Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det? | Hjärtat hos @frksarapersson Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med: OrdförrådLässtrategierGrammatikLitterära greppAtt diskutera livsfrågorAtt leva sig in i olika livsödenAtt få nya perspektivAtt få kunskap om andra tider och platserIgenkänning och spegling Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver. Men hur gör man då? Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals.
Berättar-10:an Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Ett boklöv rullar ut ur sitt skal.Snabbt och lätt.Ett riktigt löv - ett riktigt träd, redan från början. En riktig berättelse - redan från början Svara på 10 frågor och strax finns berättelsen där.Den duger precis som den är,hel och vacker i sin form, just så som det nyutslagna trädet. Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. Berättar-10:an Berättar-10:an är ett fristående kopieringsunderlag till skrivhandledningen Pennvässaren. © Veronica Grönte och Argument Förlag 2002 & 2005 • Berättar-10:an hjälper dig att skriva en dramatisk berättelse utan ansträngning.• Berättar-10:an låter dig förstå att en berättelse kan vara intressant trots att den är kort.• Berättar-10:an gör det enkelt att gestalta karaktär och miljö.• Berättar-10:an fungerar som inspiration när idéerna tryter. Undertext - att läsa mellan raderna 4. Berättelse skapad i Berättar-10:an Början
Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop? Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur! Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. I steg 3 var det dags att samla adjektiv. I steg 6 fick eleverna reflektera. Hur gick det då?
Språkutveckling med sekvensbilder - Hülya Basaran Varför sekvensbilder? Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Hur kan jag använda sekvensbilder? Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt: Med sekvensbilder kan eleverna: # Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till. # Reflektera över hur man kan göra och inte göra. # Formulera egna frågor till bilderna. Tips!
Publicera mera – elevexempel Just nu skriver mina sjuor långa berättelser på temat Vilse i skogen. Vilse är ett romanprojekt i sex delar där eleverna tränar på parallellhandling och att skriva olika typer av texter: DEL 1: Inledning där fokus ligger på att läsaren ska fatta tycke för huvudpersonenDEL 2: Efterlysningen där en poster med tydlig information skapasDEL 3: Ensam i skogen där eleverna tränar på miljöbeskrivningDEL 4: Vårdnadshavare resonerar om sitt barn i en dialog (där föräldrarnas tillstånd gestaltas)DEL 5: Dramaturgin stegras när huvudpersonen hamnar i en skogsbrandDEL 6: Vårdnadshavare följer räddningsinsatsen och nås av ett besked (avslutning) Jag använder elevtexter för att visa goda exempel. Åh vad bra! I den korta inledningen av lektionen (ca 10 minuter) lyfter jag nio elevexempel. DEL 1 Utflykten Med en duns slår jag mig ner på stubben bredvid Sara. – Jag är vrålhungrig! Jag styr stegen in på en liten stig, samtidigt som jag fiskar upp min hörlurar ur bakfickan på mina jeans. Vilse Lunchtid Kväll
Logische volgorde Logische volgorde Werkbladen Kan het kind al verbanden leggen tussen verschillende gebeurtenissen. Kan het al benoemen wat eerder of later gebeurd is. Van baby tot opa Van baby tot oma De eerste versie is te gebruiken bij groep 1, de moeilijkere versie daaronder kun in groep 2 inzetten. Klik hier voor het werkblad. Klik hier voor het werkblad. Skrivcirkeln Träna mera Svenska Grundskola år 4-6 Grundskola Liber Pedagogiska tankarI Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna lära sig det behöver eleverna läsa och förstå olika texter i varje genre. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier. KomponenterSkrivcirkeln består av tre arbetshäften, ett för vardera årskurs 4, 5 och 6, samt en metodbok för läraren. Varje årskursbok har ett eget tema och alla tar upp genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Skrivcirkeln Mysterier Åk 4Skrivcirkeln Otroliga rekord åk 5Skrivcirkeln Resor i världen åk 6Skrivcirkeln MetodbokI metodboken får du som lärare mer information om genrepedagogik, cirkelmodellen, olika läs- och skrivstrategier samt språkutvecklande arbetssätt för alla elever. UppläggI varje kapitel i årskursböckerna arbetar eleverna på samma sätt, utifrån cirkelmodellens fyra faser:
Nyckelord, lucktext och eget skrivande | annaochsandrasklassrum Faktatexter var det område vi valde att starta med när vi skulle planera vårt första arbetsområde efter språkutvecklande arbetssätt och cirkelmodellen. Arbete gick över förväntan och det var verkligen en helt annan undervisning än den vi är vana med. Ut med alla läromedel, vad ska vi med dem till? Nejdå men i glädjen av att det blev så bra så fanns tanken där och malde. Kanske kan vi inte använda läromedel på samma sätt som vi har gjort…. Det känns så självklart att arbeta språkutvecklande, varför har vi inte gjort det innan… ? Språkutvecklande arbetssätt känns lite klurigt när vi inte tänkt på det sättet innan och det krävdes en hel del förberedelse.
Böcker för Språkintro - Vilja Förlag Vilja förlag har tagit fram en lista över böcker som fungerar bra för språkintroduktionen eller för unga vuxna som håller på att lära sig svenska. Det är böcker från Vilja förlag på olika lättlästnivåer – tanken är att alla ska kunna hitta en bok som fungerar trots att det ju ofta är stora individuella skillnader på språkintro. Gemensamt för alla böcker är dock att de är lätta att läsa, utan att vara barnsliga. Det här listan är tänkt att fungera som en bra introduktion för dig som vill börja jobba med litteratur på språkintroduktion. En del böcker är skrivna utifrån att man är född i ett annat land och inte har svenska som sitt modersmål. Lista över böcker som fungerar för Språkintroduktion Böcker med hög igenkänning för personer som kommer från ett annat land/ inte har svenska som modersmål: Carlos tar körkort och Joana startar eget av Carita Andersson Dagboken av Annelie Drewsen Efter båten av Johanna Nilsson En perfekt julafton av Josefin Schygge Fredag kväll av Per Alexandersson Lever du?
Begeppsträning | Förstelärare i Svedala För att förstå en text bör 95 % av orden vara kända för eleverna menar Inger Lindberg & Sofie Johansson Kokkinakis. 65 % av orden i de flesta texter som eleverna möter är flertydliga. För att förstå en text fodras det mycket av elevers faktiska ordförråd, förmåga att tyda synonymer och att kunna hitta rätt sammanhang. Annars kan det leda till potentiella problem i de texter eleven möter och det vill vi undvika i högsta grad! Därför ställs det nödvändigtvist krav på oss som jobbar som lärare att jobba med språket i alla ämnen för att ge eleverna en chans att utvecklas så långt som möjligt. I detta blogginlägg ska jag berätta hur jag arbetar med begrepp och få dem i ett sammanhang. Även om det är ord tillsammans som är meningsskapande är det bra att fundera på delarna i texter. De flesta jobbar nog mycket med ämnesrelaterade ord men vi får inte glömma att det är inte är endast dessa ord som kan skapa hinder för våra elever. Förklara utan att säga begreppet. Vad ser jag hos eleverna? Memory
Svenska som andraspråk i Sorsele | Svenska som andraspråksundervisning samt sidor med modersmål Återberättande text | Språkutveckling – ASL Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Vi har börjat med återberättande texter och eleverna uttrycker en glädje av att se hur de har utvecklat sina texter bara på några veckor. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. 1:1 Kunskap om ämnesområdet Vad är en återberättande text? 2. Här är uppgiften ”dina, mina ord”: minadinaord 3.
Språklig stöttning i NO-ämnen I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Inläsningstjänst där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja. Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord. Libers webbappar i Biologi, Fysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.