Psykisk sjukdom under lupp

Med tryckpressen fick boken en beständighet och auktoritet som gav genklang i samhället i stort. När den tryckta texten i vår tid börjar ersättas av ljud och video frågar sig forskare om även andra idéer från Gutenbergeran kommer att omförhandlas. I nådens år 1526 grundades Kungliga tryckeriet. Gustav Vasa regerade vid tiden landet och hade förbjudit alla tryckerier utom sina egna. 300 år senare köptes före detta Kungliga tryckeriet av Per Adolf Norstedt. Lars Ole Sauerberg, professor vid Institutet för kulturvetenskap vid Syddanska universitetet i Odense, har döpt den era som varat i dryga 500 år till Gutenbergparentesen, och de senaste åren har flera forskare vid universitetet arbetat med begreppet. Teorin går ut på att tryckpressens tidevarv har utgjort ett undantagstillstånd efter en lång period dominerad av muntlighet. Ser vi oss omkring hittar vi genast tecken på att vi är på väg ut ur Gutenberg-eran. Enligt Sauerberg och Pettitt är effekterna av paradigmskiftet monumentala.

Psykologiprofessor gör upp med självhjälpstrenden Det finns många som profiterar på den vilsenhet människor känner i dagens samhälle, framhåller Svend Brinkmann. – Coachernas råd är ofta att ”gå på magkänslan” och att ”lita till din inre röst”. Men jag tror att det kan förstärka vilsenheten och göra att människor mår ännu sämre. Svend Brinkmann arbetar vid universitetet i danska Ålborg. Hans bok ”Stå fast” väckte enorm uppmärksamhet i vårt södra grannland när den kom ut förra året. Boken, som är en bitande uppgörelse med coachfenomenet, är nu översatt till svenska (Norstedts förlag). Varje år säljs tiotusentals självhjälpsböcker i boklådor och på nätet i såväl Danmark som Sverige. ”Självutvecklingsfilosofier” frodas på jobbet och i olika utbildningar. I det moderna samhället präglas livet av ständig omställning och förändring, en utveckling som ofta gör många människor vilsna och förvirrade. – I dag blir människor utbrända, deprimerade och upplever en tomhet i sina liv. Allt är nämligen inte individrelaterat, menar Svend Brinkmann.

Ur hjärnan i skolan Hjärndagen 2015 Välkommen till en heldag om hjärnan! Fördjupa dina kunskaper och utmana dina fördomar tillsammans med några av Sveriges främsta forskare. Program 09.00 Moderator Patrik Hadenius inleder Ulrika Ådén 09.10 Det lilla barnets hjärna Barnhjärnan är fantastisk. 9.55–10.15 Fika Konstantinos Meletis 10.15 Hur serotonin styr beslut Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Markus Heilig 11.00 Kärlek till droger eller begär efter kärlek Aktivering av hjärnans belöningssystem är viktig för tidiga stadier av beroendesjukdomar. Christina Bengtsson 11.45–13.00 Lunch 13.00 Konsten att fokusera Att vara fokuserad är inte svårt, det är tvärtom en njutning. Christina Andersson 13.15 Självmedkänsla Med självmedkänsla, compassion, kan vi kan ta hand om oss själva. Martin Hägglund 14.00 Gridceller och hjärnans inbyggda GPS May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv GPS. 14.45–15.05 Fika Patric Blomstedt

start - Psykiatrikerna Hjärnforskaren: Chilla mer Tack vare Agneta Sandströms forskning vet vi för första gången vad som händer i kroppen hos människor som drabbas av utbrändhet, eller så kallat utmattningssyndrom. Och att det är en egen diagnos, väsensskild från exempelvis depression som tillståndet sorteras under i många andra länder, exempelvis USA. – Majoriteten av de drabbade är högpresterande personer med kvalificerade arbeten och lång utbildning, och de skiljer sig kliniskt från deprimerade människor, säger Agneta Sandström. Gemensamt för patienterna med utmattningssyndrom är att de har svårt att planera, minnas och att strukturera upp tillvaron – symptom som varit kända sedan 1950-talet. – Alla människor utsöndrar en peak av kortisol (ett stresshormon) på morgonen. Enligt Agneta Sandström finns det ingenting som heter negativ stress. – Men efter en ansträngning måste vi återhämta oss, fylla på energiförråden och läka skador, säger hon. – Det är också under djupsömnen vi lagrar långtidsminnen. – Hjärnan minns. Låt barnen leka 1.