Värna om språket
Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Lektion 1 Att utgå från elevernas värld brukar vara ett vinnande koncept så jag började arbetsområdet med att koppla deras eget språkbruk såsom sms-språk och gaming-språk till den inledande uppgiften. Lektion 2 Eleverna köpte argumenten och tro det eller ej, de blev intresserade. Lektion 3 Lektionsunderlag Egen ordlista
Vilse
Detektiven
Idag har vi tränat på nya ord på ett nytt sätt. Vi satt i grupper och hjälptes åt med ett ord var. Vi skulle fylla i fyra rutor om ordet. Vi diskuterade fram en förklaring till ordet.Vi skrev en mening med ordet.Vi ritade en bild till ordet.Vi berättade i vilken miljö ordet används. Nu blev vi experter på ett ord. Sen tittade vi vilken siffra vi hade på vårt papper. Vi pratade om lite andra ord också, och sen lekte vi en lek.
Skriva steg för steg
De för eleverna mest framgångsrika skrivprojekten är av karaktären ”steg-för-steg”. Skrivandet föregås såklart av genomgångar, samt gemensamma och individuella iakttagelser och övningar. Ibland får eleverna omsätta kunskaperna i direkt anslutning till övningarna och ibland avslutas en period med en längre skrivuppgift där eleverna får träna på flera delar (en gång till så att säga). Inför de senaste skrivprojektet har eleverna läst texter, sett filmer, samtalat och skrivit om Förbjuden kärlek. Några av elevernas förklaringar till varför de lyckas så väl med steg-för-steg-skrivandet: Det är enklare att göra en del i taget istället för att få hela uppgiften på en gång.Det är skönt med de tydliga ramarna. Tidigare skrivprojekt i liknande format, men där övningarna är kopplade direkt till varje del, är ÖN, VILSE och några andra som är skrivna av Josef Sahlin, Martin Fernström och Lotta Bohlin på Årstaskolan: En bok du sent ska glömma, Klippet, Den magiska dörren och Monstret.
Slippa stressen inför NP. Jag ska äga planeringen!
Jag försöker utveckla min undervisning och har jag nu landat i att mitt sätt att undervisa är att jobba målmedvetet med mina elever. Jag jobbar också med två spår i klassrummet och försöker ha med det i planeringen så ofta som möjligt. Med två spår i undervisningen menar jag att vi i klassrummet jobbar mot samma mål men att den grupp av elever behöver stöd i form att språk, ord och begrepp. Det är också ett sätt att jobba målmedvetet, för jag gör klart för mig vad konkret som är en godkänd nivå och en mer än godtagbar nivå kring målet och försöker riktat leda lärandet mot de olika nivåerna för de olika grupperna. Samtidigt vet alla vart vi ska! Nu funderar jag kring den här stressen som finns när det börjar närma sig nationella prov. Varför är jag stressad just över matten? Mitt NP-löfte är att jag ska se till att jag äger undervisningen i matten i fortsättningen men för att göra det måste jag ha klart för mig vad vi ska gå igenom och gärna när och hur. Lösa problem: Begrepp: Metoder:
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande
Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"
Kunskapsvägg åk 1-3
För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Under de ämnen som har kunskapskrav i åk 3 finns även översikter med kunskapskraven. Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort.
Tydliga och konkreta lektionsmål | Förstelärare i Svedala
I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Efter att ha läst om Dylan Williams nyckelstrategier, som han skapat som en modell för formativ bedömning och undervisning, fick jag bekräftelse på att det är så här jag vill arbeta. Jag provade några olika sätt men tyckte inte att det blev tillräckligt konkret för eleverna, det var inte helt lätt att bryta ner syfte, centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen så att eleverna förstod det. Efter att ha fått en idé av Sophie Stenfeldt på hennes facebooksida satte jag upp tre olika skyltar på whiteboarden. Idag arbetar vi med Så att vi kan Vi vet att vi kan om Att diskutera:
