Livets lotteri – ett skrivprojekt Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande. Eleverna måste ju veta vad reportage, resonerande text, beskrivande text och mininovell är för något eller för den delen hur man genomför en intervju eller hänvisar till källor för att kunna skriva de olika texterna. Delarna introduceras en i taget för att ge eleverna tid att tänka, samtala och påbörja sitt skrivande. Nedan presenteras enbart delar av uppgifterna. Du ska skriva olika texter om en fantastisk, unik, underbar och fullständigt makalös person – dig själv! Du ska ta med foton så att boken blir trevligare att läsa. Omfattning: Ca 0,5-1 sida/uppgift, totalt 2,5-5 sidor. Gör så här
Att sammanfatta text Det är svårt att sammanfatta och ”skala en text”. Därför fordrar det mycket träning, gemensamt analyserande av delar och helhet för att eleverna ska få en känsla vad det centrala i texten verkligen är. Vem handlar det om? Var utspelar sig handlingen? Vilken är intrigen? En film på tre timmar eller en bok på 300 sidor kan skalas ned till tre meningar eller till och med tre ord. Ett sätt att hjälpa eleverna på traven är att utgå ifrån en något för lång sammanfattning och tillsammans bearbeta texten. Vi utgick ifrån ett elevexempel som fått med alla centrala delar, men som hade alldeles för många ovidkommande detaljer. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och blodet flödar. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och han blir sämre och sämre för varje timme. Samtidigt rasar årets värsta storm. Eleverna var aktiva under hela lektionen.
En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
ÖN del 1 - att skriva spännande Sidan du försöker nå kräver att du är medlem i Lektionsbanken. Logga in Du åtar dig ingenting och det kostar inget. Bli medlem i Lektionsbanken Creepypasta -en ny genre Jack Werner på besök på Sjöstadsskolan Kommunikation på internet sker under helt andra former än vad vi är vana vid. Språket anpassas efter forum, vilket gör att gängse skrivregler inte längre gäller. Creepypasta är en speciell genre, som egentligen är störst på engelska, men som finns i bokform på svenska, sammanställd och översatt av Jack Werner. Namnet Creepypasta är en lek med ordet Copypasta som kommer från copy, paste, dvs de kommandon som används för att kopiera och klistra in text till exempel. Creepypasta är en helt egen genre av spökhistorier på nätet. Mina elever älskar att lyssna på dessa spökhistorier, även om jag får sålla rätt mycket för att det ska passa 11-åringar och ibland censurerar jag språket. Här är en svensk variant av slenderman som är ett rätt bra exempel på hur en genomsnittlig text i forum kan se ut. Uppdrag Skriv en egen Creepypasta-berättelse. Material
Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT | Josef Sahlin Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Ingenting kändes stressigt och jag upplevde att alla elever hajade vad de höll på med. Så här gick det till: Jag ville att eleverna skulle vara förberedda på själva formen på ett nationellt prov i svenska. Eleven kan skriva olika slags texter med ... innehåll och ... fungerande struktur samt ... språklig variation. Eleverna skrev och fick mejla in texten efter ca 80 minuter. Eleverna hann olika många texter på ca 45 minuter. Lektionen efter fick eleverna förbättra sina egna noveller. Lycka till!
Huset - skrivprojekt år 5 Nu ska du skriva en miniroman med flera kapitel! Syfte Kopplingar till läroplan Sv Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift, Sv Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Sv Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och Centralt innehåll Sv 4-6 Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Undervisningens innehåll (arbetssätt och arbetsformer) Läraren läser kapitlen först sedan kommer arbetsuppgifterna. 1. 5. Kunskapskrav Sv E 6 Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Bedömning Jag kommer att bedöma hur: Huset - skrivprojekt år 5
BokmALEn | Här kan du låna böcker som elever i Grundskolan i Ale har skrivit. Dagboken av Nam Dagboken av Nam på Nödingeskolan år 3. Nam Dagboken Dagboken Läs gärna våra roliga Dagboks-romaner! Filip Emma 5C Emmy Fanny_ Gustav_ Hannes Meja Noah G_ Sebbe Lesestrategien Seit einigen Jahren weisen Leseforschung und Fachdidaktik stark auf die Bedeutung von Lesestrategien für die Entwicklung von Lesekompetenz hin. Lesestrategien sind wie Lernstrategien allgemein Handlungsabfolgen, die nach dem "Wenn-dann"-Prinzip je nach Ziel vom Leser, von der Leserin ausgewählt werden. Als zentrale Strategien für die Textverarbeitung im Unterricht können folgende gelten: die Aktivierung von Vorwissen, das Formulieren von Fragen an den Text, das Klären von Unklarheiten, das Vorhersagen des weiteren Textinhalts sowie das Zusammenfassen von Textabschnitten bzw. des gesamten Textes. Entscheidend für den Erwerb von Lesestrategien ist neben der regelmäßigen Anwendung beim Lesen von Texten in allen Fächern auch die Reflexion über den Nutzen der einzelnen Strategien (Metakognition). Instrumente für Schülerinnen und Schüler zur Habitualisierung von Lesestrategien Der am LISUM Berlin entwickelte Leselotse erweitert die Schrittfolge des LESEPILOTEN.