Svenska i samarbete med skolans bibliotekarie Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för. I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna. Under novellarbetet kläcktes idén om att ha "textsamtal" utifrån en film. Jag pratade med bibliotekarien och bollade mina idéer med henne. - läsa skönlitteratur från olika tider och kulturer genom Läshörnan. - arbeta med centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag genom att bl a visa hur texter byggs upp. - ha muntlig framställning genom "textsamtal" utifrån en gemensam sedd film. - bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska texter och sammanställa informationen genom att ta fram infografik. När vi kommit så här långt tog vi fram uppstartsinformation till eleverna (se nedan).
Språkprov enligt Lgr11 - vad bedömer vi och hur? - Mia Smith Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet. Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter. I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. Förmågorna Vilka förmågor ska vi arbeta med då? Det här behöver vi bära med oss även i vår bedömning. Ett typiskt språkprov för mina elever baserar sig på någon av de olika färdigheterna: läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion. Ett typiskt prov Ett “klassiskt” prov i tyska för mina elever har tre delar: hörförståelse, läsförståelse och fri skrivning. Hörförståelsen är svårast att hitta underlag till. Att bedöma strategier Källor:
Jenny på Wendes: Blackout Poetry - en ingång till poesin? Igår läste jag Lena Kjersén Edmans recension på Svensklärarföreningens hemsida. I den skriver Kjersén Edman om poesin och att den är levande i dagens barn- och ungdomslitteratur. Kanske är det så. Och kanske är det också så att den får allt större plats i undervisningen. Jag har under de senaste veckorna arbetat mycket med poesi och då inte bara traditionella dikter utan också med låttexter. Jag och eleverna i min svenskgrupp är mitt uppe i arbetet med jagskriver.nu och i detta arbete är poesin med som en röd tråd. En av de saker vi gjort är en aktivitet som kallas Blackout Poetry. 1. 2. 3. 4. 5. 6. I min undervisning valde jag att använda den lokala tidningen, Kristianstadsbladet. Jag gjorde denna övning under ett pass (1,5 timme) och eleverna var fokuserade och koncentrerade.
Dikt En dikt är en konstnärlig, oftast ganska kort text som kan se ut på olika sätt. Ibland har den rim, ibland är den uppbyggd kring upprepningar, ibland är den fri och följer inget särskilt mönster. En dikt är ofta skriven i flera verser. I Textbok 2 kan du läsa flera dikter. Typiska drag för en dikt: • Kort text. • Flera verser. • Har ofta en rytm, speciellt i ramsor. • Upprepningar eller rim är vanligt. Exempel på en dikt: I stan I går var vi i stan mamma och jag Vi handlade Vi köpte ett par byxor Vi köpte ett par skor Vi åkte tunnelbana Vi köpte en randig tröja åt Per Vi var på banken Vi såg en farbror som var halt och inte kunde gå upp på trottoaren själv Vi köpte en köksklocka Jag satt i en stol när mamma provade tre klänningar ”Vad har ni gjort i dag då?” frågade pappa när vi kom hem. ”Varit i stan och roat oss”, svarade mamma. Konstigt! Jag tyckte inte alls att det var roligt. Siv Widerberg Analysera dikten efter dragen ovan. Vill du läsa fler dikter? bland annat läsa dikter av två kända svenska diktare: vänster.)
Att våga utmana Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Jag bestämde att vi skulle arbeta med romaner, med lässtrategier, med en skriftlig romanredovisning och med en muntlig uppgift i form av en podcast. Andra utmaningen var att få alla att skriva någon sorts romanredovisning. Utmaning nr 3 blev att få eleverna att våga göra podcast, där de i grupp samtalade om sina böcker. Hur gick det då? Vårt arbete utgick från Barnbokskatalogen. - att överblicka/ se framåt - att ställa frågor/undra
Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Planeringen utgår från att ge eleverna stöd När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag fattar inte! Källan tog upp både för och nackdelar med ….Källan är trovärdig för att avsändaren är…Sidan är mindre trovärdig för att…Texten försöker få oss påverkad att…Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…Det saknas information kring…Texten stämmer mot frågeställningen Bedömningsaspekterna Att ge stöd PS!
Den diktande klassen I höstas skrev vi här på bloggen om att vi var intresserade av ett pilotprojekt. Och vi fick napp! Maria Edgren, författare tillika svensklärare på Lillhagaskolan i Nykvarn, hörde av sig. Hennes klass hade under förra våren börjat arbeta med lyrik och Maria fick den strålande idén att med vår hjälp göra en bok av deras arbete. Låt oss ta det från början. Jag kunde känna att lyriken får alltid stå tillbaka litegrann, att det finns en snäv syn i Skolsverige att poesi är så svårt och sparsmakat. Som uttrycksmedel är dikten så vacker och bra att använda. Det första klassen gjorde var att både lyssna på olika poeter, läsa deras dikter samt hitta fakta om deras liv. Diktdiskussioner Genom att skapa trygga små grupper kunde eleverna utan problem dela med sig av det de hade skrivit och senare också diskutera hur de tolkade dikter. Arbetets syfte var att få eleverna att förstå att det handlar om läsaren och om mötet mellan text och läsare. Svårt men givande Klassens kommande bok
BlackOutPoetry Av en slump hamnade jag på en svensklärarblogg där ett arbete om BlackOut Poetry fanns presenterat. Detta var i våras och jag lät idén ligga till sig lite över sommaren. När jag kom tillbaka med ny energi efter sommarlovet bestämde Bild-Jenny och jag oss för att göra ett arbete i BlackOut Poetry i 7B. Vi började med att låta eleverna läsa poesi och tillsammans hjälptes vi åt att reflektera kring dikterna. När introduktionen var klar hade klassen hört många dikter och var redo för BlackOut Poetry. Eleverna fick därefter välja tidningssidor eller boksidor som de sedan fick jobba med. Sista delen av vårt arbete handlade om var detta skulle visas upp. Riktigt roligt är det att Austin Kleon faktiskt sett att vi skapat BlackOut Poetry.
Vad behöver jag fortbilda mig i inom it? (del 3) I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver. Svenska I syftestexten finns följande ändringar. I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. Engelska Jag hittar inga förslag för engelskan. Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling? Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg. För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på: För engelskan: Så här tänker jag:
Bedömning engelska Du blir bedömd enligt fem aspekter inom tala och skriva. Här hittar du den matris som jag använder vid bedömningen samt lite checklistor så du kan bearbeta och förbättra din text. Den är gjord för mig som pedagog så jag måste visa hur du ska göra. Ett sätt att visa är att jag till varje aspekt visar hur du gör. Jag har länkat (och kommer fortsätta länka) till exempel på vad som menas och sedan tränar vi i klassrummet i skrivuppgifter som ni skriver på egenhand och tillsammans genom att du får respons av mig och dina kamrater som du sedan använder för att förbättra dina texter. Omfång och bredd Här blir du bedömd för saker som hur du: använder synonymer och fasta uttryckförklarar och beskriver med adjektiv, verbutvecklar ditt resonemang med exempel och jämförelser. Precision Textbindning Flöde sätter punkt och använder stor bokstavomformulerar så texten flyter (prova att läsa din text högt)stavaranvänder grammatik Anpassar text efter läsare Strategier Bearbetning
Här är Sveriges 20 viktigaste unga poeter Om Anna Axfors hade ett visitkort hade det behövt vara i storlek XL. Som poet skriver hon fram extremt samtida situationer: om poängen på Åhléns klubbkort, sådant folk tycker på Twitter eller en digital samvaro som inte riktigt levererar den gemenskap som utlovas. Som debattör drog hon förra året igång en intensiv debatt om svensk, och dansk, poesi. I ”Veckan innan” skriver du att poesin behöver bli ”sexig”, att ”folk måste vallfärda till bokhandlarna så som de vallfärdar till horklubbarna och porrbutikerna”. – Min drivkraft är att snudda vid en nerv, att skriva sådant som läsare drabbas av eller känner igen sig i, eller som har en dragningskraft. Ditt tilltal är rakt och enkelt och känns spontant, är det något du jobbar för att få fram? – Nej, dikterna blir så raka direkt. Varför tror du att den svenska poesin blivit så marginaliserad? – Jag vet att det är att svära i kyrkan, men mycket tror jag faktiskt inte är så angeläget för människor utan mest för poeterna själva.
Spoken Word Engelskt ord för estradpoesi. Poesi…