background preloader

Hur gör en elev som lär sig mycket?

Hur gör en elev som lär sig mycket?
Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter. Siffran blev en ganska bra temperaturmätare för klassens aktivitet i klassrummet. Related:  skolaPedagogik

Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Under de ämnen som har kunskapskrav i åk 3 finns även översikter med kunskapskraven. Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort.

En lärare vars elever lär sig mycket För en dryg vecka sedan frågade jag mina elever Hur gör en elev som lär sig mycket? Jag fick tipset i en FB-grupp att fråga samma elever vad som kännetecknar en lärare som undervisar så att många elever lär sig mycket. Sagt och gjort. Eleverna funderade en stund och skrev sina svar. Alla elever svarade att läraren… Läraren har genomgångar nästan varje lektion. Göra något roligt så att man har ett roligt minne sammankopplat till det man har lärt sig. Hälften svarade att läraren… Läraren har många genomgångar och förklarar saker muntligt för eleverna. Läraren är väldigt tydlig och bra på att förklara. Enstaka svarade att läraren… Får man bestämma själv hur man ska arbeta tror jag att man blir mer motiverad och jobbar så gott man kan eftersom man är nöjd med arbetssättet. Skratta åt sig själv när hen gör något tokigt eller roligt. Kunnig och ambitiös. Vad tycker eleverna om min undervisning? Om du är intresserad av formuläret, finns det här.

Mina egna illustrationer | supermamsen I detta inlägg lägger jag in alla illustrationer som jag har gjort själv. Jag kommer att fylla på allteftersom jag gör nya. Bilderna jag har använt är från ClipArt. I denna PDF ligger de bilder som det har visats störst intresse för: supermamsens-illustrationer Förslag på några anpassningar skolan kan göra. Vi har både negativa och positiva tankar. Detta är ett exempel. Trappan ovan är inte från psykologen. En tom måltrappa att fylla i. Sätt en stjärna eller ett kryss för varje avklarat moment. Cs checklista. Jag har märkt att det är svårt att gå i led! Bild 1 om vänskap Bild 2 om vänskap Bild 3 om vänskap Bild 4 om vänskap Bild 5 om vänskap Bild 6 om vänskap Som PDF att ladda ner: ADHD bilder KOST OCH SELEKTIVT ÄTANDE (Läs gärna dessa inlägg: ”Selektivt ätande”, ”Barn i Sverige svälter inte!” kostcirkel Filed under Anpassningar, Egna illustrationer, Förståelse, Kommunikation, Pedagogiska tips! Tagged as asperger, autism, diagnos, Egna illustrationer, familj, kommunikation, vardag

specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet Förebygg dåliga resultat när mörkret faller Vilken chock! Plötsligt blev det kallt och kvällarna är mörka. Fåglarna har slutat sjunga och jag letar efter reflexer och handskar. Morgnarna fylls med gäspningar, hostningar och täppta näsor. Fem tips för att jobba förebyggande inom ramen för undervisningen senast vecka 42: Genomgångar under lektioner är sövande och kräver mer energi än vad många har just nu. Prata om det! Hemarbete. Samarbeta!

bloggar.ur Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta. Martin och Per menar att forumet är ett sätt att långsiktigt och kontinuerlig arbeta med värdegrundsfrågor. Medverkar gör lärarna Terese Cannehag Berglund och Ola Lindgren samt Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket. Programmet ser du i sin helhet på URskola.se När live-iscensättningar är som bäst uppstår omvälvande möten mellan människor i samma rum (!) Parallellt med detta upplever jag att det uppstått en brist på etik och empati i samhälle och skola. Workshopen bygger på teater och textarbete men vi funderade från start på hur vi skulle nå de ungdomarna som inte gillar teater. På så sätt kom Make Happy! Jannike Grut Ola Lindgren Läs mer Läs mer Allting är politik.

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet.

Struktur och delmål för att minska stress Att utsättas för stress under lång tid kan påverka både kroppen och mentala funktioner negativt, och de exekutiva kognitiva förmågorna är speciellt känsliga. Det är förmågor som är av yttersta vikt för att klara av en skoldag. – Ungdomar är inte fullt utvecklade i de främre delarna av hjärnan – de delar som reglerar vår förmåga att styra vår uppmärksamhet och beteenden, inklusive själv-reglering, att se konsekvenser, planera och se helheter, säger Cecilia Stenfors, forskare inom psykologi, neuropsykologi och stress på Karolinska Institutet i Stockholm. De exekutiva förmågorna utvecklas successivt och först i tjugoårsåldern är de fullt utvecklade. – För att funktionerna i hjärnan som styr och planerar ska fungera optimalt krävs det att vi medvetet skapar förutsättningarna för detta. Måste göra urval Vi måste också ha en uppfattning om vad vi ska välja bort. Även verklig inkänning och social interaktion med andra personer hämmas av detta. – Enbart långsiktiga mål kan man inte leva på.

Träna hjärnan och bli smartare – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Tränar vi dem intensivt så blir vi bättre. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. Och så måste man ha fokus. Däremot är det positivt för hjärnan att testa nya saker.

Hur man leder ett impropass | Dramaövningar Så du ska hålla ett impro? Utifrån mina erfarenheter så har nedanstående recept visat sig vara väl fungerande: Ta reda på varför din grupp vill spela impro Försök att gissa vilka skäl de enskilda medlemmarna i din grupp har att vara med på ditt impro-pass. Vilka förväntningar finns det? Exempel på skäl är ”Jag vill ha kul””Jag vill underhålla andra””Jag vill bekämpa min sociala rädsla””Jag vill lära mig bättre speltekniker för att senare spela i en pjäs””Jag vill bli bättre på teater””Jag ska träna inför nästa veckas teatersport/uppträdande””Jag vill träffa andra människor” Hitta en take-home-message Att försöka klämma in alla aspekter av improvisationsteater i ett enda pass är omöjligt. Exempel på take-home-messages Det är inte farligt att göra felDin hjärna kan vara oväntad spontan om du använder rätt teknikBra scener har en struktur Hitta passande övningar Gå igenom övningssamlingen och hitta dina favoritövningar. Se till att hitta en bra struktur som består av huvudsakligen tre faser:

Related: