Progression 4-rutan. Fler personer. | Malins PPlugg Då fortsätter vi progressionen i att skriva berättelser i den Narrativa genren. Vi började arbetet med att skriva i 4-rutan för att alltid skriva med ”röd tråd”. Vi fortsatte med 8-rutan för att behålla den röda tråden men att även göra berättelserna mer beskrivande. Progressionen efter det blev att skriva berättelser med röd råd som var mer beskrivande men där det skulle vara fler problem med. Vi använde då ”flerproblems-mallen”. Nu var det dags att öka progressionen lite till vi ska skriva beskrivande berättelser med röd tråd där det är fler problem och dessutom fler personer, i det här fallet misstänkta med. Vi kommer inom den närmsta tiden få författarbesök av Petrus Dahlin så vi läser just nu Kalle Skavank-böcker. Nu ska vi prova på att vara deckar-författare. Vi jobbar ju såklart mot målen att skriva med röd tråd (inledning, problem, lösning och slut), använda punkt och stor bokstav på rätt sätt och att skriva läsligt dvs tänka på att ha mellanrum mellan orden.
Skriva med flöde - med hjälp av bilder och gemensamt samtal Sidan du försöker nå kräver att du är medlem i Lektionsbanken. Logga in Du åtar dig ingenting och det kostar inget. Bli medlem i Lektionsbanken untitled Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Några enkla tips innan eleverna sätter igång: Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden.
Sagoskrivande i förskoleklass | Fröken Karin Vi har gett oss in i den narrativa genren i min klass. Vi har läst en massa bra böcker och pratat om vad en narrativ text är. Förra veckan fick de skriva egna sagor i sina skrivpar. Innan de fick planera och skriva sina egna sagor så gjorde vi en gemensam planering och skrev en gemensam saga så att de hade en tydlig modell för hur de skulle gå till väga själva. Till den individuella skrivningen hade jag lagt en förmiddag per halvklass så att de hade gott om tid till att skriva. Den här veckan har vi skapat böcker av deras sagor.
Picture Perfect Narrative Writing Our new reading series at school uses a lot of photo cards. We use them to introduce our new vocabulary words and to retell our stories. The students absolutely love looking at real pictures. After learning about a fabulous site where you can purchase photographs to use, I knew that I wanted to come up with a writing unit where students could tell and write about real pictures. This past week, we wrote about one of our pictures from the packet. I displayed this picture with my projector. We had a discussion about the picture and the students brainstormed what they think may be happening. Next, we began filling in our graphic organizer to tell about our story. The next day, we looked at our story again and began our writing. When the students were finished with their writing, they used an editing checklist to edit their own papers, then switched with a classmate to edit each others papers. This particular unit includes 30 photo picture prompts to use for narrative writing.
Lektionsförslag – Ta en mening och gör den större Detta är en mycket rolig skrivuppgift. Jag har gjort den i alla ämnen och den sätter igång elevernas skrivande. Man tar en kort liten mening ur vilken bok som helst, den meningen ska och får eleverna välja själva. Det enda kriteriet är att den ska vara kort. Så här gör vi: Eleverna samlas och läser upp sina meningar högt för varandra. Jag gör samma uppgifter som eleverna. Elevalstren är från årskurs fyra och fem!
Faktatext – cirkelmodellen | Språkutveckling – ASL Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. Fas 4 – Skriva individuell text Nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning
Ny i svenska skolan: Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Som stöttning under arbetet med återberättandet hade eleverna vår expertordbank där det fanns många intressanta och användbara ord, alltifrån "en mus - flera möss" till "lejonet röt" och "sensmoral". Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.
Språkutvecklande övning: Springdiktamen | Miss Åsa Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Mysteriet kring ägget I måndags råkade vi ut för ett riktigt mysterium. När barnen strömmade in i klassrummet såg vi att någon stökat till där. Fönstret var öppet. Flera stolar och bord var omkullvälta... och det mest konstiga: Det låg ett ägg på golvet! Reaktionerna hos barnen skiftade, men alla var nyfikna. Barnen började spekulera över hur ägget kunnat hamna där: - Det kan vara en struts som inte kan ta hand om sitt ägg. - Det kan vara påskharen som varit här! Bredvid ägget låg ett papper som var ihoprullat. Meddelandet väckte en rad frågor:Vad innebär "ta hand om"? Vi har gjort i ordning en turlista så att alla barn ska få vända ägget. Kan vi öppna ägget? Frågorna är många... I samband med att vi arbetat med ägget och bokstaven Aa passade det bra att samtala om bilder till den välkända sagoklassikern Den fula ankungen. Några fina kloka citat från barnen: "Man blir ledsen om man blir retad eller skrattad åt." "Det spelar ingen roll vilken färg man har på fjädrarna.
Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Här kommer ytterligare ett exempel på mening som berättar, d v s är ogestaltad: ”Han blev ledsen.” Om du stället vill gestalta kan du skriva: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till på en ogestaltad mening: ”Noor var lycklig.” Samma mening gestaltad: ”Noor hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar spred sig över hela ansiktet.” Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Kan du se skillnaden nedan? På engelska heter det Show, don´t tell!
Gestaltande beskrivningar by Johan Rasmusson on Prezi