Högstadiekemi - Naturvetenskap.org Välkommen till högstadiekemin! I den här avdelningen samlar vi de artiklar som vi tänker oss ska passa för högstadieelever, men också för den som behöver repetera grunderna från högstadiet, eller helt enkelt bara vill lära sig mer om hur kemin runtomkring oss fungerar. Oavsett vilket, är tanken att informationen här ska vara lätt att ta till sig, utan att det ska behövas några speciellt stora förkunskaper. Det är viktigt att förstå att det primära syftet inte är att artiklarna ska fungera som ett alternativ till vanlig undervisning och traditionella läromedel, utan snarare som ett komplement. Kemin på högstadiet är främst inriktad på att skapa en förståelse för kemiska grundprinciper och koncept (vilket är det vi fokuserar mest på), men också att eleven ska förstå det vetenskapliga arbetssättet och på egen hand kunna genomföra enkla undersökningar. Om du vill kommentera innehållet eller ställa frågor är det bara att att mejla någon av oss.
Kemi För dig som undervisar i kemi finns två stödmaterial som handlar specifikt om kemiämnet. Det ena fokuserar på öppna laborationer, det andra ger ett helhetsperspektiv på kemi 1 och 2. Dessutom är kemiämnet en viktig del i flera av de ämnesövergripande arbetssätt som beskrivs under rubriken Ämnesövergripande. Öppna laborationer - öppna sinnen Forskningen om frihetsgrader i laborationer visar att alla varianter av laborationer, från slutna till helöppna, har någon fördel. Arbeta formativt med öppna laborationer Fungerar verkligen antirynkkräm?” Arbeta formativt med öppna laborationer Kemilärarguiden Kemilärarguiden är ett stödmaterial för dig som undervisar i kemi 1 och 2. Kemilärarguiden Livets molekyler och mekanismer Livets molekyler är ett material som låter dina elever möta aktuell forskning inom molekylärbiologi och biokemi. Vad är matlagning? Vid matlagning och bakning använder man värme, kyla, syror, baser med mera för att påverka proteiner, fetter och kolhydrater. Vad är matlagning?
Experimentskafferiet Var ifrån kommer näringsämnena i maten? - kemi årskurs 1-3 - undervisningsstöd Elever som är intresserade av var ämnena i maten kommer ifrån kan till exempel vilja arbeta med följande frågor. Vilka livsmedel kommer från växter och vilka kommer från djur? Vilka näringskedjor äter vi ifrån? Diskutera Matcirkelns delar. Vilka delar är djur och vilka är växter? För att diskutera näringskedjor och näringsvävar kan Concept cartoons i Skolverkets bedömningsportal användas till exempel bilderna 2.3 ”Växter och djur” och 2.6 ”Min katt” från avsnittet Levande ting och deras omgivning. Sortera Vilka växtdelar äter vi? Har du tänkt på vad du äter? Undersök Plantera ”harpluttar" Vad har haren ätit? Blixtpatrullens äventyr (Håll Sverige rent) Så olika frön Följ en växts livscykel. Odla frukter och grönsaker (Bi-lagan nr 2-2012) (198 kB) Göra smör från grädde För att många elever ska kunna göra smör samtidigt kan man hälla lite grädde i små burkar med lock som eleverna skakar tills det blir hårt.
Del 3: Analysera gifter och droger | Kemilektioner Inledning I denna del kommer kommer jag beskriva hur vi kan identifiera okända gifter och droger med enkla och mer avancerade metoder. Först redogör jag för hur vi med hjälp av enkla tester (t.ex. lågtest/flamtest, fällningstester, kokpunktstester etc.) kan identifiera olika typer av okända ämnen i ett prov, t.ex. olika gifter och droger. Efter det redogör jag för hur gifter och droger kan identifieras med hjälp av olika kromatografiska metoder. Dessa kan vara relativt enkla som t.ex. pappers- och tunnskiktskromatografi och mer avancerade metoder som gas- och högupplösande vätskekromatografi (GC och HPLC). Det som är gemensamt för alla dessa metoder är att alla dessa bygger på kemisk bindning mellan molekyler. Matris som visar vad du bör kunna efter denna del Gift- och droganalys med enkla metoder Pdf: Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Film: Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Gift- och droganalys med kromatografiska metoder Uppgifter att lösa
Kemiska reaktioner…redbull och mjölk… | Ugglornas näste Vi ville ju förstås prova att visa vad som händer i våra magsäckar…när vi blandar olika ämnen. I detta fall valde vi energidrycken Red bull (ja, vi pratade om onyttigheten, att det är 15-årsgräns, och varför den är dålig för oss att dricka….) och vanlig mjölk. Vi använde: 3% mjölk, 1,5% mjölk som var D-vitaminberikad, 0,5% mjölk och chokladmjölk. Så här såg det ut hos oss…(kunde inte filma när vi hällde ut det…men här är ett exempel som vi gjorde senare…) 50 Awesome Chemistry Videos For The Busy Science Teacher Though we don’t often recognize it, chemistry defines nearly every element of our everyday lives. From the reactions that fuel the sun to the biology of our bodies to the technology in our gadgets, chemistry is at the heart of everything we do and is the central science that unites biology, physics, geology, astronomy, medicine, and countless other fields. Yet chemistry doesn’t always get the credit and recognition it deserves for playing such an awesome role in, well, everything. If you’ve been slighting chemistry, there’s no better time to give the field the credit it deserves than National Chemistry Week. Founded in 1987, the week-long event has helped bring awareness to the role chemistry plays both in our lives today and in our future. You can get in the spirit of the event by checking out a few (or all) of these amazing chemistry videos online. Amazing Reactions and Experiments Brainiac: Thermite and Liquid Nitrogen: Think thermite reactions are super awesome? Lectures Courses Fun
⭐UNGA FORSKARES EXPERIMENTHANDBOK 2 Unga forskares experimenthandbok Av David Andersson och Johanna Rogvall 3 FÖRORD Alla känner vi igen oss i känslan av att göra något man tycker är riktigt kul. Man känner sig upprymd, glad och tiden rinner iväg. Man får ny energi, nya idéer och ork till att göra alla de där sakerna man måste göra. I Sverige är det lätt att gå med i en fotbollsklubb, börja spela på kulturskolan eller gå en fotokurs. 4 OM SÄKERHET Läs alltid säkerhetsanvisningarna noga innan du genomför experiment. 5 TIPS VETENSKAPLIG SHOW: Ett roligt sätt att göra experiment är att sätta ihop dem till en show och visa för publik. 6 SKUMORM Det här experimentet passar bra att visa upp inför publik. 7 BRINNANDE GELÉ Det här experimentet passar bra att visa upp inför publik. 8 RÖKBOMB Det här experimentet passar bra att visa upp för publik utomhus. 9 SILVERTRÄD Blanda 80 ml 4 %-ig lösning av silvernitrat (AgNO 3 ). 10 SAND-PYSSEL Mät upp 5 ml natriumsilikat (Na 2 SiO 3 ) i ett provrör och tillsätt 5 ml vatten.
Matens kemi - undervisningsstöd Matens kemi är ett förslag på hur ett arbetsområde inom kemi kan organiseras. Arbetsområdet har sin utgångspunkt i förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Elevernas uppgift är att göra ett populärvetenskapligt uppslag om mat i en tidning för jämnåriga. Förmåga att kommunicera Den kommunikativa förmågan lyfts fram tydligt i kursplanen i kemi. I Matens kemi får dina elever träna på att skriva populärvetenskapliga kemitexter själva. Eleven som samhällsmedborgare Ur en demokratisk synvinkel är det betydelsefullt att eleverna lär sig att formulera och granska argument. Mat utifrån ett kemiperspektiv Matens kemi handlar om mat utifrån ett kemiperspektiv. Årskurs 1-3: Frågor om hur mat kan kategoriseras, vilken uppgift maten har i kroppen och hur man kan undersöka mat med enkla kemiska metoder. Gå direkt till: Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9
Ökat antal frågor om olyckor med frätande propplösare - Giftinformationscentralen Fler ringer till Giftinformationscentralen (GIC) för råd vid olyckor med frätande propplösare i hemmet. Ofta gäller det barn, en utveckling som oroar Lovisa Östberg, apotekare, på GIC. – Det här är en trend som är viktig att bryta. Propplösare är en mycket farlig kemisk produkt, säger Lovisa Östberg. Propplösare används för att rensa avlopp från fett, hår, tvål och matrester. De är ofta starkt frätande och kan ge allvarliga och bestående skador i mun, matstrupe, ögon och på huden. Varje år vårdas barn och vuxna på sjukhus till följd av frätskador orsakade av propplösare. Farosymbolen för frätande produkt. Antalet samtal ökar – många hänvisas att uppsöka sjukhus Antalet samtal till Giftinformationscentralen har visat en stadigt ökande trend ända sedan 2004. – Jämfört med samtal om tillbud med andra kemiska produkter är det en hög andel av de som ringer in om propplösare som vi uppmanar att uppsöka sjukvård. Diagram över frågor till GIC angående alkaliska propplösare.
LÄTT ATT LÄRA! - Kemi Under uppbyggnad. Kom snart tillbaka :)! Men om du vill kan du klicka på länkarna som finns nedan redan nu. Snart är denna sida snygg och lättmanövrerad. Materia och aggregationsformerna Bra förklarande film om materia och aggregationsformerna. Klickbar mindmap om materia Om homogena och heterogena blandningar. testa dig själv! Så är atomen up Sammanfattning om hur atomen är up Valenselektroner Testa dig själv 1. Testa dig själv. 2. Olika atomers elektronkonfiguration. Kort sammanfattning av det periodiska systemet Kort om periodiska systemet och Mendelejev. Testa dig själv. States of Matter: Basics - Atoms | Molecules | States of Matter - PhET Interactive Simulations Topics Atoms Molecules States of Matter Description Heat, cool and compress atoms and molecules and watch as they change between solid, liquid and gas phases. Sample Learning Goals Describe characteristics of three states of matter: solid, liquid and gas.Predict how varying the temperature or pressure changes the behavior of particles.Compare particles in the three different phases.Explain freezing and melting with molecular level detail.Recognize that different substances have different properties, including melting, freezing and boiling temperatures. Version 1.1.1 The new HTML5 sims can run on iPads and Chromebooks, as well as PC, Mac, and Linux systems. iPad: iOS 11+ SafariiPad compatible sims Android: Not officially supported.
Block 1: Kemins grunder och fingeravtrycksanalyser | Kemilektioner Inledning I denna första del i block 1 får du information om kemins historia, atommodellen samt materia. Förmodligen (eller förhoppningsvis!) känner du igen det mesta från grundskolan. De två första undervisningsfilmerna är gjorda av Magnus Ehinger som är giganten på youtube när det gäller undervisningsfilmer i kemi. Magnus introducerar dig till kemins historia och förklarar hur den nuvarande atommodellen har växt fram genom olika experiment som kända kemister har genomfört. More Inledning I denna del kommer jag introducera det periodiska systemet; hur det är indelat och hur vi kan använda det för att ta reda på olika grundämnens uppbyggnad och egenskaper. More Inledning I denna del kommer jag gå igenom hur molekylmassan och formelmassan kan beräknas med hjälp av det periodiska systemet (vilket jag också berörde lite lätt i del 2). More More
If atoms are mostly empty space, why do objects look and feel solid? Chemist John Dalton proposed the theory that all matter and objects are made up of particles called atoms, and this is still accepted by the scientific community, almost two centuries later. Each of these atoms is each made up of an incredibly small nucleus and even smaller electrons, which move around at quite a distance from the centre. If you imagine a table that is a billion times larger, its atoms would be the size of melons. But even so, the nucleus at the centre would still be far too small to see and so would the electrons as they dance around it. So why don’t our fingers just pass through atoms, and why doesn’t light get through the gaps? To explain why we must look at the electrons. Electrons ‘dance’ In fact, electrons dance – there is no better word for it. These patterns can vary – some are slow and gentle, like a waltz whereas some are fast and energetic, like a Charleston. Although electrons never tire, moving up to a faster step does take energy. Resistance when touched