background preloader

Att ge eleverna respons

Att ge eleverna respons
Tidigare skrev jag längre skriftliga omdömen efter avslutat arbete, men den responsen ägnar eleverna lite tid åt av flera skäl. Några av dessa är: Motivationen att bearbeta text efter avslutat arbete är väldigt låg. Därför försöker jag idag använda mig att riktade och koncentrerade uppgifter som svarar upp mot lektionens syfte. Flera gånger varje vecka (under mer intensiva skrivperioder) får eleverna respons på sitt skrivande. När eleverna ger varandra respons byter de helt sonika datorer med varandra och kommenterar direkt i texterna. Ibland använder vi färgkoder istället för att kommentera. Fördelarna med att införliva respons i undervisningen är att eleverna får en chans att bearbeta sin text och avgränsningen resulterar i att de faktiskt gör det. Related:  Skolutveckling

Kampen med återkopplingen del 3 « Venit in mentem ”Feedback says to a student, ‘Somebody cared enough about my work to read it and think about it!’ Most teachers want to be that somebody.” Med denna tänkvärda mening mitt i prick inleder Susan M Brookhart en av de bästa böcker jag läst om feedback. Bokens titel är How to Give Effective Feedback to Our Students (2008) och den är utgiven av den internationella organisationen ASCD med medlemmar i många länder. I boken tar Brookhart sin utgångspunkt för återkoppling i de formativa frågorna som bl.a. Vad är god återkoppling? Brookhart tar upp följande: God återkoppling ger eleverna den information de behöver för att förstå var de befinner sig i sitt lärande och vad de skall göra härnäst.God återkoppling kan eleverna förstå, ta till sig och använda.God återkoppling kan ske i en klassrumskultur där eleverna vet att konstruktiv kritik är av godo och att inget lärande kan komma till stånd utan övning. Vilka återkopplingsstrategier finns och hur kan läraren tänka? Trix och knep

Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Lycka till! / Sara Här kan du se hur Kaizena fungerar:

Fem bra sätt att spara tid för lärare | Gränslöst digitalt lärande Ett nytt år har precis börjat och nyårslöftena är fortfarande i färskt minne. En förutsättning för att vi ska kunna hålla nyårslöften, som att hinna träna och äta hälsosamt, är att vi har orken. Det blir lätt en ond cirkel när man inte orkar träna, för att man är så trött, eftersom man är så otränad. Samtidigt så stoppar man i sig helt fel saker, som godis och snacks, för att man är för hungrig för att orka tänka ut någon middagsmat. Då är det inte så lätt att bara bryta de här onda cirklarna. En viktig faktor för hälsan är att hålla sig inom sin arbetstid. Varje år så brukar jag leta efter den optimala kalendern. 1. Mycket tid försvinner i småpauser som egentligen inte ger så mycket vila. 2. Om man har för många saker på sin lista är det lätt att bli överväldigad av arbetsbördan. 3. Vissa saker gör man flera gånger om dagen utan att reflektera över det. 4. Många lärare strävar efter perfektion. 5. Vi anger en ramtid till våra chefer vid varje läsårsstart.

Film om skolan - Pedagog Stockholm Intervju med Karin Nygårds om programmering i skolan Vi har intervjuat Karin Nygårds om hennes arbete med att få in programmering i skolan. 2013 började Karin utforska programmering tillsammans med sina elever. Sedan dess har hon haft stor påverkan på skolsverige och vunnit ett flertal priser för sitt engagemang. Från nyanländ till nyanställd Från nyanländ till nyanställd är ett projekt med syfte att snabbt få ut nyanlända lärare i Stockholms skolor. Skolfakta En kort film med visste du att... fakta om Stockholms stads skolor. Vad tycker elever och lärare om skola i en paviljong? Varför använder Stockholms stad paviljonger? Kolla Kultur This video is about Kolla Kultur Blackebergs gymnasiums normkritiska satsning När eleverna på Blackbergs gymnasium skickade signaler till skolledningen att skolan hade begränsande normer, startade skolan upp ett projekt inom normkritisk pedagogik för all personal på skolan. STLS vetenskapliga ledning Självskattning Exit tickets Tensta Community Center POWER Rufsa

Tvärgruppsredovisningar är grejen! Hej alla! I det här inlägget vill jag berätta om hur jag använder tvärgruppsredovisningar som lektionsupplägg när eleverna håller på att lära sig något nytt inom ett visst ämnesområde. Både jag och eleverna gillar detta sätt att arbeta mycket! Det är faktiskt en metod som jag har återkommit till under många år och hittills har jag använt upplägget i nästan alla mina kurser den här terminen, bland annat i Svenska 3. Jag introducerar arbetsområdet kort och berättar om upplägget, syftet och tidsramarna.Jag delar in eleverna slumpmässigt genom att ge varje elev en siffra och en bokstav enligt principen: Alla med siffran ”1” får samma arbetsområde, till exempel runsvenskan, och alla med siffran ”2” får samma område, till exempel fornsvenskan (och så vidare…) Bokstäverna kommer vi till först senare. Varje elev ansvarar för att under en begränsad tid lära sig mer om ett område och skriver egna anteckningar i sin digitala portfölj. Kortfattat blir arbetsgången alltså den här: Åsa Edenfeldt

Berätta en bild – en skrivartävling för dig mellan 15 och 20 - Radioföljetong... Tävlingen riktar sig till dig mellan 15 och 20 och uppgiften är skriva en berättande text inspirerad av ett fotografi. Det kan vara en bild du tagit själv eller en som någon annan tagit – det viktiga är att du hittar en berättelse i den. Uppgiften är inspirerad av Olivia Bergdahls text Hjälten Josef Schulz på fotografiet som belönades med Sveriges radios novellpris 2016. Hon håller också en skrivarworkshop i Göteborg 27/4, under finalen av litteraturveckan i P1, för att markera tävlingsperiodens start. – Om jag var femton och hörde talas om en sådan här tävling hade så jag hade nog tänkt: vad förväntar de sig verkligen inte att jag skickar in och så hade jag skickat in något sådant. För att vara med och tävla om priset på 6000:- ska din text vara inlämnad senast på midsommarafton (22 juni). Vinnaren kommer att få ta emot priset 28 september på den stora bokmässan i Göteborg – och vinnartexten kommer att publiceras av Sveriges radio.

Likvärdighet i bedömning och betygssättning – webbkurs - Skolverket Skapa konto eller logga in Skapa konto eller logga in på Skolverkets utbildningsportal Därför ska du delta Du får möjlighet att fördjupa dina kunskaper om likvärdig bedömning och betygssättning enskilt eller tillsammans med dina kollegor. Vad? Genom webbkursen får du möjlighet att fördjupa dina kunskaper om likvärdig bedömning och betygssättning. Du kan göra hela kursen enskilt eller tillsammans med andra. Det finns även möjlighet att dela inlägg med andra deltagare. För vem? Det här är en kurs för dig som vill öka dina kunskaper om likvärdig betygssättning. Omfattning Kursen tar cirka 10 timmar att genomföra. Praktisk information Vi rekommenderar att du använder dig av webbläsare som exempelvis Chrome när du tar del av kursens innehåll, då Internet Explorer i dagsläget inte fungerar för att ta del av kursen. Nationella skolutvecklingsprogram Den här insatsen ingår i programmet Bedömning och betyg.

Lärarrummet - Skapa gruppkänsla med nya elever En av de viktigaste faktorerna för lyckad undervisning är relationer. Då talar man ofta om relationen mellan lärare och elev, men de flesta relationerna i ett klassrum är de mellan elever. Hur skapar man snabbt ett gott klimat i ett klassrum. I det här inlägget delar jag mina erfarenheter kring detta. Varför blir det så olika stämning i olika klasser? Som lärare är du ledare i ditt klassrum och ansvarig för att skapa en grupp där varje individ kan utvecklas maximalt. Grupp-process är komplex och det finns många olika teorier om hur grupper fungerar. I Scouternas bok för gymnasieåldern Våga utmana har jag sammanfattat IMGD på ett enkelt och överskådligt sätt. Så var är de praktiska råden då? Lås dörren till klassrummet! Ge inte eleverna tillgång till klassrummet innan lektionen börjar. Placera alltid eleverna Åtminstone under den första tiden kommer eleverna naturligt att söka sig till dem som de känner sig tryggast med, det vill säga sådana som de redan känner. Variera placeringarna

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen I varje nummer av tidningen Skolvärlden delar lärare med sig av sina bästa app-tips till andra lärare under segmentet ”månadens app”. Skolvärlden har satt ihop en lista med lärarnas tips från vårerminen 2019. Här är fem appar som fem lärare använder till vardags i klassrummet för att höja undervisningen: 1. LegiLexi Format: Fungerar till olika plattformar. Gabriella Rydell, lärare på Bromma enskilda skola i Stockholm, tipsar om appen LegiLexi: ”Med LegiLexis app kan jag som lärare snabbt och enkelt testa mina lågstadieelevers läsfärdigheter. *LegiLexi finns inte längre som en nerladdningsbar app, i dag arbetar tillverkaren med en plattformsoberoende portallösning. 2. Format: iOS, Android, webbplats. Hanna Tjörnhed, lärare på Berghultskolan i Lerum, tipsar om appen Nearpod: ”Här kan du som lärare göra en presentation för klassen och varje elev får upp presentationen på sin egen enhet. 3. Format: Chromebook, laptop, Ipad, Iphone, Android. 4. Format: IOS och Android. 5.

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF Linda Petersson är doktorand inom specialpedagogik, specialiserad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och arbetar inom södra regionen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) – och hon vet vad skolor behöver göra för att bli bra på att möta barn och elever med NPF. – Man behöver tänka utifrån olika nivåer i vad man behöver göra för de här eleverna. Till att börja med är det viktigt att det finns en baskunskap hos alla som arbetar på skolan när man tar emot elever med NPF. All personal kommer någon gång att ha ett möte med de här eleverna, och därför behöver man ha kunskap inför det mötet. Då behöver man ha kunskap och förståelse för vad funktionsnedsättningen kan ha för konsekvenser, säger hon. Men det räcker inte att bara ha en generell förståelse, utan sedan måste skolan ha en specifik förståelse utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar, menar Linda Petersson. – Då handlar det framförallt om personalen som är närmast eleven som behöver ha det.

Related: