John Hattie och James Nottingham | Magister Karlsson I torsdags befann jag mig, tillsammans med nästan 900 andra förväntansfulla lärare och annat skolfolk, på Conventum Arena i Örebro för att lyssna till och inspireras av professor John Hattie och den brittiske läraren och författaren James Nottingham. Hela Conventum bubblade av förväntan och spänning när Hattie efter en stunds väntan äntligen klev upp på scenen för att prata om sin forskning. Eftersom jag redan förra sommaren hade läst SKL:s sammanfattning av synligt lärande (av Jan Håkansson) och veckorna innan föreläsningen även läst delar av Synligt lärande för lärare kände jag att jag hade bra koll på studien som under de senaste åren har tagit skolvärlden med storm. Jag blev därför både förvånad och aningen besviken när i stort sett hela dragningen var en genomgång av de påverkansfaktorer, som är centrala i studien, från faktorer med skadlig effekt till faktorer med vinnande effekt. När sedan James Nottingham klev upp på scenen kändes det väldigt nytt och fräscht.
Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham kan vara en av de bästa böcker jag läst i pedagogisk väg. Aha, är den full av IT? Inte alls. Och ändå öppnar den för mig att tänka in var digital teknik kan fungera i min undervisning. Framförallt fokuserar Nottingham på hur man bemöter elever och ger dem tillfälle att utveckla sin vilja att lära. Han bygger mycket av sina pedagogiska idéer på Carol S Dwecks forskning om vad utvecklande tankesätt och statiskt tankesätt kan göra för att antingen utveckla eller hämma vårt lärande. Nottingham visar på vilka utmanande frågor vi kan ställa till våra elever och hur vi kan locka fram utmanande frågor av dem. Jag brukar ofta prata med mina elever om hur jag lär. Nottingham har utarbetat en bra och viktig modell för att kunna samtala om lärande och ha som hjälp när elever och lärare utvärderar hur lärandet går till.
#pedaläslyft – Hur gör vi? Hur gör vi ? #pedaläslyft Idag har vi arrangörer “träffats” via Google Hang Out för att diskutera hur vi ska lägga upp #pedaläslyft under sommaren. Boken som blev framröstad av över 100 deltagande lärare är: James Nottinghams Utmanande undervisning (Natur & Kultur) Den som är grön! Avhandlingen som vi ska läsa är: Maria Rasmussons Det Digitala läsandet. 180 lärare har hittills anmält sig och det går fortfarande bra att hoppa på och av precis som du själv vill. Natur och Kultur stöttar #pedaläslyftet genom rabatt på boken av Nottingham! Om du vill anmäla dig kan du göra det här: #pedaläslyft ! Under vecka 29, med start på måndagen den 13 juli, kommer vi att lägga ut diskussionsfrågor i Facebookgruppen Det pedagogiska läslyftet. och på Edcamp.se. Den första veckan pratar vi om kapitel 1-3 dvs sidorna 9-65. Vi, arrangörer, kommer hjälpas åt att moderera diskussionerna och vara de som lägger ut frågorna. Under vecka 30 -31 kommer vi också att genomföra Hang Outs on air.
VIA-modellen – en enkel lärmodell I veckan var jag på Skolforum och föreläste om hur det kan se ut i en lågstadieklass när man går in för att eleverna ska kunna reflektera över hur de gör när de lär. Inte att de ska nischa in sig i fasta lärprofiler, som jag snarare tycker kan hämma än hjälpa dem att våga ta nya kliv. Nej, hur man kan prata om utmaningar och hur vi faktiskt alla ibland hamnar i lärande gropar, som vi kan hjälpa varandra att ta oss upp ifrån. Om hur vi kan leta efter utmaningar och se det spännande i att lära mer. Efteråt kom det fram en åhörare som bad att få använda en modell jag hade visat. Mina elever har modellen på sina målböcker. Award-winning teaching & learning courses, P4C and Challenging Learning "Feedback ska medföra mer jobb för eleven än läraren!" #pedaläslyft "Feedback ska medföra mer jobb för eleven än läraren". Vilken tankeställare detta citat av Bosse Larsson blev! Diskussionerna i #pedaläslyft är i full gång i Facebookgruppen med samma namn. För er som inte har Facebook kan ni ta del av diskussionerna här: Edcamp.se. Om man inte vill använda Facebook eller inte orkar gå igenom alla kommentarer gör jag här en sammanfattning. Den första frågan löd: 1. Detta kan med fördel kombineras med att man ställer frågorna: Vart ska jag? Vi måste också vara noga med att se till att eleven förstår återkopplingen. Flera vittnar om att det svåraste är att ge återkoppling på elevens muntliga förmåga. Ovanstående är en kort sammanfattning av de över 100 kommentarer som första frågan genererade. Below are the questions for James: 1. 2. 4. Google Hang Out on air Nästa vecka kommer vi att börja med Google Hang Out.
Utmanande undervisning ökar elevens ansträngning | Pedagog Värmland Jag vill rekommendera boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham som en handbok i undervisning som utvecklar elevers tänkande och ansträngning. Nottingham har fokus på att öka elevers medvetenhet om hur viktig den egna ansträngningen är för lärande. Han utgår från följande fem centrala begrepp som resulterar till en effektiv utbildning i självständigt tänkande och tron på sig själv att klara svåra utmaningar. - Återkoppling - Ansträngning - Utmaning - Reflektion - Självkänsla Utmaning är det mest centrala begreppet eftersom en utmanande lärandemiljö leder till att elever presterar mer och går utanför sin ”komfortzon”. Elever som utmanas och tränar sig i att anstränga sig når högre mål och därmed ökar självkänslan vilket leder till att de vågar misslyckas med uppgifter och därefter ta sig an samma uppgift igen. Ingegerd Norder
En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning som vi läste inom... Vi har läst Utmanande undervisning i klassrummet av Nottingham inom #pedaläslyft. Här nedan kommer en sammanfattning av boken för er som vill. Boken är utgiven av Natur & Kultur 2013 och har åtta kapitel. Första kapitlet berättar vad utmanade undervisning är nämligen mer berättande, dialog och utmaning i undervisningen samtidigt som vi följer läroplanen. Återkoppling Här får vi en definition av begreppet – att återkoppling är information som uppgiften som hjälper eleven vidare. att förstå måletatt inse vart man befinner sig i förhållande till måletatt förstå vad man ska göra för att nå dit. Sammanfattningsvis ger vi för lite återkoppling, vi fokuserar snarare på prestation och betyg, jämför t o m elever med varandra, återkopplingen är för mycket administrativ och vi vet för lite om de inlärningsbehov eleverna har. Återkoppling som fungerar bäst är: Handledning Dialog Tala, lyssna, tänka. Formativ och summativ bedömning Kamratåterkoppling och självbedömning Beröm Ansträngning Utmaning Reflektion
Stöd för utmanande undervisning I Skolverkets rapport ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”, betonas vikten av att utmana eleven utifrån den nivå eleven befinner sig på, med höga förväntningar och framförallt med rätt stöd. Att vara en högpresterande elev, innebär inte att jag automatiskt presterar på en lika hög nivå i alla ämnen, eller utifrån alla förmågor. Att vara en högpresterande elev innebär inte heller att jag ska lämnas att ”forska vidare” på egen hand, att jag klarar mig utan stöd och stöttning från pedagog och kamrater. ”Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå. Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå. Men vad är då god undervisning? Att skapa, inte fler uppgifter, men uppgifter med fler möjligheter, är en utav de lärfrågor som jag arbetar med just nu, tillsammans med pedagoger på Jutarumsskolan i Halmstad. Varje par fick nio stycken begreppskort.
Vi lär på olika sätt I höstas när vi började var alla elever nya på skolan liksom jag. De kom dessutom från flera olika skolor både i kommunen eller inflyttande från andra kommuner. Under hösten har därför mycket tid gått åt att forma och svetsa samman gruppen. Det har gått både upp och ner under resans gång. Vissa saker har vi snabbt hittat vägar för och andra letar vi fortfarande efter det bästa sättet att jobba på. Det som ändå har varit en framgångsfaktor har varit att förstärka det som är positivt, lyfta de elever som inte tror på sig själv samt jobba väldigt strukturerat. Något som också fungerat väldigt bra är jobbet med Blixtjakten. Vid vårterminsstarten funderade jag på hur vi skulle kunna jobba vidare under terminen. klass. Det här är den bild som eleverna kom fram till. När vi pratade om det här kom vi ju också in på det som inte alltid fungerar. Det gäller för mig som lärare att hitta vilken nivå varje elev ska utmanas på så att jag ger dem möjligheter till att ta sig upp ur sin lärandegrop.