Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi. Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp? (Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17). Stödstrukturer för att utveckla skrivandet Var kan du hitta texter som modelltexter? Vad är en gestaltning?
Öjaby skolbibliotek - Boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på. Observera att detta är ett .docx-dokument och därför automatiskt sparas ner på din dator när du klickar på länken. Läsnycklar och handledningar av skiftande karaktär. Bilderböcker Glöm inte att bilderböcker med fördel kan användas långt upp i åldrarna. Främst lågstadiet (Hcf) Främst mellanstadiet (Hcg och uHc)
Hittade detta efter lite googlande: Tänk dig att… Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. Jag brukar göra dem till en skrivuppgift om jag har elever som behöver stöd och de är helt valfria att använda. De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Textkopplingar Tala Tänka Strategier för ord Att förstå ord är inte helt lätt.
Fakta och inspirationsmaterial om romer Romer är ett transnationellt folk som är bosatta över hela världen. De är Europas största etniska minoritet. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia varav romerna utgör en av dessa. Skolverket har konstaterat att det råder brist på läromedel om romer och har därför tagit fram detta stöd. Här hittar du som lärare och elev fakta och inspirationsmaterial om romsk kultur, språk, religion och historia. Sidan är uppdelad på fyra delar; en översiktstext om romer i Sverige inklusive en fördjupningssida med ytterligare källhänvisningar, romska ungdomsberättelser, en interaktiv karta med arbetsuppgifter och till slut lektionsförslag och enskilda övningar kopplade direkt till kursplanerna för ämnena svenska, samhällskunskap och historia för årskurs 7-9. Materialet kan med fördel även användas i andra ämnen och åldersgrupper, som till exempel gymnasiet. Översikt Gå till översikten
serienocheleven.wordpress Uppdrag sommarlykta | Språkutveckling – ASL Sax, lim, barnmatsburkar, servetter, piprensare, klistermärken… och matematik! Perfekt kombo, speciellt när man undervisar i terminens slut. I mitt förra inlägg beskrev jag hur det kan vara i slutet av terminen. Det märks tydligt att terminsslutet är nära och jag har haft något klurigt att hitta arbetsuppgifter som fungerar i en tid som denna. Det råder en viss trötthet och ett ofokus i gruppen vilket gör att bland annat matematiklektionerna som tidigare fungerat bra – nu blivit något sega. Välkommen till butik solstrålen! 1. Eleverna får uppgifter som att räkna ut summan och visa på mattespråk om de fick solmynt över. Eleverna arbetade fokuserat och det blev ett elevnära sätt att komma i kontakt med matematiska begrepp. En rolig och annorlunda uppgift nu i slutet på terminen! Häftet med instruktion och matteuppgifter: Häftet Solmynt: Solmynt
Nordiska språk Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230 Vi har jobbat med nordiska språk i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av. Vi började med ”språkträdet” och tittat på hur språken hänger samman. Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Nordiska språk Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. 1. 3. 4. 5.
Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna. Innan eleverna kommit till skolan är det vanligt att lärarna har ett par dagar på sig att förbereda sina klassrum, se över planeringar och material. När klassrummet är möblerat och eleverna är på plats och undervisningen kommit igång finns det olika vägar att gå. Att arbeta i grupper är något vi ofta använder oss av i undervisningen. I grupperna vill vi att eleverna ska arbeta tillsammans och ta hjälp av varandras styrkor. Vill du använda dig av cirkelmodellen kring ett tematiskt arbete? Lycka till!