på, river försiktigt ut en sida och räcker henne den. Trots att klassrummet är livligt och pratsamt sitter redan flera elever tysta i bänkarna, lutade över utrivna sidor, det vill säga arbetsmaterialet. En elev räcker Susanna Silow en omskapad boksida. – Titta vilken effekt man kan få fram, säger läraren. Nästan all text är svärtad. Jag är ledsen/så hemskt ledsen/hela tiden/Hon tittade ut genom fönstret/Nu vill jag bara tillbaka. Eleven som läste ser sig omkring. – Vad hemsk den var. En diskussion vidtar mellan läraren och några elever om hur dikten kunde bli så sorglig i sin korthet. Denna bundna form lämnar utrymme för fantasin.
Strukturerat skrivande - en förbättringsövning - Mia Smith Att bara släppa eleverna fria att skriva vad de vill leder sällan till ordentlig utveckling. Här vill jag presentera en övning som leder eleverna tydligt framåt. Som grund för övningen har jag valt att återigen använda en bild, faktiskt samma bild som jag använde i den övning jag presenterar i det här blogginlägget, men alltså med ett annat upplägg och med en elevgrupp som inte sett bilden förut. Bild: Anton Widell Inspirationen för uppgiften kom som så mången gång förut från kursplanen. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla/välgrundade förbättringar av egna framställningar.ur kunskapskraven för år 9 i engelskaOlika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.ur Centralt innehåll för år 9 i engelska För att kunna förbättra något måste man ha något att utgå från. Nästa steg var inte tydligt kopplat till just engelskan, utan den generella digitala förmågan*:
Språkutveckling med sekvensbilder - Hülya Basaran Varför sekvensbilder? Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Hur kan jag använda sekvensbilder? Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt: Med sekvensbilder kan eleverna: # Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till. # Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv. # Reflektera över hur man kan göra och inte göra. # Formulera egna frågor till bilderna. Tips! Lycka till!
Stödstrukturer och bildstöd - mallar att sätta upp i klassrummet För elever som har svårt för att skriva och uttrycka sig begripligt på engelska använder jag mig ofta av stödstrukturer och bildstöd. Det går inte att bara säga till eleverna att de ska skriva utan jag måste undervisa dem om hur texten ska se ut och hur de skriver den på engelska. Jag utgår från genrepedagogik och cirkelmodellen när det gäller att träna eleverna i tal och i skrift. Jag tycker att det bästa är om du kan samarbeta med svenskläraren så att du på engelsklektionerna skriver samma texttyp som de arbetar med i svenskan. Mina elever som har svårt för att skriva börjar väldigt enkelt. Jag skulle säga att mallen, Personal Narrative, nedan fungerar redan från år 4. När eleverna har kommit längre i sin skrivutveckling använder jag en mer utvecklad mall som de också tar del av hemma och iförväg. Nedan har jag bifogat några stödstrukturer som du kan använda när eleverna ska skriva olika texter. Frågorna i bilden ovan är ursprungligen från Annikas blogg och finns där på svenska. / Sara
Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop? Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur! Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Hur gick det då?
Transition words | Welcome to English, step 3-4 (Spring 2015) What are transition or linking words? Transitional words and phrases are also called signal words. They are placed at key points to lead the reader through the sentences and paragraphs. Transitions can be used to compare, contrast, add, summarize, show cause/effect, time order, sequence or to give examples. Here´s one example: Look at the following sentences: I love drinking coffee. These sentences imply that the writer loves drinking coffee because it keeps her awake at night. I love drinking coffee even though it keeps me awake at night. Now the writer loves coffee in spite of its keeping her awake at night. Here are some transition words: Paragraphs Sentences and paragraphs This one I like because it compares conjunctions/subordinate conjunctions with transition words: List of Commonly Used Linking Words Click here for exercises/transition words Click here for more exercises 1 Click here for more exercises 2 Click here for more exercises 3 Click here for more exercises 4 Like this: Like Loading...
Gestaltande beskrivningar by Johan Rasmusson on Prezi The Plot The Plot The Plot Question time! What is it that you think they wanted? What do you think is in the barrels? Which mouse is in charge? If the mice could talk, what would they be saying? Perfect picture! Can you draw a picture of one of the mice doing something extraordinary? Story starter! They had been in the barn for ages. Outfits ready, equipment set, plan made, they were almost ready to leave. They knew what they wanted, and were determined to get it. Sentence challenge! Can you write a sentence that uses an apostrophe for omission? E.g. cannot = can’t I have = I’ve he will= he’ll she is= she’s we have= we’ve will not = won’t He can not see anything. I have never been so excited! He will never be the leader. She was always complaining. We will not give you a piece of cheese! We have never seen a mouse wearing clothes before. Sick sentences! These sentences are ‘sick’ and need help to get better. The mouse had fur and eyes.
Makete.se - dramaturgi i lärande Anne-Marie Körling Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det? | Hjärtat hos @frksarapersson Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med: OrdförrådLässtrategierGrammatikLitterära greppAtt diskutera livsfrågorAtt leva sig in i olika livsödenAtt få nya perspektivAtt få kunskap om andra tider och platserIgenkänning och spegling Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver. Men hur gör man då? Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!