302 Moved Temporarily Språket är det viktigaste redskapet för lärande. Innehåll och strukturer i texter skiljer sig från ämne till ämne. Därför behöver lärare i alla ämnen utveckla strategier och kompetenser som rör undervisning om skrivande och texter i sina undervisningsämnen. Modulen bygger på en modell, Skrivhjulet. Modulens två centrala modeller är Skrivhjulet och Texttriangeln. Primär målgrupp: Lärare i alla ämnen i åk 4 - 6 Ansvarigt lärosäte: Linnéuniversitetet Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT | Josef Sahlin Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Så här gick det till: Jag ville att eleverna skulle vara förberedda på själva formen på ett nationellt prov i svenska. Eleven kan skriva olika slags texter med ... innehåll och ... fungerande struktur samt ... språklig variation. Eleverna skrev och fick mejla in texten efter ca 80 minuter. Till detta fick de ett bedömningsunderlag som jag sett till att göra likt det som lärare använder i bedömning av nationella prov i berättande text. Eleverna hann olika många texter på ca 45 minuter. Lycka till!
Magister Björn En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
Planering – Förbjuden kärlek Hur kan en planering se ut? Den mycket intressanta diskussionen fördes i en FB-grupp häromdagen. Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Det är många saker som kanske är viktigare, till exempel undervisningens innehåll, men hur planeringen ser ut är intressant ur både ett lärande- och elevperspektiv. Den bör fungera som ett stöd och enkelt förklara syftet med den aktuella undervisningen. Så här brukar jag presentera ett nytt område: Steg – för – steg – planering Efter den övergripande planeringen följer en mer detaljerad. Läsa balkongscenenOmröstning: snyggaste kärleksförklaringenVad är en liknelse? Att presentera en avslutande uppgift – Trailer på temat Förbjuden kärlek Vi inleder med att titta på Romeo och Julia, andra trailers som Fucking Åmål och Jalla Jalla visas för att upptäcka andra ingångar på temat förbjuden kärlek. Fundera ut “filmens” drama/konflikten: Varför kärleken är förbjuden (se lista nedan).Gör en tankekarta om huvudpersonerna: Vilka är de?
Lesestrategien Seit einigen Jahren weisen Leseforschung und Fachdidaktik stark auf die Bedeutung von Lesestrategien für die Entwicklung von Lesekompetenz hin. Lesestrategien sind wie Lernstrategien allgemein Handlungsabfolgen, die nach dem "Wenn-dann"-Prinzip je nach Ziel vom Leser, von der Leserin ausgewählt werden. Als zentrale Strategien für die Textverarbeitung im Unterricht können folgende gelten: die Aktivierung von Vorwissen, das Formulieren von Fragen an den Text, das Klären von Unklarheiten, das Vorhersagen des weiteren Textinhalts sowie das Zusammenfassen von Textabschnitten bzw. des gesamten Textes. Entscheidend für den Erwerb von Lesestrategien ist neben der regelmäßigen Anwendung beim Lesen von Texten in allen Fächern auch die Reflexion über den Nutzen der einzelnen Strategien (Metakognition). Die Lesestrategie-Sets, die hier vorgestellt werden, unterstützen Schülerinnen und Schüler auf unterschiedlichen Lernniveaus.
Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet Vi inledde terminen med att få Chromebooks i betydligt större mängd än tidigare. Det har lett till att jag den här terminen återupptagit mitt intresse för att använda digitala verktyg i min undervisning. Jag har bland annat använt mig av webbresursen Padlet. Problemlösning Jag presenterade ett problem för eleverna. En följdfråga till de grupper som blev färdiga var kan ni hitta ytterligare någon lösning som inte postats redan? Läsförståelse Vi läste gemensamt en text. Klassråd När vi hade vårt senaste klassråd hade jag förberett tre olika väggar för olika frågor. Fördelar med att använda Padlet, under ett klassråd, tyckte jag var att alla kom till “tals” och när eleverna fick tid att svara deltog fler och bidrog med sina åsikter. Jag tycker Padlet är ett lätt verktyg som man snabbt kommer i gång med. Att diskutera Hur använder vi datorn och internet i skolan så att vi förbättrar vår undervisning och elevernas resultat?
Serier i undervisningen – Nytt läromaterial: The Walking Dead – för högstadie- och gymnasieskolor Nytt läromaterial: The Walking Dead – för högstadie- och gymnasieskolor Nu erbjuds även högstadie- och gymnasielärare en möjlighet att jobba med serier i klassrummet. Melinda Galaczy, högstadielärare på Södervångsskolan i Vellinge, har tagit fram en lärarhandledning för den populära serieromanen The Walking Dead. Lärarhandledningen innehåller diskussionsunderlag för värdegrundsfrågor i läroplanen och täcker in ett flertal punkter i svenskämnets centrala innehåll i LGR11. The Walking Dead är en utmärkt utvecklingsroman.
Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad. Vi sammanfattade vad vi visste genom att sätta cirklarna på rätt plats.
Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Här kommer ytterligare ett exempel på mening som berättar, d v s är ogestaltad: ”Han blev ledsen.” Om du stället vill gestalta kan du skriva: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till på en ogestaltad mening: ”Noor var lycklig.” Samma mening gestaltad: ”Noor hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar spred sig över hela ansiktet.” Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Kan du se skillnaden nedan? På engelska heter det Show, don´t tell!