Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. att tänka positivt och säga snälla saker till varandraatt vara okej med att inte bestämma allting själv För att träna på dessa saker använde vi oss av fyra olika kooperativa strukturer. Vi började med att göra en social version av berättaren. I nästa övning tränade vi på att säga JA! Nu var det dags att träna på att inte bestämma allt själv. När sagorna blev klara använde vi strukturen Switcheroo för att dela med oss av våra roliga sagor med varandra.
Dilemman vidgar perspektiven Många noveller eller kortare texter innehåller kvaliteter, både språkliga och innehållsmässiga, som ger underlag till bra tänkande, samtal och skrivande. Men det kan ändå kännas fnuttigt att bearbeta en novell under en eller ett par lektioner för att sedan gå vidare till nästa. Det kan både för elev och lärare kännas som om det saknas en helhet. Jag brukar samla kortare texter och noveller under principen ”minsta gemensamma nämnare”. Ibland är det texter om KÄRLEK, VÄNSKAP och ATT VÅGA eller varför inte DILEMMAN. Dilemman är, till skillnad från ett vanligt problem där en lösning finns, öppnare och inbjuder till att se frågor ur olika perspektiv. Så här brukar jag lägga upp läsningen Jag introducerar texterna genom att sätta in dem i ett sammanhang. Jag högläser mycket och stannar vid lämpliga tillfällen. Förslag på texter – och dilemman I det här trädet – Vad kan man förlåta… och inte? Ur Varför växer gräset? Kopplingar till kunskapskrav (beror på vilken uppgift eleven gör såklart)
Att lyssna på elevernas samtal Nationella prov är för många, både lärare och elever, en extra belastning under ett ganska händelsrikt skolår. Men den muntliga delen är en höjdare… och brukar så vara. Att få sitta ned och lyssna på eleverna samtala om både stora och små saker är en högtidsstund. Samtalen med 25 elever i totalt sex sittningar blev unika lärtillfällen, både för eleverna och mig. Jag tycker att nationella provens upplägg inledningsvis kan verka ganska konstruerat, men vid samtalen fungerar det förvånansvärt väl och blir efter en stund avspänt. Och varför ska eleverna kolla på filmklipp och prata med varandra… egentligen? Analysförmågan när de växlar perspektiv, jämför och försöker hitta lösningarKommunikativa förmågan när de redovisar, diskuterar, argumenterar och bemöter argumentMetakognitiva förmågan när de tolkar, prövar och omprövarBegreppsförståelse när de använder begrepp och relaterar dem till varandraInformationshantering när de skiljer mellan fakta och värderingar (åsikter)
Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande Struktur: Berätta Mera /Berättaren Berätta Mera är en lättare version Hitta en kompis. Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll enbart för att stärka gruppen och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex. Variant: Sätt på musik. Grafik: Martin Silfvast Klassexempel Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I "Allmänt" Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. Integrera samarbete på enkla sätt Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det.
Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Detta är inte helt lätt och en konst vi måste visa eleverna. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Vilka källor? När jag arbetar med detta i undervisningen använder jag mig ofta av faktatexter från SO eller NO-undervisningen som källa för elevernas referat. Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry
Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen. Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål. Den nya strukturen på proven infördes 2012/2013 och innebär att man bedömer eleverna i tre delar: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt delta i en diskussion. Förra årets upplägg och årets revidering Förra läsåret hade jag också nior och jag har utgått från den strukturen jag gjorde då samt reviderat om det som behöver förtydligas för eleverna. Vi började förra året med att lyssna på konkreta upplägg på gamla samtal. eleverna behöver lära sig hur man vidgar ett resonemang och det kan vara bra att visa hur det görs genom filmen från Orka Plugga. Eleverna fick också öva på ett fingerat bedömningstillfälle med andra texter jag valt. Canvor: Annika Sjödahl // Annika
Läraren har kommit på en fantastisk metod för att lära eleverna om mobbning. ... Att barn mobbas och mobbar är tyvärr ingen ovanlighet. Ofta är de själva för små för att förstå varför det sker och vad det kan leda till. Den här läraren har kommit på en smart sätt att få sina elever att inse hur mycket skada mobbning gör. facebook/relax kids tamworth Här är hennes egna ord: ”Idag på en av mina lektioner hade jag med mig två äpplen. Jag började med att plocka upp äpplet jag tappat i golvet och började berätta för barnen hur illa jag tyckte om det, att jag tyckte att det var äckligt. Det hade en hemsk färg och den lilla kvisten var för kort. Vissa barn kollade på mig som att jag var galen men vi skickade runt äpplet i cirkeln samtidigt som vi sa elaka saker till det. ”Du luktar illa”, ”Du är säkert full av mask” och så vidare. Vi var verkligen inte snälla mot det stackars äpplet, jag började nästan tycka synd om det till slut. Sedan höll jag upp båda äpplena och vi diskuterade deras likheter och olikheter. Sedan delade jag äpplena i två bitar.
4. Exempel på textanalys För att visa hur man kan analysera en skönlitterär text presenterar jag här min egen analys av Hjalmar Söderbergs novell Pälsen. Läs novellen först, innan du läser min analys. Då blir det lättare för dig att hänga med i mina resonemang, och du kan också själv ta ställning till mina synpunkter: håller du med mig eller inte? Läs novellen här först! a) Fabeln Berättelsen handlar om doktor Henck, som råkar ut för en olycka när han är på väg hem. b) Konflikter och problem Det finns ett konkret problem i berättelsen, nämligen att doktor Hencks rock går sönder. Även de här problemen verkar lösas när han får låna pälsen av Richardt. c) Personerna Huvudpersonen är doktor Gustav Henck, som verkar vara en rätt nedstämd figur. Häradshövding John Richardt beskrivs som Hencks motsats: han är förmögen och framgångsrik. Hustrun Ellen har ganska lite utrymme i berättelsen: vi får egentligen inte reda på så mycket om henne. d) budskapet a) Berättarperspektiv Novellen berättas ur doktor Hencks perspektiv.