Zoom
Trash
Related: Sv SvA
Språklig stöttning i NO-ämnen I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Inläsningstjänst där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja. Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord. Libers webbappar i Biologi, Fysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.
Ny i svenska skolan Svenska som andraspråk i Sorsele | Svenska som andraspråksundervisning samt sidor med modersmål Lilla Aktuellt (Du har väl inte missat vår sändningstid? Kl 10 i svtplay - och kl 14.30 i Barnkanalen) Kriminella gäng I Sverige, precis som i alla världens länder, finns kriminella gäng. Är det tryggt där ni bor? Fabriken i Bjuv I samhället Bjuv i Skåne ska en fabrik stängas. Vad tycker ni om det här? Talang Vi har i Lilla Aktuellt snackat en del om talang i veckan, utifrån de här frågorna: Vad är du bra på? Vad är en talang? Frågor till Lilla Aktuellt Skola 10 mars 2017 Många ringer om psykisk ohälsa Till organisationen Bris, barnens rätt i samhället, kan man ringa, mejla och chatta om man tycker något är jobbigt eller om man går och tänker och grubblar. - Vet du vad som menas med psykisk ohälsa? - Vad tänker du när Benthe, "TheBentish", beskriver hur det kan vara att ha ångest och må dåligt inom sig? - Vilken betydelse har det att en del kändisar pratar på Youtube om ångest och psykisk ohälsa? - Har du koll på Bris? - Vilka pratar du med om något känns jobbigt? Internationella kvinnodagen Svordomar Sömn-vanor
Böcker för Språkintro - Vilja Förlag Vilja förlag har tagit fram en lista över böcker som fungerar bra för språkintroduktionen eller för unga vuxna som håller på att lära sig svenska. Det är böcker från Vilja förlag på olika lättlästnivåer – tanken är att alla ska kunna hitta en bok som fungerar trots att det ju ofta är stora individuella skillnader på språkintro. Gemensamt för alla böcker är dock att de är lätta att läsa, utan att vara barnsliga. Det här listan är tänkt att fungera som en bra introduktion för dig som vill börja jobba med litteratur på språkintroduktion. Lista över böcker som fungerar för Språkintroduktion Böcker med hög igenkänning för personer som kommer från ett annat land/ inte har svenska som modersmål: Carlos tar körkort och Joana startar eget av Carita Andersson Dagboken av Annelie Drewsen Efter båten av Johanna Nilsson En perfekt julafton av Josefin Schygge Fredag kväll av Per Alexandersson Jag kan bli rektor av Christina Wahldén Jag är inte dum av Josefin Schygge Lever du? Mitt rätta namn av Åsa Storck
Lexin Välkommen till Lexin på nätet! Här hittar du lexikon på femton minoritetsspråk, men även bildmaterial och kortare videofilmer. Lexikon i bokform finns på följande språk och kan beställas här: Albanska, arabiska, bosniska, finska, grekiska, kroatiska, makedoniska, nordkurdiska, persiska, romska (arli), rumänska, serbiska, somaliska, spanska, svenska, sydkurdiska, tigrinska, turkiska, turabdinska och vietnamesiska. Svenska Lexin finns nu i en helt ny version. Lexin på nätet är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, och Kungliga Tekniska högskolan. Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop? Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur! Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Hur gick det då?
En ipad är flerspråkig och kan bygga broar mellan språken. – Bårslövs skola En föreläsning med Camilla Liljedahl och Inger Westin. Båda är specialpedagoger och jobbar på Skoldatateket, utbildningsförvaltningen i Stockholm. En fantastisk föreläsning med många bra tips och idéer om hur vi kan göra lärmiljöerna mer tillgängliga för nyanlända elever . Användningen av digitala verktyg och alternativa arbetssätt gör att alla elevers behov blir tillgodosedda. De menar att genom att använda digitala verktyg öppnar man upp för en sociokulturell miljö där eleverna blir aktiva och med lärandet i fokus. Tips på appar att använda till nyanlända elever: Tabel Top Translator – En app som används för att översätta tal och text. Google översätt – Här kan eleven få hjälp att läsa in, skriva och lyssna på ord och meningar som man vill få översatt. Inläsningstjänst – Den här appen ökar tillgängligheten för elever som är i behov av lässtöd. Skolstil 2 – En app som ger eleven ett stöd vid läs- och skrivinlärningen. Memoria – Här kan man skapa sitt eget memory med egna bilder.
Hela skolan högläser för eleverna! Regeringen har initierat HELA SVERIGE LÄSER MED BARNEN. Jag tänker att skolan kan svara upp med: Så här kan vi göra: Kollegial högläsning och samtal om betydelsen av högläsningen för alla Kollegial högläsning börjar med samtal om och läsning av boken och i en gemensam avstamp att vilja ge eleverna upplevelser och inblickar i vad böckerna kan ge och vad det finns att uppleva av böckernas innehåll. Högläsning i de lägre årskurserna: Ofta har eleverna en och samma lärare över dagen vilket betyder att eleverna inte behöver bära boken med sig annat än till idrottslärare och till fritidspedagogerna. Högläsning i de högre årskurserna: Låt säga att vi undervisar en årskurs sju. Om vi gör detta och fortsätter att högläsa kommer vi att ge eleverna skriftspråket och litteraturen som de ännu inte kan läsa själva. Berätta för föräldrarna om böckerna skolan läser Vad vi också kan göra är att vi tydligt åskådliggör för föräldrar och besökare i skolan om de böcker vi läser. Ett tips till rektor: Att börja…
Svårigheter med läsförståelse Då man misstänker att en elev har svårigheter med läsförståelsen bör man först reda ut om basfärdigheterna i läsning fungerar, dvs. är avkodningen automatiserad och läsflytet under utveckling. Men även om dessa fungerar kan läsaren ha svårt att förstå texten. Orsaker till detta kan t.ex. vara ett svagt ordförråd, avsaknad av bakgrundskunskap om temat, svårigheter med att förstå den grammatiska strukturen i texten, svårigheter med abstrakt tänkande, svag slutledningsförmåga eller minnesproblem. Att läsa med svag förståelse En svag läsare kan ofta beskrivas som passiv i jämförelse med en elev med god läsförståelse. Om texten innehåller många svåra ord, över 20 % av orden är okända, blir det också svårt för läsaren att ta den till sig. Svag läsförståelse kan även hänga ihop med svag hörförståelse eller låg arbetsminneskapacitet. Kompenserande metoder En del elever kan ha nytta av att använda talböcker och inlästa läromedel, förutsatt att deras hörförståelse är bättre än läsförståelsen.
Skrivcirkeln Träna mera Svenska Grundskola år 4-6 Grundskola Liber Pedagogiska tankarI Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna lära sig det behöver eleverna läsa och förstå olika texter i varje genre. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier. Arbetssättet utgår dessutom från cirkelmodellens fyra faser. KomponenterSkrivcirkeln består av tre arbetshäften, ett för vardera årskurs 4, 5 och 6, samt en metodbok för läraren. Varje årskursbok har ett eget tema och alla tar upp genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Skrivcirkeln Mysterier Åk 4Skrivcirkeln Otroliga rekord åk 5Skrivcirkeln Resor i världen åk 6Skrivcirkeln MetodbokI metodboken får du som lärare mer information om genrepedagogik, cirkelmodellen, olika läs- och skrivstrategier samt språkutvecklande arbetssätt för alla elever.
Publicera mera – elevexempel Just nu skriver mina sjuor långa berättelser på temat Vilse i skogen. Vilse är ett romanprojekt i sex delar där eleverna tränar på parallellhandling och att skriva olika typer av texter: DEL 1: Inledning där fokus ligger på att läsaren ska fatta tycke för huvudpersonenDEL 2: Efterlysningen där en poster med tydlig information skapasDEL 3: Ensam i skogen där eleverna tränar på miljöbeskrivningDEL 4: Vårdnadshavare resonerar om sitt barn i en dialog (där föräldrarnas tillstånd gestaltas)DEL 5: Dramaturgin stegras när huvudpersonen hamnar i en skogsbrandDEL 6: Vårdnadshavare följer räddningsinsatsen och nås av ett besked (avslutning) Jag använder elevtexter för att visa goda exempel. Åh vad bra! I den korta inledningen av lektionen (ca 10 minuter) lyfter jag nio elevexempel. DEL 1 Utflykten Med en duns slår jag mig ner på stubben bredvid Sara. – Jag är vrålhungrig! Jag styr stegen in på en liten stig, samtidigt som jag fiskar upp min hörlurar ur bakfickan på mina jeans. Vilse Lunchtid Kväll
Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det? | Hjärtat hos @frksarapersson Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med: OrdförrådLässtrategierGrammatikLitterära greppAtt diskutera livsfrågorAtt leva sig in i olika livsödenAtt få nya perspektivAtt få kunskap om andra tider och platserIgenkänning och spegling Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver. Men hur gör man då? Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!
Makete.se - dramaturgi i lärande