jlsu
Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Den som vill ha isbergsillusionen som pdf kan ladda ner den här: Isbergsillusionen
Vilket mindset har du när du möter dina elever?
Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! En människa har sällan samma mindset i alla situationer. Eller av sina kompetenser och färdigheter i ämnet:”Jag kan lösa svåra tal om jag använder uppställningar.” Ibland är elevens mindset beroende av vilken form av feedback läraren ger eleven:”Du har en talang för matematik.” Eller:”Du använde bra strategier när du löste uppgiften.” Utveckla ett growth mindset med processfeedback Vårt bemötande kan hjälpa eleven att utveckla ett growth mindset, skriver Dweck, eftersom mindsets är baserade på signaler vi skickar om vad som är viktigt. I stället bör vi inrikta oss på att ge processfeedback:“Det här var ett bra resultat.
1999 - 2014 Din lekplats på nätet! - Land och rike
Beskrivning En ganska stor cirkel ritas i sanden. Cirkeln delas in i lika många och stora tårtbitar som det finns deltagare i leken. Tårtbitarna blir deltagarnas länder. Den som ska inleda leken tar en lagom stor pinne i handen och ska kasta in den i någons rike. För nu ska den som blivit invaderad försöka träffa någon av löparna med pinnen. Den gamla gränsen suddas ut. Skulle man däremot missa när man kastar pinnen får istället den man siktade mot ta en del av ens rike med hjälp av pinnen.
Forskare vill revolutionera skolundervisningen
Forskare vid Helsingfors universitet vill att skolan förnyar sig och att inlärningsmetoderna moderniseras. På onsdagen presenterade en grupp inlärningsforskare på evenemanget SuomiAreena i Björneborg fyra nya teser som ska utgöra grunden för den nya undervisningen. Undervisning som ger upphov till känslor Den första tesen går ut på att beakta elevernas egna intressen och på så sätt komma i kontakt med känslorna. Om man lär sig för att man själv är motiverad så är man också redo att kämpa på då allting inte går som smort. Traditionellt har skolan koncentrerat sig på information, och känslor har åsidosatts trots att det är känslorna som reglerar inlärningen. - Att bli intresserad är en biologisk egenskap hos människan, men omständigheterna kan förlama intresset, säger Kristiina Kumpulainen, professor i pedagogik. Kreativitet och växelverkan istället för pluggande För det andra vill forskarna satsa mera på växelverkan och kreativt tänkande. Ut ur klassrummet Flexibla och inspirerande utrymmen
Becoming a growth mindset school
The idea of becoming a growth mindset school has been over a year in the making. Our Headteacher bought each member of SLT a copy of Mindset for Christmas, and it was the main agenda item at our annual senior team conference. Today I launched the idea of becoming a growth mindset school to all staff at our INSET day. This is the basis of the presentation I did. Our INSET session was for all staff – teaching, support, administrative, catering, site, network, technicians – everyone! It was essential for us, if we’re going to begin the process of shifting the culture of the school, that all staff are working together as one coherent team. What is Growth Mindset? Professor Carol Dweck and “Mindset” Growth Mindset is the idea Professor Carol Dweck, the Lewis and Virginia Eaton Professor of Psychology at Stanford University. Dweck’s approach to mindset was sparked by her own experience of education. The Science behind Growth Mindset Establishing a growth mindset works in just the same way.
Growth mindset i våra skolor | Janna Scheéle
Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Hur kommer vi bort från den här stressen? Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Fixed mindset innbär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Carol Dweck beskriver skillnaden såhär: In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. Källa: Carol Dwecks forskning visar att det är den återkopplling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. I sin forskning har hon därför följt grupper av elever där man börjat undervisa om mindset och vad det innebär. /Janna
Skolbanken
Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Unik svensk matematikundervisning - Isak Skogstad
Ni har alla hört det. Kunskapsresultaten faller i en alarmerande hög takt inom samtliga områden i PISA-mätningarna. Det är inte längre en nyhet. Det är däremot alltför många som inte känner till att varje PISA-studie fokuserar på ett specifikt kunskapsområde. 2006 låg fokus på naturvetenskap, 2009 läsförståelse och nu senast matematik. Det första som slår en är att det går snabbt. Andel låg- respektive högpresterande elever i PISA:s matematikdel. Nedgången i resultat bekräftas även av andra undersökningar. Sverige har minst matematikundervisning bland samtliga 42 länder. I PISA-mätningens mätdata finns flera intressanta aspekter att studera utöver själva poängen i kunskapsresultat och andelen undervisningstid. Källa: OECD (2014a), PISA 2012 Results: What Students Know and Can Do (Volume I, Revised edition, February 2014) OECD skriver angående diagrammet att: Vad betyder det här rent konkret? Andel elever som uppger att de aldrig har hört talas om exponentialfunktioner
