Så kan betygssystemet förbättras
De flesta lärare är positiva till att det införts fler betygssteg men majoriteten anser att kunskapskraven är otydliga. Skolverkets utvärdering visar också att många lärare upplever problem med tröskeleffekter - att elever inte kan få ett högre betyg för att de inte uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav. - Många lärare tycker att betygssystemet slår hårt mot vissa elever och elever upplever att deras betyg avgörs av enstaka svaga prestationer. Därför presenterar vi flera förslag till förbättringar. En av åtgärderna kan börja användas redan nu i vårens betygsättning, säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket. Utvärdering visar på problem Den nya betygskalan med A-F och kunskapskrav för betygsstegen A, C och E infördes 2011 som en del i regeringens reform med nya läroplaner och kursplaner. En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg har införts eftersom de anser att det möjliggör en mer rättvis betygsättning. Åtgärder för bättre betygssättning
Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith
En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Hur talar vi när vi talar med olika personer? I kursplanen i engelska ser det ut så här: I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. (Kunskapskrav för E i år 9 i engelska) När jag talar med eleverna om detta brukar jag ta upp extrema hälsningen. Ett annat sätt att påvisa stilen är att använda så kallade clines, gradvisa skalor. Det jag vill påvisa är vad eleverna redan kan. Ofta hamnar jag i slutändan av året i läget att några elever har lite mer att visa, lite mer att ge som de inte lyckats få fram under året. Det här upplägget brukar få eleverna att visa sina bästa sidor. Kanske är det här ett upplägg som fler lärare vill använda nu under sista veckorna på terminen?
Teacher Recommended: 50 Favorite Classroom Apps
Educators and students are quickly becoming more comfortable with classroom technology, allowing them to shift from thinking about the technical side of integrating a new tool to focusing on how it improves learning. While the sheer number of education apps is still overwhelming, increasingly teachers have found what works for them and are sticking to them. “The conversations I had were radically different than they were a year ago,” said Michelle Luhtala, the librarian for New Canaan High School and host of an Emerging Tech webinar on edWeb. She tapped her professional learning network of educators, teaching all grades and located all over the country, to share their favorite tech tools. “A year ago people felt like it was this new thing that was so overwhelming,” Luhtala said, “and now it really seems much more comfortable.” Educators have become proficient with their favorite classroom apps and are getting more creative with using them to achieve teaching goals. Epic!
Ett ganska tydligt förtydligande av ett ganska otydligt förtydligande
Skolverket har - säkerligen i all välmening - ställt till det rejält i vår för den lärare som vill vara säker på att följa läroplanen så bra som möjligt vid sin betygssättning. Under rubriken Betygssättning läser jag följande förtydligande på Skolverkets hemsida: Skolverket utvidgar innebörden av till övervägande del för betygsstegen B och D. Den här utvidgade innebörden gäller redan nu. 1. 2. 3. 4. Jag håller med Per Måhl om att det nya direktivet inte är glasklart.
GT - inget att vifta bort - Mia Smith
Många lärare viftar bort digitala verktyg som automatöversättningsverktyg och digitala ordböcker, kanske av okunskap, kanske av rädsla. Men eleverna använder Google Translate oavsett vad vi säger, och att använda verktygen på rätt sätt är en språklig strategi på samma som som att använda en ordbok eller omformulera sina tankar med andra ord. Men hur fungerar det egentligen? Vill du lära dig mer om hur Google Translate fungerar? Nej, det här är inget reklaminlägg. Har du elever som är nyfikna på hur vi går vidare?
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande
Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 När eleverna studerar modelltexter och försöker identifiera de olika delarna kan man använda t.ex. Fas 3 Fas 4 Källor: Gibbons, Pauline (2006). Klassexempel Perspektiv på lärande I "Allmänt" Strategi: Vad vet du?
Mia Smith - Nu närmar sig de nationella proven med...
100 herramientas TIC y blogs educativos que no te puedes perder si eres docente
He realizado una selección de 100 herramientas TIC y blogs educativos para docentes. Espero que os sirvan. ¿Cuáles añadiríais vosotros? 40. EL BLOG DE SALVAROJ – Reflexiones educativas que todo docente tendría que leer. 41. EDUCACYL ZONA ALUMNOS SECUNDARIA - Fantásticos recursos y actividades interactivas del portal de educación de la Junta de Castilla y León. 42.
Stimulera och stötta samtidigt - Mia Kempe
Bland mina vänner och bekanta finns det många lärare, men också många som arbetar med andra yrken. Flera av mina vänner, vare sig de är lärare eller inte, har barn i skolåldern och när vi träffas så pratar vi ofta om skolan, både ur lärar- och föräldraperspektiv. För en tid sedan fick jag en fråga av en av mina väninnor (som inte själv är lärare) angående hennes sons läxor i matematik. Min väninna upplevde att läxorna var alldeles för enkla och hon behövde råd hur hon på att bra sätt kunde ta upp detta med sonens lärare. Just detta, att stimulera och hinna med de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling, tycker jag är ett av de svåraste (men också viktigaste) uppdragen i min undervisning. I matematiken har jag testat att göra på lite olika sätt. De senaste åren har jag lagt upp mina lektioner på följande vis. Så här kan en lektion i matematik gå till: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Hur gick det då med mina väninna?
Stödstrukturer och bildstöd - mallar att sätta upp i klassrummet
För elever som har svårt för att skriva och uttrycka sig begripligt på engelska använder jag mig ofta av stödstrukturer och bildstöd. Det går inte att bara säga till eleverna att de ska skriva utan jag måste undervisa dem om hur texten ska se ut och hur de skriver den på engelska. Jag utgår från genrepedagogik och cirkelmodellen när det gäller att träna eleverna i tal och i skrift. Jag tycker att det bästa är om du kan samarbeta med svenskläraren så att du på engelsklektionerna skriver samma texttyp som de arbetar med i svenskan. Mina elever som har svårt för att skriva börjar väldigt enkelt. När eleverna har kommit längre i sin skrivutveckling använder jag en mer utvecklad mall som de också tar del av hemma och iförväg. Nedan har jag bifogat några stödstrukturer som du kan använda när eleverna ska skriva olika texter. Frågorna i bilden ovan är ursprungligen från Annikas blogg och finns där på svenska. / Sara
