Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke
Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva. Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Stödfrågorna är följande: Detta citat fick mig att tänka…Jag valde detta för att…Det som har hänt är…De ledtrådar jag fått är… Eleverna fick dock uppmaningen att mer än gärna bredda sina tankar. Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning Jag och eleverna gillade upplägget mycket och jag kommer absolut att använda mig av det igen.
Tre ord ur texten
Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. Den går såklart att genomföra på många olika sätt och med olika syften. Det är ganska häftigt hur ett gäng lärare tar en idé, omsätter den i klassrummet och att utförandet blir så olika. En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De andra eleverna förstod direkt. Testa den själv vettja!
Sokratiska samtal - tydlig struktur som skapar trygghet, öppenhet och engagemang
Och så är då sportlovet här! En efterlängtad ledighet för mig och familjen och ett utmärkt tillfälle att samla energi och inspiration inför kommande utmaningar. Ett tunt snötäcke har äntligen lagt sig på marken men tyvärr blir det ingen längdåkning detta lov då skidspåren är obefintliga. Efter att ha ägnat mängder av lektioner genom åren till samtal kring böcker, filmer och bilder och andra underlag trodde jag att jag hade testat allt. Spännande med något nytt tänkte jag och gav mig i kast med att prova på denna samtalsmetod där läraren leder ett strukturerat men respektfullt och öppet samtal kring texter med hjälp av betydelsefulla och öppna frågor. Tillvägagångssätt Det första sokratiska samtal jag genomförde var med en klass i åk. 8. Innan det var dags för det sokratiska samtalet gjorde vi förberedelserna gemensamt i helklass. Någon gång måste du bli själv (med Säkert) Det här vet du inte om Men jag väntar på dig Någon gång måste du bli själv Och jag väntar på dig Men jag väntar, väntar
Sommarläsning #4
Om hur vi ställer frågor Sommarens läsning avslutades med den brittiska barnboksförfattaren Aidan Chambers. Han har skrivit en klassisk bok om boksamtal Böcker inom oss, som gavs ut första gången 1991. Jag läste en reviderad och utökad utgåva från 2011. Men hur ska vi då ställa frågor till eleverna? Aidan Chambers har en övergripande modell för boksamtal som utgår från fyra grundfrågor: Jag undrar… · …om det var något du gillade i boken? · …om det var något du inte gillade? · …om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? · …om du la märke till några mönster eller kopplingar? Chambers förklarar hur man rent praktiskt kan gå till väga i ett samtal utifrån grundfrågorna. Frågorna ovan är grundfrågor – de räcker inte för att upptäcka allt i en bok. En utmaning med boksamtal, ja, med samtal överhuvudtaget i klassrummet, är att få dem att leda någonstans och inte bara bli ett utbyte av olika subjektiva åsikter.
Våga vara pluggis: SKAM - träna norska med ungdomsserie
Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Här hittar du första avsnittet! Om eleverna tittar på serien hemma eller om man har tid att visa många avsnitt i klassrummet så öppnar sig många möjligheter.
Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord
Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.
Inför muntliga NP SVA åk 9
Trouble viewing this page? Go to our diagnostics page to see what's wrong.
Att ta ansvar för sin egen läroprocess
Att ta ansvar för sin egen läroprocess är en av de fem välkända formativa strategierna och kanske den som är svårast att komma åt. Dessutom tror jag att eget ansvar kräver både mognad och träning. Mognadsnivån i en grupp varierar, och därför måste jag som lärare erbjuda olika grad av stöttning. Slöjdläraren Bengt Christenssons inlägg Vad ska jag göra nu Bengt? Bengts inlägg fick mig också att tänka på hur jag lägger upp mina argumenterande skrivuppgifter och de stödstrukturer jag använder för att hjälpa eleverna att komma igång, så att de sedan kan arbeta självständigt. För det första bestämde jag mig för att öka produktiviteten. För det andra har jag arbetat mer systematiskt med mallar och strukturer. So far so good. Skrivdidaktik är spännande!
