»Arbeta inte mer — men smartare«

»Svenska lärare ger för mycket återkoppling.«Foto: Jim Varney Applåden verkar aldrig ta slut. Att Norrtälje kommuns samlade lärarkår gillar professor emeritus Dylan Wiliam är uppenbart. Det låter nästan som om de önskar ett extranummer. Vad är den största skillnaden mellan formativ undervisning och traditionell undervisning? — I traditionell undervisning tar läraren inte reda på vad eleverna har lärt sig förrän i slutet av undervisningsperioden. Du gillar inte handuppräckning i klassrummet, varför inte? — När lärare ska fatta ett beslut om hur de ska gå vidare i sin undervisning kan de inte göra det på ett bra sätt om de bara samlar in information från de elever som har självförtroende nog att snabbt räcka upp handen. Är det inte en risk att undervisningen hamnar på en låg och långsam nivå om läraren hela tiden anpassar sin undervisning så att alla i klassen hänger med? Hur mycket mer lär sig elever om deras lärare använder sig av formativ bedömning? — Studera min forskning. Hur då?

Ullis skolsida Dags att undervisa begripligt Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring. Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig. – Rektorn har nu fått ett verktyg för att diskutera pedagogik, säger Wern Palmius, och tillägger att det även blir specialpedagogernas uppgift att ta reda på om undervisningen bedrivs på ett sätt så att alla elever kan ta till sig den. – De kostar möjligen en ny vana.

Min SETT-föreläsning – manus och bilder: Formativ bedömning som elevhälsoarbete Formativ bedömning – en del av elevhälsoarbetet Skolan ska både förebygga och åtgärda situationer där elever riskerar att inte nå målen. En effektiv återkoppling och en säker bedömningskompetens från lärarens sida är verktyg för att både förebygga och åtgärda svårigheter att nå målen. i min föreläsning vill jag diskutera de pedagogiska perspektiv som medvetet eller omedvetet ligger till grund för hur vi ser på skolans roll när elever hamnar i svåra situationer. Jag vill också visa konkret hur det ena perspektivet, det relationella, underlättar för ett kollegialt samarbete och lärande om måluppfyllelse och hur man kan utreda vad som ligger bakom elevers beteende eller uppvisade svårigheter. Formativ bedömning som förhållningssätt genomsyrar arbetet utifrån detta perspektiv som är evidensbaserat och bevisat effektivt. Vilka tre saker gör att formativ bedömning är en del av ett elevhälsofrämjande arbete? De här verben (och lite fler) förekommer i alla kurser och ämnen: (lista)

untitled untitled untitled untitled untitled untitled untitled untitled untitled