Språkkraft Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.
Entreprenöriellt lärande – vad är det? Jag skrev tidigare ett inlägg om hur jag tänker kring LPP-arbetet och då lovade jag att jag även skulle skriva ett inlägg om entreprenöriellt lärande. Begreppet entreprenöriellt lärande är nytt för många av oss men innebörden är inte ny på något sätt. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan och detta ska genomsyra skolans alla nivåer. Entreprenörskap är en av EUs 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande och de entreprenöriella kompetenserna är efterfrågade på arbetsmarknaden. Entreprenörskap är ett nytt ämne i gymnasieskolan. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. (Lgr 11, kap 1) Det är dessa generella kompetenser som man kallar för det entreprenöriella lärandet och Skolverket definierar det (.pdf) så här: Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Visst känner ni igen det? /Anna Kaya
Hem - Digitala Skollyftet Skolöverstyrelsen.se | En forskarblogg om skola, utbildning och utbildningsvetenskap Digitala skollytet – Kamratbedömning | Kamelfröken Det här med att ge kamratrespons är inte helt lätt. Grunden i att kunna ge varandra respons är att eleverna ska känna sig trygga med varandra och att de ska känna sig trygga i sig själva, så att de kan blotta sig och visa upp sina styrkor och svagheter. Det kan ta många års arbete med en grupp innan de känner denna trygghet. Elever kan också känna att det är svårt att ge respons för att de inte vill känna sig ”besserwissiga” gentemot sina kamrater. ”Two stars and a wish” är ett strålande verktyg att använda i kamratbedömningen i och med att man lyfter två saker som kamraten gjorde bra och detta får eleven att lyfta och känna glädje över sitt arbete. När jag lät eleverna läsa olika faktatexter som jag hade plockat från bedömningsunderlagen från nationella proven, så märkte jag att elevernas diskussioner blev fördjupade och ärliga. Jag ville utveckla detta arbete med att respondera på texter. Jag har också en engelskgrupp med elever som går i 2:an och 3:an. //Kamelfröken Lottis
Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.
Anne-Marie Körling Mrs Tigerte(a)ch Index | Bedömning för lärande Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken
Fröken Bagares funderingar | En liten blogg om skola IKT-skafferiet