Arbetsro i klassen - Mia Kempe Under de snart 20 år jag har arbetat som lärare har det hänt mycket i skolans värld. En del saker har gjort det enklare att undervisa. Andra saker har gjort att mitt arbete som lärare är mer utmanande än tidigare. En utmaning som blivit större med åren är att skapa lugn och arbetsro i klassrummet. I tidningarna, senast i onsdagens DN, kommer rapporter om att antalet barn med ADHD eller något annat neuropsykiatriskt funktionshinder, ökar för varje år. För några år sedan började jag reflektera över hur jag kunde påverka arbetsklimatet i mitt klassrum. Efter att ha pratat med bekanta som arbetar som lärare och psykologer om bra erfarenheter av positiv förstärkning tänkte jag att det var värt att testa. Jag bestämde mig också för att tydligare gå igenom vad jag förväntade mig av eleverna. Jag ska erkänna att det inte alltid var enkelt att arbeta på detta sätt och det krävdes en hel del tålamod.
Flippa på lågstadiet – när, var hur vi gör! | Lära för livet I går kväll kom två intressanta frågor till mig i Facebook-gruppen flippa klassrummet. Det är inga korta svar på de frågorna så jag svarar med ett blogginlägg i stället. Våra elever ska sluta årskurs 2 nu och jag vill först berätta hur en vanlig vecka ser ut hos oss. På helgen gör vi lärare en gemensam planering för veckan. Planeringen finns i skolportalen, den är gemensam för klassen och det är ett multimodalt gränssnitt där vi kan lägga till länkar, filmer, uppgifter, texter, ljudfiler…. precis vad vi vill. Vi märker att flera elever går in och tittar på planeringen redan på helgen. Vi mårker att föräldrarna är inne och tittar om vi glömt ta bort någon gammal läxa, det är något som är oklart eller fel. Alla filmer, ljudklipp och instruktioner finns tillgängliga för elever och föräldrar. Nu kommer vi till den stora frågan, ger det någon effekt? Funkar – Funkar ej – Saknas: Slutsats: Flippa mera.
Vad var det nu jag skulle komma ihåg? Var det nu jag fick räcka upp handen? Får jag sitta vart jag vill? Skulle jag arbeta enskilt eller med min studiekamrat?Är det nu jag får fråga min kamrat? När jag väljer att bryta ner klassrummet i ett mikroperspektiv, så inser jag att det är enormt många spelregler som mina (och kanske dina) elever förväntas förhålla sig till dagligen. Traditionella spelregler möter nya spelregler Jag arbetar i en årskurs ett, det var ett gäng förväntansfulla sjuåringar som intog klassrummet en solig men något blåsig augustidag. De fick ingen mattebok, jag har valt att arbeta laborativt, plockat ihop från kopieringsunderlag och eleverna använder digitala verktyg.De har inga omfattande läxor mer än uppmaning att läsa hemma. Det vill säga, deras bild av skolan matchade inte verkligheten. Konsekvensen har blivit att en del elever haft svårt att förstå och anpassa sig till de spelregler som gäller i dagens skola. I vårt klassrum finns denna skylt. Vilken spelregel gäller när läraren har genomgång?
Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt Skapa lugn efter rasten - Mia Kempe Elever som har varit på rast kan vara lite stimmiga och ha problem med att ställa om till det lugn som krävs för att kunna koncentrera sig på lektionerna. Många har svårt att släppa rasten och fortsätter gärna prata och leka även när de kommer in i klassrummet. Detta har varit ett fenomen jag observerat i alla nya klasser jag har fått, i alla fall på lågstadiet. Jag brukar därför jobba mycket med att få eleverna medvetna om vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Här är några knep jag har använt mig av. ”Tysta Tröskeln” Tröskeln till klassrummet brukar jag kalla för ”Tysta tröskeln”. Instruktion-efter rasten När eleverna är lite äldre och kan läsa brukar vi prata om vad som förväntas av dem efter rasten. Ett tips är att sätta upp affischen utanför klassrummet, på klassrumsdörren. För mig har denna struktur varit till stor hjälp, även om både mina elever och jag som lärare ibland har våra svackor. Här kan du ladda ned affischen: Efter rasten
Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. Fas 4 – Skriva individuell text Nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning
Steg att ta för att få en klass att fungera, alla artiklar A-L Steg att ta för att få en klass att fungera, alla artiklar A-L IntroduktionGör problemet till ditt egetFokusera på det du skall göra!Behåll ditt lugn och din låga puls, och gör inget förhastat!Låt en i taget tala och se till att alla andra, även du själv, är tyst då någon talar!Börja alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerarAvsluta alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerarGör en planering mellan start och slut av lektionen som har ett bekant mönster och fungerarEnkla tydliga reger som hålls konsekventVisa ut den som inte sköter sigPricka av de som är med eller motHämta in föräldrarnas mandat till 100% 1. Här kommer några enkla grunder att arbeta med för att kunna "sätta" en klass. I andra artiklar här försöker jag beskriva olika sätt att uppfatta en klass för att öppna ögonen för olika perspektiv. Lärare lär sig under många år att hantera klasser, på ett medvetet sätt och mindre medvetna sätt. 2. Sedan finns det fallgropar i detta eftersom man kan börja fel. 3. 4. 5. 6.
Samarbete och kommunikation i fokus Så roligt att träffa alla underbara ettor igen efter jullovet! I SO:n har vi pratat, skrivit och ritat om året som varit, om fina minnen, vad vi är mest stolta över, våra favoritböcker m.m. Eleverna har också skrivit om vad de vill lära sig eller bli bättre på under 2016. Skolans aktuella värdegrundsmål handlar om att kunna samarbeta med vem som helst och jag tycker det är ett perfekt tillfälle att fokusera extra mycket på samarbete och kommunikation. Innan jullovet tränade vi på att skriva berättelser med tydlig handling, det vill säga början, problem, lösning och slut. Att få tillfällen för genomgång med några elever i taget och ge återkoppling är väldigt givande. För att fortsätta träna på samarbete och att skriva berättelser med tydlig handling har eleverna parvis påbörjat ett nytt skrivarbete. Vårterminens nyhet i åk 1 är Sagotronen, en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse.
Skapa stödmallar för studiero Under mina är som ämnesspanare har jag skrivit många blogginlägg. Jag har skrivit inlägg med rena lektionstips, men också om andra utmaningar som kan finnas i ett klassrum. Det jag har märkt är att det finns ett stort intresse för råd och idéer kring hur jag som lärare kan skapa förutsättningar för arbetsro i klassrummet. Några av mina mest lästa inlägg handlar om just det. Inläggen har gemensamt att jag berättar om hur jag tydliggjort förväntningar för eleverna. I detta inlägg tänker jag beskriva hur jag gör mallar och hur jag använder dem som stöd för ökad studiero. Skapa stödmallar- en arbetsgång 1. 2. 3. Skriftlig information över vad eleverna ska göra efter rasten. 4. En stödmall med kort skriftlig information och bildstöd. 5. 6. För mig har det underlättat att ha en struktur för hur jag hanterar problematiska situationer under skoldagen. Om du är intresserad av att göra stödmallar och eller bara vill bolla idéer med mig har du möjlighet att göra det på SETT-mässan senare i vår.
Tydlig lektionsstruktur för ett lugnare klassrum Tydlig struktur på lektionerna är en framgångsfaktor för studiero. I detta inlägg kan du ta del av ett förslag på en lektionsstruktur och även ladda ned bildstöd som kan användas till. För två år sedan kom Skolinspektionen ut med rapporten ”Skolans arbete för att säkerställa studiero”. I rapporten berättar inspektionen om sina iakttagelser efter att ha besökt 30 olika högstadieskolor och skolhuvudmän ute i landet. Kortfattat visar granskningen att studieron generellt är bättre i de klassrum där eleverna möts av tydliga lektionsstrukturer och ett tydligt ledarskap hos läraren. En kort sammanställning av skolinspektionens rapport. Resultatet kanske inte är så förvånande. Hur ser då en tydlig lektionsstruktur ut? En mall för lektionsstruktur med exempel till de olika momenten. Det viktigaste jag försöker tänka på att lektionen ska ha ett tydligt, konkretiserat mål som förmedlas i början av lektionen. Ett exempel på lektion i matematik för årskurs 3. Lektionsstruktur mall med förklaring