Flash Fiction – ett undervisningstips! | UrFlippat Under de senaste två veckorna har eleverna fått arbeta med mikronoveller (igen). Senast var det när eleverna skrev på bloggen Hjälten och jag, förra årets spännande litteraturprojekt. Hur som helst – jag formligen älskar det formatet då det verkligen handlar om att laborera med språket. När eleverna får ett begränsat antal ord (i det här fallet 75) och ändå ska följa novellens dramaturgiska kurva så kräver det en känsla för vilka ord som ska vara med och vilka som ska väljas bort. Den här gången kom min kollega dessutom på den briljanta idén att mikronovellerna skulle ta avstamp i den svenska låtskatten. Såklart tyckte vissa att uppgiften var svår eftersom orden inte räckte till allt de ville säga. Eftersom våra elever känner till genren sen tidigare kunde vi börja per omgående men om man inte har gjort det tidigare kan det vara bra att verkligen bena ut vad som gäller när man skriver flash fiction. Lycka till och mycket nöje! /Jannike Instruktion Exempel att härma
Att skriva poesi är skoj "Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?" "Vad då, menar du?" "Jo, det där med bilderna." Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Varför gillade då mina elever detta? 1. Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning.
Gestaltning - känslor Trouble viewing this page? Go to our diagnostics page to see what's wrong. Det bästa djuret – argumenterande genren | Fröken Karin Vi har under en tid arbetat med svenska skogsdjur i klassen och nu har eleverna fått skriva en argumenterande text om det bästa djuret. I onsdags delade jag in klassen i fyra grupper. Varje grupp fick tillsammans välja ett djur som de tycker om. Grupperna valde skogsharen, vargen, skogsmusen och huggormen. I dag så visade jag en modelltext för eleverna på Smartboarden som var en argumentation om varför rådjuret är det bästa djuret. Det här var en väldigt styrd text jämfört med när vi skriver annars och de arbetade i grupper istället för i par. Cirkelmodellen i alla ämnen Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam! Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning är ett av de centrala språkutvecklande arbetssätten som tas upp i boken. Cirkelmodellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning och idag hade vi redovisning. Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Exempel: Matematik: Skriva en räknesaga Musik: Skriva en raplåt på åtta rader Engelska: Skriva en nyhetsartikel So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m. Samtal om ord och begrepp är något som framträder tydligt i alla ämnen. Cirkelmodellen I den första fasen ska man bygga upp kunskap om ämnesområdet.
När miljön beskriver en känsla En kollega berättade om en enkel övning som går ut på att göra eleverna medvetna om hur miljön kan användas för att förtydliga och förstärka en karaktärs känsla. I En ö i havet av Annika Thor är miljön en viktig del av berättelsen. I bokens inledning möter de vilsna, frusna och flyende flickorna en karg och hård miljö. Den tydligaste miljöbeskrivningen lyder: En elev hittar direkt citatet ovan och skriver i sin läslogg: Jag tror att Steffi känner sig lätt, fri och lycklig. En följdfråga som eleven ställer till sig själv (kan ju läraren göra annars): Hur hade författaren beskrivit miljön om Steffi misslyckats med cyklingen? Om Steffi känt sig hopplös så kanske miljöbeskrivningen istället hade lytt: Vinden piskade och de fick hår i ögonen. Enkel övning med insikter som eleverna alltid kan ha med sig i både sitt läsande och skrivande. Eleverna gör ett collage, som exemplet ovan, av den inre bild de får av raderna de valt (bilderna är hämtade från Flaticon).
Läs- och skrivprojekt Jag har samlat några av mina återkommande favoriter. De är mina favoriter för att texterna och uppgifterna når fram. Eleverna lyckas ofta bra i sitt läsande, tänkande, samtalande och skrivande. Något för nästa läsår kanske? Att våga vara sig självOm kärlekDet osynliga barnetTure SventonOm könsstereotyper En dystopisk mininovellVilseÖnSkriva mikronovellLivets lotteri Tack för att du läst! Min granne är en mördare The Shovel är en krypande läskig mordhistoria med lysande dialog och oväntad dramaturgi som utspelar sig i ett grannskap. Vi spenderar hela våra liv omgivna av andra människor utan att de allra flesta fall fundera så mycket på vad som försiggår i huset eller lägenheten bredvid. Våra närmsta grannar heter Harald, Anna-Karin, Ulf, Jenny, Micke och Malin och är de allra bästa. Men de som bor i nästa kvarter och som jag ser nästan varje dag vet jag ingenting om. Har du koll på alla dina grannar? En novellidé: Tänk om någon granne… är farlig… på riktigt… Mohahaha! Inledning För att fånga eleverna. Eleverna kan fundera på och samtala om: Vad såg killen? Använda film som stöd i skrivandet Efter det korta klippet kan vi analysera tillsammans och se vad som gör det spännande. För att komma in i rätt stämning och hämta ännu mer inspiration ser vi The Shovel. Att skriva en skräckinjagande novell Slutligen introduceras novellens ramar: Förutsättningar: Du flyttar in i ett nytt kvarter. Slutuppgift
Skrivmall till sommarpratare När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Det känns speciellt att få berätta om… Jag är stolt över… Viktiga personer för mig har varit… Nu förstår jag…
10 sites for creating digital newspapers I came across an interesting list on one of the blogs I follow. They found 10 sites that will help you create and or distribute a digital newspaper. (It's worth noting that I'm using a pretty broad definition of newspaper here.) Issuu - One of the most popular and successful online digital magazine creators/publishers around, with a very nice user interface.Yudu - Upload a document or PDF to create an online magazine that can be emailed our or embedded into a site.Openzine - Very user friendly site with an abundance of templates and layouts to create a professional-looking magazine and share online.NewsCred - Create a terrific looking online newspaper in 5 minutes, similar to Openzine.Scribd - A very popular Web 2.0 site for creating online content and publishing.Fodey - A fun site to create a newspaper and then download to print out or put on a blog or site.Zinepal - A great way to bring the news to students by "clipping" online articles. via TechLearning P.S. Check These Out!
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"
Stolen på stranden Syfte – Att skriva en berättelse Eleverna ska berätta en trovärdig historia med parallellhandling, med nuet och minnen, tillbakablickar och framtidsspaningar. Att använda autentiska bilder, som man själv varit med om, gör ofta något med närvaron i klassrummet. Inför skrivuppgiften Eleverna får fundera på: Vem som är stolens ägare? Skrivuppgiften Eleverna ska skriva med parallellhandling, korta klipp som fogas samman till en berättelse. Parallellt med nu:et får personen blicka tillbaka och framåt i tiden, kanske tänka på en person som betyder mycket. Att gestalta känslor med miljön Ett enkelt knep för att få fram personens känslor är att använda naturens element. Att gestalta känslor med fokus på personen Vi kan låta huvudpersonen göra och uppleva olika saker för att gestalta. Plantera kopplingar Att plantera ”ledtrådar” i nu:et blir en snygg övergång till textens andra delar (de med tillbakablickar och framtidsspaningar). Eleverna får såklart skriva precis som de vill om de har egna idéer!
Los Läs- och skrivundervisning : Beskrivande texter om djur Under de senaste tre veckorna har vi i åk 1 lärt oss mer om att läsa och skriva beskrivande texter om djur. Jag har valt att lägga upp arbetet enligt cirkelmodellen för att eleverna så småningom ska kunna skapa egna faktatexter om djur. Inspiration till mitt arbete kring genrepedagogik har jag fått från Stärk språket, stärk lärandet (Pauline Gibbons), Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring), Att läsa faktatexter (Adrianne Gear) och Att undervisa i läsförståelse (Barbro Westlund). Valet kring vilket djur vi inledningsvis skulle läsa om blev enkelt då min kollega visste att eleverna var väldigt nyfikna på björnen. Fas 1: Vår läsfixare Spågumman hjälpte oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper om björnen genom att fråga eleverna vad de trodde att en text om björnen skulle handla om. I kolumnen Önskar veta fick eleverna ställa frågor, som jag sedan skrev ner. Fas 2: Fas 3: Utifrån nyckelorden i tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext om björnen.
DIKTAMEN 4-6