Svenska i samarbete med skolans bibliotekarie Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för. I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna. Under novellarbetet kläcktes idén om att ha "textsamtal" utifrån en film. Jag pratade med bibliotekarien och bollade mina idéer med henne. - läsa skönlitteratur från olika tider och kulturer genom Läshörnan. - arbeta med centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag genom att bl a visa hur texter byggs upp. - ha muntlig framställning genom "textsamtal" utifrån en gemensam sedd film. - bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska texter och sammanställa informationen genom att ta fram infografik. När vi kommit så här långt tog vi fram uppstartsinformation till eleverna (se nedan).
Språkprov enligt Lgr11 - vad bedömer vi och hur? - Mia Smith Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet. Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter. I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. Förmågorna Vilka förmågor ska vi arbeta med då? Det här behöver vi bära med oss även i vår bedömning. Ett typiskt språkprov för mina elever baserar sig på någon av de olika färdigheterna: läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion. Ett typiskt prov Ett “klassiskt” prov i tyska för mina elever har tre delar: hörförståelse, läsförståelse och fri skrivning. Hörförståelsen är svårast att hitta underlag till. Att bedöma strategier Källor:
Han härmar 50 dialekter på tolv minuter Zappat Det finns förmodligen lika många dialekter som det finns orter i det här landet. Imitatören Gustav "Gurra" Karlsson river av 50 på tolv minuter. Gustav "Gurra" Karlsson slog igenom 2001 när han deltog i TV4:s program "Talang" och bland annat drev med jurymedlemmen Bert Karlsson. Förra året släppte han en video där han härmade 18 lokala landsmål. Nu är han alltså tillbaka med imponerande 50 dialekter. Och av kommentarerna på Facebook och Youtube att döma så lyckas han riktigt bra. "Bor typ i Uddevalla och de va verkligen som att du lät härifrån", kommenterar en Denniz. "Jävligt bra öländska", säger Ludvig. "Född o uppvuxen på Gotland! Vi kontaktade "Gurra" för att få veta mer om hur han jobbar för att härma dialekter. Beskriv hur du gör när du går in i rollen för att imitera Göteborgsdialekten? – Den är förhållandevis enkel att efterlikna då jag är ifrån Vetlanda i Småland, göteborgsdialekt och vetlandamål har i stort sett samma melodi i språket. Vilken dialekt är svårast att imitera?
Jenny på Wendes: Blackout Poetry - en ingång till poesin? Igår läste jag Lena Kjersén Edmans recension på Svensklärarföreningens hemsida. I den skriver Kjersén Edman om poesin och att den är levande i dagens barn- och ungdomslitteratur. Kanske är det så. Och kanske är det också så att den får allt större plats i undervisningen. Jag har under de senaste veckorna arbetat mycket med poesi och då inte bara traditionella dikter utan också med låttexter. Jag och eleverna i min svenskgrupp är mitt uppe i arbetet med jagskriver.nu och i detta arbete är poesin med som en röd tråd. En av de saker vi gjort är en aktivitet som kallas Blackout Poetry. 1. 2. 3. 4. 5. 6. I min undervisning valde jag att använda den lokala tidningen, Kristianstadsbladet. Jag gjorde denna övning under ett pass (1,5 timme) och eleverna var fokuserade och koncentrerade.
Att våga utmana Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Jag bestämde att vi skulle arbeta med romaner, med lässtrategier, med en skriftlig romanredovisning och med en muntlig uppgift i form av en podcast. Andra utmaningen var att få alla att skriva någon sorts romanredovisning. Utmaning nr 3 blev att få eleverna att våga göra podcast, där de i grupp samtalade om sina böcker. Hur gick det då? Vårt arbete utgick från Barnbokskatalogen. - att överblicka/ se framåt - att ställa frågor/undra
Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Planeringen utgår från att ge eleverna stöd När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag fattar inte! Källan tog upp både för och nackdelar med ….Källan är trovärdig för att avsändaren är…Sidan är mindre trovärdig för att…Texten försöker få oss påverkad att…Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…Det saknas information kring…Texten stämmer mot frågeställningen Bedömningsaspekterna Att ge stöd PS!
Sommarläsning #4 Om hur vi ställer frågor Sommarens läsning avslutades med den brittiska barnboksförfattaren Aidan Chambers. Han har skrivit en klassisk bok om boksamtal Böcker inom oss, som gavs ut första gången 1991. Jag läste en reviderad och utökad utgåva från 2011. Läsningen fick mig att fundera över de frågor vi använder i samtal om böcker, kanske egentligen om karaktären på frågor i undervisningen överhuvudtaget. Men hur ska vi då ställa frågor till eleverna? Aidan Chambers har en övergripande modell för boksamtal som utgår från fyra grundfrågor: Jag undrar… · …om det var något du gillade i boken? · …om det var något du inte gillade? · …om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? · …om du la märke till några mönster eller kopplingar? Chambers förklarar hur man rent praktiskt kan gå till väga i ett samtal utifrån grundfrågorna. Frågorna ovan är grundfrågor – de räcker inte för att upptäcka allt i en bok. Samtal om texter av olika slag är och bör vara en viktig del i svenskundervisningen.
Den diktande klassen I höstas skrev vi här på bloggen om att vi var intresserade av ett pilotprojekt. Och vi fick napp! Maria Edgren, författare tillika svensklärare på Lillhagaskolan i Nykvarn, hörde av sig. Hennes klass hade under förra våren börjat arbeta med lyrik och Maria fick den strålande idén att med vår hjälp göra en bok av deras arbete. Låt oss ta det från början. Jag kunde känna att lyriken får alltid stå tillbaka litegrann, att det finns en snäv syn i Skolsverige att poesi är så svårt och sparsmakat. Som uttrycksmedel är dikten så vacker och bra att använda. Det första klassen gjorde var att både lyssna på olika poeter, läsa deras dikter samt hitta fakta om deras liv. Diktdiskussioner Genom att skapa trygga små grupper kunde eleverna utan problem dela med sig av det de hade skrivit och senare också diskutera hur de tolkade dikter. Arbetets syfte var att få eleverna att förstå att det handlar om läsaren och om mötet mellan text och läsare. Svårt men givande Klassens kommande bok
Vad behöver jag fortbilda mig i inom it? (del 3) I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver. Svenska I syftestexten finns följande ändringar. I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. Engelska Jag hittar inga förslag för engelskan. Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling? Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg. För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på: För engelskan: Så här tänker jag:
Bedömning engelska Du blir bedömd enligt fem aspekter inom tala och skriva. Här hittar du den matris som jag använder vid bedömningen samt lite checklistor så du kan bearbeta och förbättra din text. Den är gjord för mig som pedagog så jag måste visa hur du ska göra. Ett sätt att visa är att jag till varje aspekt visar hur du gör. Jag har länkat (och kommer fortsätta länka) till exempel på vad som menas och sedan tränar vi i klassrummet i skrivuppgifter som ni skriver på egenhand och tillsammans genom att du får respons av mig och dina kamrater som du sedan använder för att förbättra dina texter. Omfång och bredd Här blir du bedömd för saker som hur du: använder synonymer och fasta uttryckförklarar och beskriver med adjektiv, verbutvecklar ditt resonemang med exempel och jämförelser. Precision Textbindning Flöde sätter punkt och använder stor bokstavomformulerar så texten flyter (prova att läsa din text högt)stavaranvänder grammatik Anpassar text efter läsare Strategier Bearbetning
En lektion i hur sociala medier påverkar oss Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att: formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsakformulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Serien tar även upp hur beteenden på nätet och det liv som levs genom sociala medier påverkar livet IRL. Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016.
Här är Sveriges 20 viktigaste unga poeter Om Anna Axfors hade ett visitkort hade det behövt vara i storlek XL. Som poet skriver hon fram extremt samtida situationer: om poängen på Åhléns klubbkort, sådant folk tycker på Twitter eller en digital samvaro som inte riktigt levererar den gemenskap som utlovas. Som debattör drog hon förra året igång en intensiv debatt om svensk, och dansk, poesi. I ”Veckan innan” skriver du att poesin behöver bli ”sexig”, att ”folk måste vallfärda till bokhandlarna så som de vallfärdar till horklubbarna och porrbutikerna”. – Min drivkraft är att snudda vid en nerv, att skriva sådant som läsare drabbas av eller känner igen sig i, eller som har en dragningskraft. Ditt tilltal är rakt och enkelt och känns spontant, är det något du jobbar för att få fram? – Nej, dikterna blir så raka direkt. Varför tror du att den svenska poesin blivit så marginaliserad? – Jag vet att det är att svära i kyrkan, men mycket tror jag faktiskt inte är så angeläget för människor utan mest för poeterna själva.