Instruerande text | Ciccis Plugg Cirkelmodellen- Instruerande text i årskurs 1 ”Hem och expertgrupper” Vi inleder Instruerande text med språkutvecklande aktiviteten från boken ”Stärk språket, stärk lärandet” som heter ”Hem -och expertgrupper” för att samla fakta . Eleverna sitter i två grupper, en grupp får lyssna på en instruktion som jag har läst in om hur man gör en snöflinga (se film ovan) Det som inte sägs och är hemligt är att det är en snöflinga. Det är det eleverna ska lista ut vad instruktionen handlar om. Likaså är det med den andra gruppen som också får en inläst instruktion på ipaden om hur man gör en smiley. I denna lyssnarövning tränar vi förmågorna, Big five. Vi använder texten som modelltext och närläser instruktionen för att se hur en instruerande text är uppbyggd och typiska språkliga drag . Den instruerande genren har jag valt att dela in i två delar: instruktioner och recept 1. Tidsord Tre olika sätt att använda tidsorden När vi arbetar med instruerande texter är tidsorden viktiga. ”Hur man sår ett frö”
Språk i alla ämnen Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition. Boken Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen. Boken innehåller konkreta exempel med elevuppgifter från såväl enstaka lektioner som ämnesövergripande temaarbeten ur författarens egen undervisningsvardag. Språk i alla ämnen bygger på författaren Hanna Stehagens erfarenheter av att undervisa på gymnasium och grundskola där hon möter många elever med annat modersmål än svenska och elever i behov av särskilt stöd. Läs mer om Samlad kunskap för skolan
Los Läs- och skrivundervisning : Cirkelmodellen kring återberättande text Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva tillsammans i klassen grundlägger elevernas förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå. Tack vare den genrepedagogiska cirkelmodellen i fyra faser får eleverna en tydlig struktur för sitt skrivande samtidigt som de läser och samtalar kring de olika texterna de möter. Här har jag beskrivit hur vi arbetat med cirkelmodellen kring återberättande text. Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper Vi hade gemensamt textsamtal kring kapitel 6B, Om klockan, i Livet i Bokstavslandets läsebok. Denna gång sammanfattade vi den återberättande texten om studiebesöket Hos urmakaren i mindre grupper, så att alla elever skulle få komma till tals.Bildsekvensövningen gick till så här: Eleverna delades in i grupper om fyra. Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder Fas 3: Skriva gemensam text Klassresan till Kolmården Länktips:
Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn: Bild gjord i appen Visual Poetry
Så var det, det där med språkutveckling | Språkutveckling med Duoab Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Många är de ord som kopplas ihop med språkutveckling; EPA, startuppgift, begreppsträd, stöttning, stödmallar, etc. För mig är en startuppgift en uppgift där eleverna får värma upp inför lektionens arbete. Hur ska man tänka då? Höga förväntningar Utmanade undervisning Struktur och tydlighet Skapa motivation hos eleven Integrera lärandet i ett större sammanhang Skapa möjlighet för interaktion Men det viktigaste i det språkutvecklande arbetet är ändå, enligt mig, elevens aktivitet. ”Språkutvecklingen är en livslång process som börjar före födseln. Det är det det handlar om; att få språket att växa och utvecklas. Det är inte en fråga längre om vi ska arbeta språkutvecklande eller inte.
Att skriva faktatext med sexfältare | Förstelärare i Svedala Om man som lärare vill att ens elever ska lära på ett mer aktivt sätt, så tror jag att ett av de mest kraftfulla redskapen är att låta dem skriva mer oavsett ämne och genre. Eftersom skriftspr åket ställer högre krav på tydlighet än talspråket, så tvingas man när man skriver att ha en större medvetenhet. I årskurs 5 arbetar jag just nu med biologi och ett arbetsområde som vi kallar “Allting börjar med solen”. På svensklektionerna repeterade David vad som kännetecknar en faktatext. På biologin fick eleverna börja med att få förståelse för några ämnesspecifika ord som de kan möta i en faktatext om djur. Till stödmall och för att samla fakta valde jag att låta eleverna göra detta i en sexfältare. Jag lät inte eleverna denna gång välja djur själv utan jag hade bestämt att de skulle få arbeta med havsörnen. Eleverna tog sedan med sig sin sexfältare om havsörnen till svenskan. Jag har fått många bra tips och idéer av att läsa Kim Sjöbergs blogg om faktatexter. Att diskutera:
Lektion: Textsamtal tre meningar om brev Detta korta stycke skulle jag skapa samtal kring: ”Och så gav han henne breven från Lisl och Pepi. En hög med 368 brev från år 1939. En annan med 117 brev från 1940. Endast 3 brev från 1941, men 35 från året därpå.” Elisabeth Åsbrink; Och i Wienerwald står träden kvar, 2011, Natur och Kultur Så här skulle jag förbereda lektionen: högläsa texten för mig själv och en kollegahöra vad kollegan tänker om det jag lästskriva ned de frågor som uppkommer genom vårt samtalskapa frågor som bjuder in eleverna att påverka texten; ex vad vill du ändra på? Jag förbereder mig alltid med frågor. ”15 mars 1939 I dag blev vi besvikna och ledsna eftersom det inte kom någon post, men vi hoppas att det kanske kommer senare. För ögonblicket är det nämligen återigen spänningar mellan Tjeckoslovakien och Tyskland – kanske har ni hört om det där ute också – och enligt brevbäraren går inte tågen lika regelbundet som förut ( … ) Hoppas bara att allt går över och att vi kan fortsätta stå i obruten kontakt. ( … )” s. 138
Språkutvecklande arbete Läs och Skrivportalen - Välkommen till Läslyftet som startar hösten 2015. Läslyftet som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Läslyftet riktar sig till lärare i alla ämnen. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Greppa språket - Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Skolverket 2011) Nästan var femte elev i den svenska skolan har ett annat modersmål än svenska. Skolinspektionens granskning, texter och rekommendationer om Flerspråkiga elever (2010) Flera språk i förskolan - stödmaterialet syftar till att öka förskolepersonalens kunskaper, inspirera och ge vägledning i arbetet med flerspråkighet i förskolan (2013) Nya språket lyfter! Språket på väg - Skolverkets kartläggningsmaterial för dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. Språklekar, lek Nationellt centrum för svenska som andraspråkin
Inspiration | Skrivguiden Inspirationsguiden kan hjälpa dig att komma igång med att skriva när du kört fast. Här hittar du en samling artiklar med övningar och inspiration, främst för att skriva noveller. Längre ner hittar du även tips och annan motivation. Välj vad som passar dig bäst! Vanliga övningar: Startare – Slumpmässiga uppgifter eller ”förutsättningar” som du kan använda i din novell.Första meningen – Här hittar du en lista över meningar. Kreativa övningar: Tre övningar med böcker – Använd dina favoritböcker till dessa tre övningar som fokuserar på början, mitten och slutet av en berättelse.Bilder – Låt bilder inspirera dig. Tips & motivation: 16 skrivtips från Andrea Vessman – Hobbyförfattaren Andrea Vessman vet vad det där med inspiration innebär. Motivation – Har du tappat lusten? Flödesskrivning – Lär dig om flödesskrivning och låt dig inspireras av dina egna, djupaste tankar! Att skriva med glädje – Skrivguidens intervju med författaren Kim M.
Anders & S rens skriv vningar Om du har läst våra skrivtips så vet du att vi ofta iakttar andra människor. Som författare har man alltid ögon och öron öppna för att se vad som inträffar, eller som nästan råkar hända. Det finns oändligt många händelser i böckerna som har hänt oss själva, någon vi känner eller som vi hört talas om. Ett annat väldigt bra sätt att träna på ditt eget skrivande är att läsa andras berättelser. Därför är det bra att läsa samma bok flera gånger. Det alltså bra att öva på sitt berättande. Här hittar du skrivövningar och ett arbetsblad att skriva ut (pdf).
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Sagomattan blir utgångspunkt för flera språkutvecklande lektioner | Annas und... Som ett språkutvecklande arbetsområde i svenska/svenska som andraspråk kan jag rekommendera att utgå från TV-serien Sagomattan som finns kostnadsfritt på SVT Play. Programserien består av 10 olika avsnitt. I programmets samtliga avsnitt uppmärksammas fem viktiga komponenter i en berättelse; huvudperson, problem, hjälpare, lösning, och slut. Vi har i årskurs 2 hittills arbetat med avsnitt nummer 10 och det här är vad vi har gjort: Titta, lyssna, komma ihåg Vi började med att titta på avsnittet. 2. Efter att vi sett avsnittet samlades vi på vår runda matta som vi har i salen, vi vill ju också känna på att ha en sagomatta. 3. Andra lektionen, en vecka senare, fick eleverna återigen återberätta handlingen i avsnittet vi hade sett. Fortsättningsvis…
Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4
Skrivmall till sommarpratare När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Ditt tal ska förstärkas med hjälp av bild och musik som du kommer få lära dig mer om hur du får använda. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Avtoning