Framgång i undervisningen | Lärarsidan Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning. En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! 2. 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad Kvutis - Kvalitet och Utveckling i Svedala Den 7:e januari möts vi på Malmö Live för en gemensam uppstart av det nya året. Dagen börjar 8.30 och avslutas 17.00. Under dagen kommer det att serveras lunch och fika. Fortsätt läsa En bra början Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som ”mini-lärmoduler”. Kollegialt arbete utifrån ett inlägg på Förstelärare bloggar: Välj ett blogginlägg som intresserar er eller som tar upp något som ni behöver förändra i undervisningen.Moment A: Samtliga lärare i lärlaget läser blogginläggetMoment B: Ni träffas i lärlaget och börjar med att diskutera frågorna längst ner. Fortsätt läsa Förstelärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet Svedala medverkar i SKL:s satsning med fokus på styrning och ledning inom området matematik. Utbildning i Svedala har nu arbetat med PISA 2015 SKL i tre år. Fortsätt läsa SKL:S MATEMATIKSATSNING MED FOKUS PÅ STYRNING OCH LEDNING – PISA 2015 Fortsätt läsa Ett stort tack till alla besökare
Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Dweck forskade i nästan 20 år om detta och hon fann att olika Mindset styr oss i vårt tänkande. Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset. Beröm som blir fel Dweck visar på vad beröm gör med oss och hur fel det kan bli fast avsikten är god. Lärare med ett statiskt mindset
Increasing Math Literacy with iPads Mathematics expresses values that reflect the cosmos, including orderliness, balance, harmony, logic, and abstract beauty.-Deepak Chopra Math and I don’t get along. So how ironic that my 100th blog post (insert big fanfare here!) Our common core math standard this week is “I can break numbers in to tens and ones.” I’ve mentioned before how we are focusing on workflow fluency. In Wells’ example to the right, he chose to draw some of his and use the stickers in Pic Collage for others. Mathematical thinking supports science, technology and mathematical literacy. As we have recently celebrated and counted up to the 100th day of school, we are exposing our students to greater numbers. My students loved this activity and it is definitely one you can “count” on me using again!
Tiden som stöttningsaspekt En viktig aspekt i stöttningen är tiden. Vi lärare är ofta så oerhört snabba att hjälpa, ge ledtrådar eller ge ordet vidare till någon annan. Undersökningar har visat att eleverna brukar få EN sekunds betänketid. När det gäller det här att alla elever ska delta i samtalet eller svara på frågor, har jag två tekniker som jag tycker mycket om. Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. Forskaren John Hattie menar att vi tidigare riktat stort fokus på yttre skolstrukturella faktorers betydelse exemeplvis elevernas socioekonomiska bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiska resurser, klasstorlek och tillgång till fria skolval. Stark kultur och lärotradition av läraren som ensam varg Den svenska skolan har haft en stark tradition av ”stängda” klassrum. Top-down eller bottom up? Rektors roll och fokus på det pedagogiska ledarskapet Kollektiva eller individuella skol- och kompetensutvecklingsinsatser? Paradigmskifte och nya arenor för professionella lärande och utveckling
Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser.
Vårt välkomstbrev till ettagluttarna | Ugglornas näste På uppropet fick alla barnen ett paket från oss, en sk goodiebag…här ser ni delar av innehållet. Brevet som följde kommer här: Välkommen till klass 1 Vi är så glada att Du är här Här får du en liten goodiebag för att kunna starta igång läråret 13/14 på bästa sätt! Ett sudd för att påminna dig om att alla gör misstag men att det är av misstagen vi lär oss. Stickersen talar om att vi håller ihop. Pusselbiten vill visa hur bra vi alla passar ihop och att alla bitar behövs för att vi ska vara som bäst! Bokmärket talar om att du alltid har en plats, om du känner dig ledsen en dag hittar vi tillsammans en plats för dig att vara på. Smartiesen talar om hur klok vi tycker att Du är, jobba hårt och gör ditt bästa och satsa på att sikta högt. Pennan vill visa hur mycket vi ska jobba och lära oss tillsammans. Stjärnan, symboliserar just Dig, för oss är du en stjärna som ska lysa upp varje dag…tänk vilken explosion vi kommer få tillsammans av alla fantastiska stjärnor varje dag! Välkommen till oss
Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.
Beröm på rätt sätt Alva Appelgren är doktor i Neurovetenskap och disputerade i augusti från Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp. Hon är intresserad av hur vi lär oss, vilken kritik och beröm som gör att vi lär oss bättre. Och hur våra förväntningar påverkar om vi orkar fortsätta lära oss någonting svårt. – Jag har länge varit intresserad av vad som gör oss motiverade och även att vi påverkas mycket av vår omgivning. Feedback ska anpassas I forskningen testade Alva Appelgren först prestationen hos vuxna som gjorde en minnesuppgift när de samtidigt fick höra olika ljud som förklarade när de gjorde rätt och fel. – Vi har bland annat undersökt elevernas inställning och motivation före en uppgift. Syftet med studien var att undersöka hur olika typer av feedback påverkar vårt sätt att lära och hur elevernas attityd kan påverka deras uthållighet. – Jag är intresserad av kopplingen mellan hjärnan, vårt beteende och hur vi lär oss.
Kollegialt lärande är egoistiskt ~ Kilskrift Jag har precis ägnat en del tid åt att leta och surfa runt efter filmer som kan användas i flippar. Det blir allt vanligare att lärare lägger upp material på Youtube. Allt fler delar också med sig av lektionstips och föreläsningsmaterial i form av powerpoints och annat. Finns det en absolut definition på kollegialt lärande? På Skolverkets sida som heter Kollegialt lärande, nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling står bland annat: "Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter." Samarbete. Jag har skapat fem facebookgrupper. UR har gjort en utmärkt serie om kollegialt lärande i serien Didaktikens verktyg. Pedagogiska pubar, edcamps och aktivt deltagande i sociala medier ses fortfarande med viss skepsis på sina håll i våra skolor. Jag har hört folk kalla lärare för dumma eftersom vi delar med oss. Kollegoism. Ps. Trädet vid Hornborgasjön
Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?