Det är jag som är Pippi. Jag kände det. | Frida Boisen Det är jag som är Pippi. Jag kände det. Jag visste det. Direkt. Jag skulle också utmana makten och normer. Jag bestämde mig också för att alltid tänka positivt, som Pippi: – Det har jag aldrig provat förut - så det klarar jag säkert. Om Pippi betydde något för den sjuåriga flickan, som precis hade lärt sig att läsa? Ja. Jag blev kär i henne direkt. Jag älskade varje ord hon sa. Varför alltid göra som alla alltid har gjort? Nej, man blir inte anarkist, för att man vågar tänka kritiskt. Och varför ska bara födelsedagsbarnet få alla presenter på födelsedagskalaset? Och när Annika påpekade att så brukade man minsann inte göra, så svarade Pippi: – Så brukar jag göra, och det brukar bli så bra så. För som ju Pippi själv formulerade det: – När man är stark, måste man vara snäll. Ja, det måste man. Ska man vara noga var det Pippi som var först med att rocka sockorna. Pippi var bra på mycket. Som att alltid vilja vidare. Jag levde, andades, somnade och åt till Pippi. Och ja. Pippi.
Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. Kampen mot rasism - Sommarpaket Mordet på John Hron John Hron. Foto: Privat Det är 1995 och John Hron ska börja åttan. Fyra skinheads kommer emellan. Lyssna även på P1 Dokumentär om John Hron där reportern har träffat föräldrarna till John Hron under flera år efter mordet. Nazisträttegångarna i Göteborg Vera Oredsson, 86, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet. Hemma hos 86-åriga Vera Oredsson, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet, finns det ett porträtt av Adolf Hitler och en hakkors-pärlplatta som är gjord av hennes barnbarn. I mitten av 1980-talet sker en våg av nazistiska våldsdåd i främst Göteborg, Växjö och Landskrona. Vilka var dom? Bussfärden som förändrade historien Rosa Parks på bussen i Alabama, 1955. Den 1 december 1955 vägrade sömmerskan Rosa Park att resa sig från sin sittplats för en vit man när hon åkte buss. I Studio Ett 1994 berättade Rosa Parks om det som blev en av medborgarrättsrörelsens viktigaste symbolhandlingar. Rodney King och kravallerna i Los Angeles Ta judarna sist
Språklärare - lossa tungan med LEGO - Robin Smith Psst! Är du språklärare? Småbarnsförälder? Har du tröttnat på att trampa på vassa bitar från dyra legosatser som hållit i femton minuter efter att de byggts ihop? Så här kan de fått nytt liv, i klassrummet. Det finns övningar som inte tjänar så mycket mer till än att få eleverna att komma igång, att få dem att glömma allt annat och prata ett annat språk, och att få dem välvilligt inställda till ämnet eller i alla fall resten av lektionen; adrenalininjektioner som vi kan utnyttja för att kick-starta en elevgrupp när energinivån är som lägst eller blygheten som värst. Gör ungefär så här: (1) Innan övningen börjar, lägg fram ca 30 bitar lego samt två hjulpar på tio platser i klassrummet. (2) Dela in eleverna i grupper om tre. (3) När utförarna lämnat rummet får instruktörerna lyfta på pappret. (4) Efter ca 5 minuter får instruktörerna hämta in utförarna, som nu har ögonbindlarna på sig, och placera dem framför bitarna. (5) Räkna ner när tiden går mot sitt slut.
Tidernas blåsning - och vi bara sväljer | Ronnie Sandahl En matvarukorg kan avslöja en människa, fem kan avslöja en hel mänsklighet. Hemköp en snorig tisdag i februari. På rullbandet: vatten. Oavsett om det är singelhandlaren med fryspizza och dasspapper eller småbarnsmamman med kattmat och våtservetter. Alla köper vatten. Även kallat kranvatten. Fast flera dagar gammalt, kanske veckor. För det betalar vi ungefär tusen gånger mer än för det färska vatten som är direkt indraget till våra hem. Det är som att gå till affären och köpa absurt tunga behållare med el varje gång vi vill tända badrumslampan. Reaktionen på buteljerat vatten var ungefär densamma när det i början av sjuttiotalet började lanseras även i länder med kvalitetsvatten i kranarna. - Folk visste inte om de skulle hälla det i gräsklipparen eller dricka det, säger Kim Jeffrey som introducerade vattenmärket Perrier i USA. Försäljningen gick trögt. Försäljningen exploderade. Ur ingenting uppstod en helt ny bransch, en kapitalistisk sanndröm. Vatten och miljön Stockholm Vattenparadoxen
Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord
Tre ord ur texten Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De andra eleverna förstod direkt. Ger läraren struktur (både under lektionen och vid förberedelserna),eleverna får förförståelse,eleverna förstår och vidgar betydelsen av begreppen,eleverna känner igen orden när de läser texten,det blir enklare att göra kopplingar (t ex till andra ämnen och historik),elevernas erfarenheter kan användas på ett naturligt sätt,synliggör vad eleverna kan (och inte kan),är ett nyfiket och kreativt språkskapande (eleverna tycker det är roligt),gav insikter om att inte ta något för givet (att eleverna kan).en enkel idé att tipsa kollegor om. Testa den själv vettja!
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkop... Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Lektionsupplägget
En lektion i hur sociala medier påverkar oss Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att: formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsakformulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016. Planeringen ligger på min drive och den kan ni ta del av här. I planeringen finns förslag på filmklipp och artiklar som kan användas som komplement för att ge perspektiv.
Marteus: Eleverna måste sluta lata sig | Ann-Charlotte Marteus Svenska elever tror i hög grad att talang och bra lärare avgör om de lyckas. Men egen ansträngning spelar stor roll. Varför är engelska det ämne där svenska elever är bäst, enligt nationella proven? Ignorerar de föräldrarnas desperata rop på fredagsmys för att i lönndom nöta engelska glosor? Är engelsk grammatik den lektyr våra barn släpar med sig till stranden om somrarna? Förmodligen inte. Om de tillbringade mindre tid i den förföriska anglo-amerikanska underhållningssoppan och mer tid med sina matte-, fysik- och kemiböcker, skulle de vara betydligt bättre på NO. Behöriga lärare Det är förstås lätt att öva in en färdighet när det är lustfyllt. Många elever får i realiteten vara glada om de har en behörig lärare. Men de elever som har fantastiska NO-lärare kommer knappast att hasta in på kittlande kemisajter efter plugget, lyssna på kvantmusik eller se filmer där Pi jagar Cosinus över New Yorks regnvåta hustak. Elever som slarvar Nej, så säger de inte särskilt ofta.
Idrottspappor, snacka med era söner om mansnormer På sommaren är jag ofta tränare på handbollsläger för barn. Mitt under en av mina träningar rök två tioåriga killar ihop över vem som skulle ha den bästa bollen på strafftävlingen. Tioåringen som blev stående i ledet med vad som ansågs vara den sämre bollen fick inse sig besegrad, men avslutande ändå med att fräsa till den andre att han minsann är ”en jävla bög”. Hela gruppen hörde orden, några av de närmsta stannar upp, men de flesta reagerar inte alls. Det har ju jag också, men väljer nu att säga ifrån, berättar att det inte är okej och att han kan titta på resten av träningen från läktaren medan han tänker över sitt beteende. Oeniga på så gott som varje punkt På eftermiddagen ringer killens föräldrar och säger att de är missnöjda med mitt ledarskap, de har minsann betalat för att pojken ska få delta i aktiviteterna på lägret. De svarar att han bara är ett barn som inte kan ställas till svars för sina handlingar, och dessutom är det ju så killar är i den åldern. Föregå med gott exempel
Vi måste prata om "inte alla män" – igen! - Politism Foto: Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT/ Jag tror vi måste ha Samtalet igen. Den om uttrycket ”inte alla män.” Det har aktualiserats igen efter ett rykte spridits att en före detta minister tagit män i skrevet och kallat kvinnor horor och slampor på fyllan och detta rykte har i sin tur lett till ett omfattande stöd för ex-ministern av typen ”det kan hända alla”. Ett stöd som liknande rykten inte mötts av (i alla fall inte när dessa misstänkts ej tillhöra gruppen vita, svenska medelålders män som en gång styrt landet). Mellan dessa olika snarlika mediarubriker visar det sig alltså gå whiplash-snabbt mellan ”inte alla män!” Vilket får en att misstänka att skillnaden är att i det första fallet ingår en eventuell förövare i gruppen ”de där andra” och i det andra fallet ingår förövaren i gruppen ”kunde varit jag”. Men det var ju inte det vi skulle prata om utan om uttrycket ”inte alla män!” Uttrycket ”inte alla män” används så ofta i debatten att det blivit ett eget internet-meme.
Kooperativa lekar | Kooperativt Lärande När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Läs gärna inlägget om gruppstärkande övningar där det finns flera att välja bland! Kom ihåg att alltid ge ett gemensamt mål för grupperna även i dessa övningar som ”Ni är klara när alla kan…” eller ”Ni är klara då alla kan förklara…” så att målet ger ett positivt ömsesidigt beroende i grupperna. Hör vi ihop? En variant på strukturen Hör vi ihop? Ge eleverna tanketid kring ett tema som “min sommar” eller “roliga saker att göra”.Efter en stund ber du dem gå runt i rummet, hitta någon och gör en “high five”. Trestegsintervju En variant av trestegsintervju. Dela in eleverna i grupper om 3. Skrynkla och kasta Vi bygger! Dela in eleverna i grupper om 3-5 elever.