Basgrupper i åk 1: Lära känna varandra
Den här veckan har basgrupperna fått lära känna varandra lite bättre. Vi gjorde detta genom att intervjua varandra. Eleverna fick var sitt papper med en lista på saker de skulle ta reda på om varandra. Först stod det Namn:______. Jag frågade eleverna om jag bara kunde säga Namn? Det kunde jag inte tyckte de, så de kom med förslag och vi kom fram till att det var bättre att säga: Vad heter du?
Silly Sentences
Syfte med Silly Sentences Framförallt att ha roligt med språket! Övningarna visar tydligt vad en fullständig mening är. Eleverna tränar på att formulera sig, samt att skriva med stor bokstav och punkt. Läraren reflekterar om Silly Sentences En rolig uppgift som lockar till många skratt!
Inspireras och Hör vi ihop?: Engelska – body parts
När jag undervisar i engelska vill jag att eleverna ska få flera möjligheter till att samtala. Jag vill att de ska få pröva orden i ett sammanhang för att det verkligen ska sätta sig. Därför valde jag att på min engelskalektion använda mig av två strukturer där eleverna verkligen måste samtala. Jag har under tidigare pass tränat på vad olika kroppsdelar heter på engelska. Vi har sjungit sånger och lekt lekar.
Lärgrupper i Åk 3
Efter ett skönt sommarlov har vi nu kommit igång igen. Nu är vi 3:or och har massor med spännande saker framför oss. De första dagarna har vi ägnat mycket åt att knyta kontakt igen och sammansvetsa gruppen. Vi har en ny kamrat i klassen också som vi ska lära känna.
Kommunicera: Engelska siffror och färger
Mycket av engelska-undervisningen jag mött under min egen skolgång har handlat om att läsa engelska ord och para ihop dessa med rätt bild, lyssna på konversationer och svara på kryssfrågor samt att träna mängder av glosor. Detta är en viktig del i lärandet. Men en sak jag saknat är muntliga övningar. Övningar där jag får träna på att använda dessa ord, dessa glosor och själv prova konversera. Där fyller kooperativt lärande en stor funktion. Under de senaste engelskalektionerna har vi arbetat mycket med siffror.
Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par
Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”. Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Det är en sak att använda en kooperativ struktur då och då för att skapa elevaktivitet.
Talkort
Ibland när eleverna ska diskutera olika ämnen i klassen så är det lätt hänt att en elev tar över diskussionen medan en annan seglar bort i tankarna. Ett sätt att se till att alla elever är med i samtalet och bidrar med något är att använda sig av strukturen Talkort . Denna struktur går till så att varje elev får ett antal markörer i en egen färg. Antalet kan variera beroende på vilken nivå eleverna befinner sig på och vad som diskuteras.
Talkort: Klassregler (Klassens plan)
Vid skolstarten ser vi alltid till att uppdatera våra klassrumsregler. Men detta år har vi (efter att ha fått tips från kollegor) valt att kalla det för plan istället: En plan för hur vi ska få alla att må bra i klassen. En plan för hur vi vill ha det.
Huvuden ihop!
Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4.
Talkort: Klassråd
Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka.
Runda bordet/Rondellen: Reagera positivt
En viktig del i att samarbeta är att kunna reagera positivt på varandra och andras insats. Detta kan tränas med socialt innehåll för att eleverna sedan ska kunna applicera det när de samarbetar kring ämnesinnehåll. HÄR och HÄR finns inlägg som beskriver sätt att göra detta på. I detta inlägg beskriver jag en uppgift jag nyligen gjorde med min klass.
Lär-par: i Förskolan
Fsk-Lisa berättar om hur hon jobbat med Kooperativt Lärande i förskolan! På min avdelning med barn 3-5 år har vi nu i 8 veckor haft ”veckokompisar” (motsvarande lärpar). Veckokompisar håller ihop en vecka och sedan byts de ut till nya (i vår tänker jag byta till ”superkompisar” som håller i två veckor!). Dessa veckokompisar har suttit bredvid varandra på samlingen, samtalat kring teman, gått med varandra på utflykter, genomfört korta uppgifter tillsammans samt haft en förmiddag per vecka med gemensam fri lek. Lär-par i förskola är ett fantastiskt verktyg för att stärka relationer i gruppen, utveckla språk och kommunikativa förmågor samt träna på samarbetsfärdigheter. Hur vi använder oss av lär-par
Skriv, byt, matcha: Svenska
Jag har provat använda strukturen Skriv, byt, matcha i svenska i årskurs 1. Just nu tränar vi på att skriva meningar. Vi började lektionen med att repetera vad en mening är, därefter modellade jag hur övningen och strukturen Skriv, byt, matcha går till.
Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2
Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början.