En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo Vad utgör bedömningen? Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. För många SO och NO-ämnen står det nästa likadant i kunskapskraven förutom att de inte ska bedöma struktur, citat och källhänvisning. Hur för man ett resonemang? Vad är mitt syfte?
Tvärgruppsredovisningar är grejen! Hej alla! I det här inlägget vill jag berätta om hur jag använder tvärgruppsredovisningar som lektionsupplägg när eleverna håller på att lära sig något nytt inom ett visst ämnesområde. Både jag och eleverna gillar detta sätt att arbeta mycket! Det är faktiskt en metod som jag har återkommit till under många år och hittills har jag använt upplägget i nästan alla mina kurser den här terminen, bland annat i Svenska 3. Tvärgruppsredovisningar är ju i sig är absolut inget nydanande men jag tycker att jag har kunnat förfina arbetet med hjälp av digitala verktyg och hittat lite olika sätt att variera detaljerna på. Jag introducerar arbetsområdet kort och berättar om upplägget, syftet och tidsramarna.Jag delar in eleverna slumpmässigt genom att ge varje elev en siffra och en bokstav enligt principen: Alla med siffran ”1” får samma arbetsområde, till exempel runsvenskan, och alla med siffran ”2” får samma område, till exempel fornsvenskan (och så vidare…) Bokstäverna kommer vi till först senare.
Interactive Learning Sites for Education - Home ungsprakhistoria | Språkhistoria riktad mot ungdomar Att ge eleverna respons Tidigare skrev jag längre skriftliga omdömen efter avslutat arbete, men den responsen ägnar eleverna lite tid åt av flera skäl. Några av dessa är: Motivationen att bearbeta text efter avslutat arbete är väldigt låg. Uppgiften är ju klar! Därför försöker jag idag använda mig att riktade och koncentrerade uppgifter som svarar upp mot lektionens syfte. Flera gånger varje vecka (under mer intensiva skrivperioder) får eleverna respons på sitt skrivande. När eleverna ger varandra respons byter de helt sonika datorer med varandra och kommenterar direkt i texterna. Ibland använder vi färgkoder istället för att kommentera. Fördelarna med att införliva respons i undervisningen är att eleverna får en chans att bearbeta sin text och avgränsningen resulterar i att de faktiskt gör det.
Top 10 Free Websites for Worksheets - Voniz Articles In the 21st century, teaching is not as easy as it used to be. The ever growing demand of infusing innovation on daily basis has become a challenge for teachers to make the learning experience interesting for students. The teaching and learning processes have gone widely digital and even geeky to some extent. British Council British Council website is a language learning free website for not only kids, but adults, teachers and pupils as there is something for everyone on it. BBC Skillswise BBC Skillswise is an interactive adult literacy and numeracy resource from the BBC for tutors and learners, with a range of factsheets, worksheets and quizzes. Super Teacher Worksheets On Superteacherworksheets.com, teachers and students can find a lot to study on mathematics. Soft Schools Softschools is an online provider of worksheets for kids of all ages and levels, consisting of activities on all subjects from literature to physical education. Have Fun Teaching The Teachers Corner Kids Discover
Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Hur talar vi när vi talar med olika personer? I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. (Kunskapskrav för E i år 9 i engelska) När jag talar med eleverna om detta brukar jag ta upp extrema hälsningen. Ett annat sätt att påvisa stilen är att använda så kallade clines, gradvisa skalor. Det jag vill påvisa är vad eleverna redan kan. Ofta hamnar jag i slutändan av året i läget att några elever har lite mer att visa, lite mer att ge som de inte lyckats få fram under året. Det här upplägget brukar få eleverna att visa sina bästa sidor. Kanske är det här ett upplägg som fler lärare vill använda nu under sista veckorna på terminen?
Kampen med återkopplingen del 3 « Venit in mentem ”Feedback says to a student, ‘Somebody cared enough about my work to read it and think about it!’ Most teachers want to be that somebody.” Med denna tänkvärda mening mitt i prick inleder Susan M Brookhart en av de bästa böcker jag läst om feedback. Bokens titel är How to Give Effective Feedback to Our Students (2008) och den är utgiven av den internationella organisationen ASCD med medlemmar i många länder. ASCD jobbar utan vinstintresse och arbetar med ett antal experter inom utbildning för att utveckla professionella utvecklingsprogram, onlinekurser och publikationer för att hjälpa lärare lära sig, undervisa och leda. I boken tar Brookhart sin utgångspunkt för återkoppling i de formativa frågorna som bl.a. Vad är god återkoppling? Brookhart tar upp följande: Vilka återkopplingsstrategier finns och hur kan läraren tänka? Frågorna läraren kan koncentrera sig på är: När? Brookhart utvecklar varje aspekt och ger tydliga rekommendationer för varje. Vad skall god återkoppling innehålla?
b09a197343912207d9856e6a3ca53140