Aktueller notiser | Kemilärarnas Resurscentrum KRC Kemilektioner för grundskolan - Tolv månadsteman- IKEM Från och med hösten 2011 gäller nya kursplaner för grundskolan. Jämfört med tidigare är det nu tydligare vad barn ska lära sig när det gäller kemi och annan naturvetenskap. Barnen ska tillägna sig ett naturvetenskapliga arbetssätt. De ska kunna göra praktiska undersökningar, designa experiment som är rättvisa, ställa hypoteser et cetera. Kemilektionerna för grundskolan togs fram med anledning av att det år 2011 var Kemins år och är inspirerade av de teman som användes under kemiåret, teman som ville göra det tydligt att kemin finns överallt och att det inom de mest skilda samhällsfunktioner behövs kemisk kunskap. Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Lektionerna är sammanställda av Bodil Nilsson, som har mycket kunskap om hur man intresserar barn för naturvetenskap och lång erfarenhet av att undervisa om didaktik och naturvetenskap på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm).
Experimentskafferiet Kemilabbet: Organisk syntes Kemiska reaktioner sker runt omkring oss, och inuti oss hela tiden. När vi andas syre, reagerar det med ämnen i vår kropp, t ex maten vi äter. En atom består av en kärna, som är positivt laddad, och elektroner, som är negativt laddade. Elektronerna kretsar runt kärnan i olika skal. De flesta atomer vill ha 8 elektroner i det yttersta skalet (valenselektroner). En molekyl är en grupp atomer som sitter ihop genom bindningar. Elektrondragare och elektrongivare I molekyler med olika sorters atomer sitter inte elektronerna jämnt fördelade runt molekylen. Om ett syre sitter på en kolatom dras elektronerna alltså mot syret. Syror och baser Den enklaste definitionen av syror och baser är: En syra ger ifrån sig protoner (väteatomkärnor), en bas tar protoner. Exempel: Avenantramider Den här molekylen heter 4-acetoxy-bensaldehyd. Den här reaktionen är syrakatalyserad. Den här molekylen kallas för bensoxazinon. De dras till det elektronfattiga kolet på karbonylen och där bildar de en ny bindning.
Kemiska reaktioner…redbull och mjölk… | Ugglornas näste Vi ville ju förstås prova att visa vad som händer i våra magsäckar…när vi blandar olika ämnen. I detta fall valde vi energidrycken Red bull (ja, vi pratade om onyttigheten, att det är 15-årsgräns, och varför den är dålig för oss att dricka….) och vanlig mjölk. Vi använde: 3% mjölk, 1,5% mjölk som var D-vitaminberikad, 0,5% mjölk och chokladmjölk. Så här såg det ut hos oss…(kunde inte filma när vi hällde ut det…men här är ett exempel som vi gjorde senare…)