Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva... Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Det utgår nämligen från de gamla nationella proven som återfinns på Skolverkets hemsida. Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. Hur konkretiserar man aspekterna? Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Gå igenom instruktionen Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Eget skrivande Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. PS!
Padlet och exit ticket Ni vet den där känslan man kan få som lärare… Man vet vad man vill göra men man vet inte hur man ska göra det? Precis så kände jag det i höstas. Jag ville utveckla mina lektioner och mina elever och kom fram till att jag ville använda mig mer av så kallade exit tickets. Till att börja med skrev jag upp någon fråga på tavlan men jag ville hitta ett bra och enkelt digitalt verktyg att använda mig av. När alla valen är gjorda, är det bara att ge länken till eleverna och de kan börja skriva! Interaktiva lektioner – Låt eleverna få uppgifter som de skriver och som lyfts fram i klassrummet med hjälp av projektor.Mindmapp – Använd Padlet som en sorts mindmapp där elever använder det till att brainstorma kring någon uppgift.Föreläsningsanteckningar – Låt eleverna skriva anteckningar under genomgång i klassrummet. Om du vill läsa mer om Padlet kan du göra det här: How to use Padlet – a fantasic tool for teaching Annika Ahlfors Svenska/sva lärare åk 7-9 Gläntanskolan Twittter: @ahlfors3
Why some people find learning a language harder than others Scientists at McGill University in Canada found that if left anterior operculum and the left superior temporal gyrus communicate more with each other at rest, then language learning is easier. "These findings have implications for predicting language learning success and failure," said study author Dr Xiaoqian Chai. For the study, researchers scanned the brains of 15 adult English speakers who were about to begin an intensive 12-week French course, and then tested their language abilities both before and after the course. Participants with stronger connections between the left left anterior operculum and an important region of the brain's language network called the left superior temporal gyrus showed greater improvement in the speaking test. However, that doesn't mean success at a second language is entirely predetermined by the brain's wiring. How the brain is wired determines whether someone can learn a second language easily Photo: ALAMY
Skapa QR-kod enkelt här! | SkapaQRkod.se 30 Habits Of Highly Effective Teachers Editor’s Note: We often look at the qualities and characteristics of good teaching and learning, including the recent following pieces: How A Good Teacher Becomes Great What You Owe Your Students Ten Secrets To Surviving As A Teacher The Characteristics Of A Highly Effective Learning Environment How To Be A Mediocre Teacher 25 Things Successful Teachers Do Differently by Julie DuNeen, Sketch Note Via Janet Hamilton If you ask a student what makes him or her successful in school, you probably won’t hear about some fantastic new book or video lecture series. What students take away from a successful education usually centers on a personal connection with a teacher who instilled passion and inspiration for their subject. Are teachers reaching their students? 1. How do you know if you are driving the right way when you are traveling somewhere new? 2. We can’t all be blessed with “epic” workdays all the time. 3. 4. 5. 6. This concept is similar for parents as well. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14.
Kahoot! Idag tänkte jag ge ett konkret tips på ett roligt och användbart verktyg i undervisningen, nämligen Kahoot. Har du aldrig spelat Kahoot så kan man bäst förklara det genom att säga att det är en interaktiv frågesport, där du som lärare skapar frågor och svarsalternativ och där sedan eleverna kopplar upp sig mot spelet och spelar tillsammans. Kahoot kan t.ex användas för att kolla av vilken förförståelse eleverna har inför ett arbetsområde, det kan användas för att se om eleverna förstått flippen, genomgången eller texten de läst. Som lärare skapar du först ett konto. När du skapat ett konto så väljer du vad det är du vill göra. Sen är det bara att sätta igång att skapa frågor. Sedan går du vidare genom att klicka på Add question och lägger till så många frågor du vill ha. jag tycker att tio frågor är rätt lagom att ha i frågetävlingen. När du känner att du är klar, klickar du på ”save and continue”. Under tiden går eleverna in på adressen kahoot.it. Test av kunskap – under tidspress :)
Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen. Och vår lektionstid är dyrbar, det vi gör på lektionerna ska utveckla och inspirera, eleverna ska lära sig saker. Mina glosförhör sker nästan uteslutande på whiteboard-tavlan. När alla elever fått skriva en mening på tavlan tar nästa del vid. Bild: Mia Smith, skapad i Explain Everything Sedan jag började använda den här metoden har många elever påpekat att det vill fortsätta på det här sättet, för de lär sig så mycket under tiden.
Open digital lab Förändringar ledde till mindre stress | Skola 365 Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra. Vi kan inte, som mattläggaren, slå en blick på dagens arbete och tänka ”klart”! I takt med att allt man ska göra och kunde ha gjort har ökat så har det samtidigt smugit sig in uttryck som ”good enough”, ”hög lägstanivå”. En ganska ny företeelse runtom på skolorna är att lärare börjat ha med sig stora resväskor på hjul så att man lite smidigt kan dra hem det arbete som inte hunnits med under dagen. Vi har en pågående debatt om lärares arbetsbörda och man har lyft förslag om att vi exempelvis ska få lärarassistenter i skolan.
IKT i skolan, del 15: Organisera länkar, bilder, video mm som du hittar på nätet - JL Skolutveckling När du är aktiv på nätet, i sociala medier mm så märker du snart att du hittar massor med bra tips, länkar, bilder, filmklipp mm som du vill spara för att du någon gång i framtiden kommer att ha nytta av dem. När du senare vill hitta länken/bilden/filmklippet så minns du inte var det var du såg den. Var det en favorit i twitter eller favoritmarkerade du sidan i din webbläsare eller var det någon annanstans du såg länken/bilden/filmklippet? Nedan följer olika program och tjänster som kan hjälpa dig att organisera digitalt material som du vill kunna hitta tillbaka till. Många av tjänsterna fungerar även bra för att samla länkar till eleverna när du jobbar med ett ämnesområde i skolan. Padlet Gratistjänst. Pearltrees www.pearltrees.com/ Gratistjänst där du samlar och organiserar det du gillar på nätet i en struktur med pärlor som sammanbinds med varandra. Symbaloo www.symbaloo.com/ Visuell ”desktop”, d v s arbetsyta där du lägger in det du vill ha åtkomst till.
Mall för kollegiala observationer I min uppdragsbeskrivning som förstelärare ingår flera olika kriterier och i mitt utvecklingsprojekt har jag speciellt lyft ut följande moment: se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetetdelta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte. För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning, detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget. Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Hummelstaskolans mall för kollegiala observationer Observationsmall 1 Observationsmall 2
Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare Att tala flera språk är ett bra sätt att höja sina aktier på partnermarknaden. När språkutbildningsföretaget Kaplan frågade sina, i sammanhanget något jäviga, studenter svarade 98 procent att de attraherades av människor som behärskar flera språk. Liknande siffror fick konkurrenten Rocket languages, där 79 procent tände på flerspråkighet. Nu är dessa undersökningar ingen rocket science direkt. Men de 79 procenten av Rocket languages svarspersoner var ändå rätt ute när de dessutom ansåg att den som talar flera språk är extra intelligent. En rad mer gediget vetenskapliga studier de senaste åren har visat på flerspråkighetens gynnsamma effekt för tänkandet. I en summering av forskningsläget, i tidskriften Science 2010, slogs det fast att flerspråkighet ökar den exekutiva förmågan: att ta in information, bearbeta den och därtill agera adekvat. Det här försprånget finns även hos äldre. – Enspråkiga har studerats sedan språkvetenskapens födelse, flerspråkiga i mycket mindre utsträckning.