Instruerande text | Ciccis Plugg Cirkelmodellen- Instruerande text i årskurs 1 ”Hem och expertgrupper” Vi inleder Instruerande text med språkutvecklande aktiviteten från boken ”Stärk språket, stärk lärandet” som heter ”Hem -och expertgrupper” för att samla fakta . Eleverna sitter i två grupper, en grupp får lyssna på en instruktion som jag har läst in om hur man gör en snöflinga (se film ovan) Det som inte sägs och är hemligt är att det är en snöflinga. Det är det eleverna ska lista ut vad instruktionen handlar om. Likaså är det med den andra gruppen som också får en inläst instruktion på ipaden om hur man gör en smiley. I denna lyssnarövning tränar vi förmågorna, Big five. Vi använder texten som modelltext och närläser instruktionen för att se hur en instruerande text är uppbyggd och typiska språkliga drag . Den instruerande genren har jag valt att dela in i två delar: instruktioner och recept 1. Tidsord Tre olika sätt att använda tidsorden När vi arbetar med instruerande texter är tidsorden viktiga. ”Hur man sår ett frö”
Detektiven Idag har vi tränat på nya ord på ett nytt sätt. Vi satt i grupper och hjälptes åt med ett ord var. Vi skulle fylla i fyra rutor om ordet. Vi diskuterade fram en förklaring till ordet.Vi skrev en mening med ordet.Vi ritade en bild till ordet.Vi berättade i vilken miljö ordet används. Nu blev vi experter på ett ord. Vi pratade om lite andra ord också, och sen lekte vi en lek.
Specmaja untitled Språk i alla ämnen Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition. Boken Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen. Boken innehåller konkreta exempel med elevuppgifter från såväl enstaka lektioner som ämnesövergripande temaarbeten ur författarens egen undervisningsvardag. Språk i alla ämnen bygger på författaren Hanna Stehagens erfarenheter av att undervisa på gymnasium och grundskola där hon möter många elever med annat modersmål än svenska och elever i behov av särskilt stöd. Läs mer om Samlad kunskap för skolan
Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn: Bild gjord i appen Visual Poetry
Den beskrivande rapportens struktur I dag har vi arbetat med den beskrivande rapportens struktur inför att vi ska skriva en text om vargen tillsammans. Jag använde mig av en text om gråsälen som jag skrivit själv. Jag skrev den själv för att få en beskrivande rapport på lagom nivå för mina elever med en tydlig struktur. Efter att vi läst igenom texten tillsammans och noggrant gått igenom innehållet i den fick klassen hem den som läsläxa. Vi inledde lektionen med att läsa igenom texten tillsammans på smartboarden. Checklistor för faktaskrivande Vårt bildskapande och faktaskrivande om djur har fortsatt. Eleverna har fått klistra in sina bilder som de förbättrat flera gånger i sina stora skrivböcker. Det är intressant att synliggöra hela processen. Så har vi även gjort med skrivandet. Arbetet är ännu inte avslutat, som man kanske skulle kunna tro. Vi fick också in kamratrespons tack vare att det sedan var en kompis tur att kolla av texten och bocka av i den andra kolumnen. Kändes riktigt bra att få in den här turordningen. Nu kommer vi att jobba vidare med att skriva rent våra faktatexter på dator och träna oss på att infoga bilder. Ser fram emot att köra fler liknande typer av checklistor.
untitled Så var det, det där med språkutveckling | Språkutveckling med Duoab Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Många är de ord som kopplas ihop med språkutveckling; EPA, startuppgift, begreppsträd, stöttning, stödmallar, etc. För mig är en startuppgift en uppgift där eleverna får värma upp inför lektionens arbete. Hur ska man tänka då? Höga förväntningar Utmanade undervisning Struktur och tydlighet Skapa motivation hos eleven Integrera lärandet i ett större sammanhang Skapa möjlighet för interaktion Men det viktigaste i det språkutvecklande arbetet är ändå, enligt mig, elevens aktivitet. ”Språkutvecklingen är en livslång process som börjar före födseln. Det är det det handlar om; att få språket att växa och utvecklas. Det är inte en fråga längre om vi ska arbeta språkutvecklande eller inte.
Lektion: Textsamtal tre meningar om brev Detta korta stycke skulle jag skapa samtal kring: ”Och så gav han henne breven från Lisl och Pepi. En hög med 368 brev från år 1939. En annan med 117 brev från 1940. Endast 3 brev från 1941, men 35 från året därpå.” Elisabeth Åsbrink; Och i Wienerwald står träden kvar, 2011, Natur och Kultur Så här skulle jag förbereda lektionen: högläsa texten för mig själv och en kollegahöra vad kollegan tänker om det jag lästskriva ned de frågor som uppkommer genom vårt samtalskapa frågor som bjuder in eleverna att påverka texten; ex vad vill du ändra på? Jag förbereder mig alltid med frågor. ”15 mars 1939 I dag blev vi besvikna och ledsna eftersom det inte kom någon post, men vi hoppas att det kanske kommer senare. För ögonblicket är det nämligen återigen spänningar mellan Tjeckoslovakien och Tyskland – kanske har ni hört om det där ute också – och enligt brevbäraren går inte tågen lika regelbundet som förut ( … ) Hoppas bara att allt går över och att vi kan fortsätta stå i obruten kontakt. ( … )” s. 138
Det handlar om läsning – ThereseLinnér Hur gör vi för att få våra barn och ungdomar att läsa mer? I skolan jobbar vi allt mer intensivt med att få allt fler att förstå mer av de texter som läses. Vi går läslyft och vi pratar om läsförståelsestrategier. Läsningen i hemmet minskar och ska vi öka läsförståelsen behöver vi samarbeta – alla som är berörda. Skola, hem, bibliotek och alla som kan vara läsande förebilder! Det handlar om läsning är ett program som handlar om att bokläsandet och läsförståelsen har minskat hos våra barn och ungdomar. Bokläsandet och läsförståelsen bland unga i Sverige har minskat, trots att läsning är en avgörande faktor för hur man lyckas i samhället. Jag hade den enorma förmånen att få vara en av gästerna och prata om detta viktiga ämne. Programmet Det handlar om läsning finns på urplay.se Det är absolut ett program som man kan tipsa föräldrar om.
Att skapa läsintresse Jag undervisar förskoleklassen i år och har förmånen att delta i Läslyftet tillsammans med alla förskollärarna i Svedala tätort. Vi arbetade under hösten med modulen som heter “Stimulera läsintresse” och tillsammans planerade vi och genomförde olika aktiviteter på våra skolor och jag ska berätta om några av dem. Inledningsvis genomförde vi en läsvaneundersökning där vi samtalade med våra sexåringar i syfte att kartlägga deras läserfarenhet och läsvanor. Vi utgick från frågor som vi tillsammans utarbetat. Är det någon som läser för dig hemma? Vill du läsa mer om läsundersökningar kan du göra det i modulen Stimulera läsintresse. I efterhand när jag tänker på läsvaneundersökningen är den ett sätt för mig att se vilka barn som redan har en inre motivation och som Barbro Westlund skriver i Att undervisa i läsförståelse är “uppslukade av böckerna och glömmer tid och rum, är nyfikna och söker kunskap från texten. Läsande förebilder Favoritboken Högläsning Serier Tematiskt arbete Avslutande ord
untitled