background preloader

Skolstartslektion och frågor om sommaren

Skolstartslektion och frågor om sommaren
Jag skulle starta en skolvecka med frågor. Varje lektion skulle jag ge en sommarlovsfråga: Berätta om ett möte med en insekt? Jag skulle låta eleverna få byta samtalspartner och diskutera frågan under en minut. När eleverna har fått prata kan man be varje elev berätta något som klasskamraten berättade. – Är det något som ska tilläggas? Jag har genomfört de här lektionerna, eller lektionsstarterna, och det blir livlig och roligt i klassrummet. Related:  Duktig lärare med praktiska ideér

What the Teacher Wants!: F...l....u....e.....n.....c.....y As I was finishing up my report cards a few weeks ago. I noticed that MANY of my students were FAILING not meeting the standards in fluency. I always talk about fluency, but I've never really stressed it. My teammates also had the same problem. They suggested that we all start doing Fry Phrases. I found a fabulous set of Fry Phrases for free from Ocean's of First Grade Fun. I've also started using Jodi's Fluency packs. Then, as one of my Daily 5 mini-lessons, I did a fluency lesson. I made these posters to help them remember. With each poster there is also an action:Rate- Not too fast and not too slow {they pretend to run slow and run fast- with their arms}Expression- Don't sound like a robot {they do the robot dance- channel your inner 80's dance moves}Accuracy-Read the words right {they do a check mark in the air with their pointer finger}Punctuation- Read the punctuation marks {they make an exclamation point in the air} Any other fluency tips for my 1st graders?

Värdegrundsvecka Den här veckan har vi värdegrundsvecka på vår skola. Då arbetar samtliga klasser med vår värdegrund, vår likabehandlingsplan m.m. I min etta har vi bl.a. diskuterat hur man är en bra kompis, hur man gör förlåt och skolans värdeord. Våra värdeord som är ansvar, gemenskap, glädje, hänsyn och mod har vi diskuterat på varsin lektion. Vad betyder egentligen gemenskap? Hur tar vi ansvar i skolan? Beskriva matematiska händelser Beskriva matematiska händelser. Den här planeringsperioden övar vi på att beskriva matematiska händelser på olika sätt. Tryck på länken för att se uppgiften! Olika sätt att beskriva en matematisk händelse

Att skriva ett bra svar. | Hanna Fjeld Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läs igenom frågan noggrant så att du verkligen svarar på rätt sak.Ta det lugnt så att du hinner tänka till. De är kloka mina 7:or! Nu ska jag lägga någon lektion till på att läsa och svara på frågor innan vi avslutar den delen av läsandet, sen går vi vidare mot en skrivuppgift. /Hanna

Nya undervisningsgrepp | Fröken Evas skola Det riktigt studsar och spritter i hjärnan när jag pysslar med mina ”nya undervisningsgrepp”! Ni undrar säkert vad det kan vara för något nytt grepp? Jaa, nytt och nytt? Så här ska det gå till: Med hjälp av dessa begreppskort, som utgår från de aktuella begrepp som eleverna har stött på i det aktuella arbetsområdet (i vårt fall Geografi – Europa, gränser, naturtyper, erosion t ex), ska eleverna fundera, plocka ett antal kort och sedan lägga dessa i en kedja. Vinster: Jag får in: eget tankearbete, tänka tillsammans, samarbeta (Think-Pair-Share), förklara för både sig själv, sin grupp och för klassen (och för mig!) Jag lovar att jag ska dokumentera och visa hur det gick! Det här kan ni göra i NO, vilket område som helst!

Daily 5: Chapter 2 There are six principles essential to implementing Daily 5... TRUST. This principle develops as mutual respect between student and teacher is formed. I've worked to incorporate balance in my district anchor lessons and Daily 5... CHOICE. The idea pictured below can be used with the Captain Kid posters. Response to Intervention Website The next picture is linked to the how-to post. Fabulous Flamingos in Second Grade The next picture is my favorite. Tales from a K-1 Classroom Just as I was going to publish this post, I found a wonderful files free for you! Choice begins with students understanding their plan for the day with five important questions. Purpose + Choice = Motivation COMMUNITY. SENSE OF URGENCY. STAMINA. Ms. Teaching with Style STAY OUT OF MY WAY. This chapter was enlightening! Don't forget to link up your Daily 5 Chapter 2 post. Linky Tools subscription expired.

Pedagogiskt material | Emma Här lägger jag upp det pedagogiska material som presenteras på min blogg. Det mesta är mitt eget och mycket är fritt att använda själv, då är det länkar direkt till dokumentet i inlägget. I de fall där jag använt material från andra bloggar och hemsidor finns länkar direkt dit. Om du använder något av mitt material, skriv gärna en kommentar! Det vore oerhört roligt! Bild Snöglob Pumpatryck av äpplen Vårblommor Fjärilar av silkespapper Vinterståndare med oljekrita och vattenfärg Akvarium – en gemensam bilduppgift Lövtryck Pumpa – spåra och klippa i papper Teckna fasanfjädrar Svanfjädrar mot svart bakgrund Mosaikhjärta Vinterlandskap Blåsippor Bildstöd, tecken, material för barn i behov av extra stöd Svenskt handalfabet och veckoschema Veckoschema i färg (stort och litet) – bildstöd Veckocirkel (veckans dagar, bildstöd) Teckentavlor – kök, toalett, hall Färg Färgläggningsblad – röd, grön, blå, orange, gul, brun och grå Matematik Tiokompisar Nyckelpigememo Leksakssedlar Formdomino Snöflingememo Former – “flashcards”

Elevledda utvecklingssamtal m förmågor och mål. Då var det dags för utvecklingssamtal! Eleverna har fått träna sig på att leda sitt eget samtal. Här under finns dagordningen de följer. Dagordning De har inför samtalet fått fylla i blanketten Inför utvecklingssamtalet. Inför utvecklingssamtal I målboken har de fått fundera över hur det har gått att nå målen. När vi fyller i målboken gör vi det i helklass. Så har de också fått fundera över hur det går med förmågorna. Självbedömning The big five. De har slutligen fått välja något som de är stolta över för att visa för sina föräldrar. Kändes som ett bra upplägg idag när jag gjort mitt första samtal. Det är en av de saker jag tycker är så fantastiskt med mitt jobb. Se min lilla film om min målmedvetna undervisning.

Problemlösning – I drömmarnas värld – Räknesätt Projektet I drömmarnas värld fortsätter. Idag var det problemlösning igen. Det gällde att möblera sitt rum som man under förra problemlösningen gjorde en ritning över. Skriva en handlalista. Uppgift 3 blev ganska utmanande, alla hann heller inte med den. Jag pratade med eleverna innan idag att prova. Nästa gång kommer vi att jobba med att ta en uppgift i taget och läsa uppgiften igen. Molnen är till för självbedömning.

Låt oss prata om matriser och kunskapskrav en stund… | Fröken Bagares funderingar Under detta läsår går vi på min skola Skolverkets och Karlstads universitets kurs betyg och bedömning. En tydlig och nyttig kurs som skapat många kloka diskussioner i lärarlaget. Något som vi diskuterat mycket är detta med matriser. Ett verktyg som, när man funderar på det inte är så enkelt som det först kan tyckas vara. Vi använder alltid matriser när vi i kollegiet sambedömer uppgifter, något vi gör ofta. Ett annat användningsområde är när elever byter skola. I takt med att vi mer och mer lyfter formativa arbetsmetoder plockas läroplanens kunskapskrav oftare fram och sätts som mål för eleverna. För att illustrera vad jag menar. När jag vill träna mina elever i argumentation vill jag ju att de ska lära av de bästa. En matris som inte är förankrad och förklarad in i minsta detalj och översatt till vilken form av prestation du förväntar dig av eleven, tror jag kan skapa mer oreda än reda. Like this: Like Loading...

Slippa stressen inför NP. Jag ska äga planeringen! Jag försöker utveckla min undervisning och har jag nu landat i att mitt sätt att undervisa är att jobba målmedvetet med mina elever. Jag jobbar också med två spår i klassrummet och försöker ha med det i planeringen så ofta som möjligt. Med två spår i undervisningen menar jag att vi i klassrummet jobbar mot samma mål men att den grupp av elever behöver stöd i form att språk, ord och begrepp. Nu funderar jag kring den här stressen som finns när det börjar närma sig nationella prov. Varför är jag stressad just över matten? Mitt NP-löfte är att jag ska se till att jag äger undervisningen i matten i fortsättningen men för att göra det måste jag ha klart för mig vad vi ska gå igenom och gärna när och hur. I min alignmentmall har jag utifrån kunskapskrav och centralt innehåll kommit fram att åk 3s matte ska leda till dessa konkretiserad mål: Lösa problem: Uppskatta och fundera över rimlighet.Använda strategier när du räknar.Skriva på mattespråk. Begrepp: Kunna matematiska begrepp bla lägesord.

Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad. Vi sammanfattade vad vi visste genom att sätta cirklarna på rätt plats.

Värna om språket Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Att ”bara” presentera kunskapskravet räcker inte, jag måste hitta en annan ingång. Lektion 1 Att utgå från elevernas värld brukar vara ett vinnande koncept så jag började arbetsområdet med att koppla deras eget språkbruk såsom sms-språk och gaming-språk till den inledande uppgiften. Lektion 2 Lektion 3 Lektionsunderlag

Related: