Hon bjuder på sina 100 bästa adhd-tips Jessica Stigsdotter Axberg är grundare och vd för MrsHyper, ett företag som hjälper och stöttar personer med npf-problematik. Hon är övertygad om att ökad förståelse för sin egen diagnos och förståelse från utomstående är avgörande för ett gott liv. I kampen om att sprida kunskap och förståelse om adhd startade Jessica ett nytt projekt vid årsskiftet. Från och med den 1 januari 2017 lägger hon ut ett adhd-tips om dagen under ”blogg”-fliken på sidan www.mrshyper.se. – Det har snart gått nio år sedan min son fick diagnosen adhd och gud vad vi har prövat och testat olika saker hemma. Jag brukar föreläsa om dessa strategier, men nu kände jag att det var dags att få dem på pränt, säger Jessica Stigsdotter Axberg. Rubriker på inläggen hon har lagt upp hittills är bland annat ”Matvägrarens dilemma”, ”Tid, förberedelse och uppfattning” och ”Sova-sött-sagor”.
Bakom varje framgångsrik skola står ett starkt och drivande elevhälsoteam! Läraren är central för elevens välbefinnande, lärande och engagemang. Men en lärare kan inte ensam stå för att skolans elever klarar sig väl. Jag vill med detta inlägg slå ett slag för det arbetslag som sällan märks och syns utåt men som kanske är det viktigaste arbetslaget för en framgångsrik skola. Utan ett drivande elevhälsoteam kommer skolans lärare inte att i grunden omfamna det relationella perspektivet. Detta perspektiv är en förutsättning för att ha förväntningar på anpassningar, ett flexibelt ledarskap och ett elevdrivet arbetssätt i klassrummen. I det relationella perspektivet letar vi efter orsaken till svårigheter i lärmiljön som anpassas för att möta behov. Den skola som jag själv har varit verksam vid som lärare och specialpedagog fram till augusti i år har just fått goda vitsord från Skolinspektionen. Hur kom vi dit? Den stora utmaningen var att skapa förståelse och acceptans för att elevhälsan ska arbeta främjande och förebyggande snarare än åtgärdande. 1. 2. 3. 4. 5.
Där det finns människor finns problem | Pedagogiskt Kapital När vi tittar tillbaka i historien, kantas den av både krig och konflikter mellan människor. Så länge inte alla är överens om att det övergripande målet är att ta ansvar för att vara överens och hålla sams, verkar det vara svårt att komma dit. Det är kanske också dumt att tro, att vi alltid ska kunna vara sams. I heta diskussioner, debatter och samtal, uppstår utveckling, närhet och relationer, som gör att vi utvecklas. Det viktiga är dock att ta ansvar för att ingen känner sig kränkt eller ledsen på grund av det vi säger, för då uppstår en maktobalans, och samtalet som kan leda till utveckling riskerar istället att bli ett bråk, en konflikt. Det finns sammanhang och umgängesformer där det naturligt finns maktobalanser. När vi vuxna ger barn rättigheten att vara barn accepterar vi samtidigt att barn måste få bråka, säga nej och på andra sätt träna sig i sin strävan mot ökad självständighet. Det är så det är; där det finns människor finns problemskapande beteenden.
"Utveckling tar tid" Alla människor blir ibland arga. Barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, kan ha svårt att reglera sina känslor vilket kan resultera i arga utbrott. Att kontinuerligt få utbrott i skolan tar enormt med energi och ger inte eleven förutsättningar att varken klara skolarbetet eller skapa och upprätthålla relationer med andra. Långsiktigt ger det en dålig självkänsla hos barnet. Johanna Tellrud är socialpedagog och kurator och jobbar inom Lunaverksamheterna i Stockholm. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med elever både i skola och på boenden, som är utagerande. – Utbrott och konflikter är svårt för alla inblandade, inte minst för barnet själv. I en skolmiljö måste saker göras enkelt Johanna Tellrud använder sig av strukturerade registreringar, vilket innebär att en vuxen registrerar beteenden för att sedan göra en analys av vad som kan föranleda att barnet får ett utbrott. – I en skolmiljö måste saker göras enkelt, säger Johanna Tellrud.
Aspie-kriterierna | Habilitering & Hälsa Tony Attwood och Carol Gray, två kända profiler bland ”hjälparna” till personer med autism och Aspergers syndrom, föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Vilka förändringar skulle kunna uppstå om man slutar tänka på diagnos och i stället tänker på "upptäckt", undrar de. En diagnos innebär att man uppmärksammar svagheter och problem jämfört med typisk utveckling. Nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. Nedan beskrivs Attwood och Grays "Aspie-kriterier", översatta av Eric Zander och Muriel Dandroy. Aspie-kriterierna A. B. Inriktning på att söka sanningenSamtal utan dolda budskapEtt väl utvecklat ordförråd samt intresse för ordFascination för språklig humor, som ordlekarAvancerat bruk visuella metaforer C. D. Vi vill uttrycka vårt tack till Tony Attwood för tillståndet att publicera denna artikel. Senast uppdaterad: 2016-06-08 Referenser: APA. (2000).
Teknikstöd Texttyper och genrer – Invigos För att undvika sammanblandning med litterära genrer som t ex deckare, fantasy eller kärleksromaner har vi i Invigos valt att tala om texttyper, vilket även följer språkbruket i Lgr 11. Programmet stödjer texttyperna berättande text, argumenterande text, beskrivande text, resonerande och utredande text samt laborationsrapport. Stöttningen i Invigos består i att till dessa texttyper kommer det att finnas stöd i form av instruktioner med råd och exempel på texttypens utformning, exempel på elevtexter och förslag på bedömning. Texter byggs upp av flera texttyper Det går att tolka de stödstrukturer som finns i Invigos, att det är dessa texttyper som de eleverna ska lära sig att skriva i skolan. Lärande går från imitation till integrering. I Invigos kan en utvecklingsgång vara att i första steget tränas skrivande av en renodlad texttyp.
specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet Studiepaket NPF Studiepaket NPF är ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Varje skolform innehåller kortare, fristående delar som kan läsas var för sig eller i följd. Skolformerna innehåller även studieplaner med förslag på hur delarna kan kombineras. Innehållet består av text, intervjufilmer, animeringar, bilder, reflektionsfrågor och referensdokument. Den beräknade tidsåtgången i varje del är en uppskattning av hur lång tid det tar att läsa in materialet. Materialet är framtaget för både kollegialt lärande och enskilda studier.
Skolans arbete med extra anpassningar Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov. Många skolor behöver utveckla det arbetet för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 12 av 15 skolor hade utvecklingsbehov eller brister i Skolinspektionens granskning. Skolinspektionen har granskat om elever som inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven och som inte får särskilt stöd får extra anpassningar i undervisningen. Granskningen har fokuserat på årskurs 4 i 15 skolor spridda över landet. Det här innebär extra anpassningar Om en elev inte når eller riskerar att inte nå de kunskapskraven, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller har andra svårigheter i sin skolsituation ska skolan i första hand anpassa den ordinarie undervisningen efter elevens behov. Elever med behov av mer omfattande anpassningar har rätt att få särskilt stöd. Ny lagstiftning från 2014 Resultat från granskningen Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande
Gratisappen Scanpen fixar högläsning ur tidningar och böcker - PC för Alla Vissa appar är nästan magiska, och för bara några år sedan skulle de känts som science fiction. Claro Scanpen är en sådan. Vad appen gör är att förvandla skriven text till tal. Du kan alltså hålla upp telefonen framför en vanlig sida i en pappersbok, och efter några sekunder hör du texten uppläst av en syntetisk röst. Scanpen är framför allt tänkt för skolungdomar som har svårigheter att läsa. Och Scanpen klarar inte bara av svenska. Text och röst Scanpen har blivit möjlig tack vara två olika tekniker. Den andra tekniken kallas för tts, text to speech (text till tal). Båda de här teknikerna har utvecklats mycket de senaste åren, och de har blivit så bra att de går att använda i professionella sammanhang. Fem frågor om Scanpen 1. Öppna din mobiltelefons appbutik (Google Play Butik eller App Store) och sök upp Claro ScanPen. 2. För dig som har Android är Scanpen i skrivande stund gratis. 3. För att få bra resultat krävs att du har en bra ”bild” av din textsida. 4. 5. Så funkar Claro Scanpen
Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Men vad innebär språkstörning egentligen? De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Och hur det kan kännas för eleverna: 3. Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras. Vad mer kan man göra i skolan för att stötta elever med språkstörning? Nu hoppas jag att medvetenheten om språkstörning har ökat för er bloggläsare.
Svagbegåvade elever hamnar mellan stolarna I den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2011 står det att eleven ska nå kunskapskraven i grundskolan och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. För att en elev ska kunna studera vidare på gymnasieskolans högskoleförberedande program ska hen ha minst betyg E i minst tolv ämnen, och för yrkesprogram på gymnasiet är det åtta godkända betyg som gäller. Vi kan läsa OECD-rapporter om svenska skolans dåliga resultat samtidigt som politiker och personer i ledande ställning i skolans värld säger att alla ska nå målen. – Men vi som har arbetat i det här fältet länge vet att så är det inte – alla har inte förutsättningarna. Hon arbetar tillsammans med Åsa Eriksson Träff, psykolog, med att utreda barns begåvningsnivå, deltar i neuropsykiatriska utredningar samt arbetar med behandling av barn och vuxna. – Hur mycket insatser man än sätter in så kommer det att ta längre tid för dessa elever att lära sig samma sak som barn med en normalbegåvning.
Gäller inte reglerna i skolan om man har adhd? Min dotter kommer dagligen hem och berättar att några andra elever i klassen skriker, hoppar på bänkar och bord, springer runt 95 procent av lektionerna och stör andra elever. Arbetsron är obefintlig. Ändå älskar hon skolan och hon älskar fröken. Läs ett svar på denna insändare här: Sverige har skolplikt – lös problemet! Jag åkte dit en dag för att se med egna ögon. Läs även: Diagnoserna där killar är norm: ”Tjejer uppvisar inte adhd på det sättet som vi lärt oss" Jag ser att 80 procent av lärarens tid går åt till de som inte sköter sig. 20 procent till dem som sitter och väntar. "De har adhd." Jag förstår inte svaret och frågar vad hon menar. "Ja, de har svårigheter och är i behov av stöd." Jag fattar fortfarande inte utan frågar om reglerna inte gäller om man har adhd. "Jodå, men det tycker inte barnen eller deras föräldrar. Läs också: Mamma upprörd över insändare: "Min dotter är inte ouppfostrad" På riktigt. Läs mer: Skolpersonal om insändaren: "Det är tufft i många klassrum idag"