Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Los Läs- och skrivundervisning : Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän
Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning
Detektiven Idag har vi tränat på nya ord på ett nytt sätt. Vi satt i grupper och hjälptes åt med ett ord var. Vi skulle fylla i fyra rutor om ordet. Vi diskuterade fram en förklaring till ordet.Vi skrev en mening med ordet.Vi ritade en bild till ordet.Vi berättade i vilken miljö ordet används. Nu blev vi experter på ett ord. Vi pratade om lite andra ord också, och sen lekte vi en lek.
En spännande berättelse – Sidekicks på rIKTigt Att skriva en spännande …… Denna planeringen har vi arbetet med i årskurs 5. Vid uppstarten av min planering fick jag delvis inspiration av Fredrik Sandströms skrivprojekt Ön Genom detta inlägget kommer du att får tillgång till vår planering, genomförande och även vår utvärdering. I elevernas lärande har vi använt oss av flera digitala verktyg. I arbete har vi därefter använt oss av padlet, answergarden, för att göra elevernas tankar kring texter och ord synligt för varandra. Syfte med arbetsområdet Eleven ska utveckla sin förmåga att: – formulera sig och kommunicera i tal och skrift, -urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och Centralt innehåll Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Undervisningens innehåll Inledning
Stava rätt? - Mia Kempe En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel? Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. Jag brukar också undervisa barnen i språklära. I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Texten till vokalvisan. Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Stödmall/affisch för vokalerna. Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Stödmall/affisch med NG-ljudet. Stödmall/affisch till J-ljudet. Ng-ljudet
Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Grundskolan Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Gå direkt till bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i bedömningsportalen Specialskolan I specialskolan är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1 sedan den 1 september 2016. Läs mer om obligatoriska bedömningsstöd och kunskapskrav Kunskapskrav i årskurs 1
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Släng inte pennorna än! - Mia Kempe Att utveckla sin undervisning och att hela tiden sträva efter att hitta bättre metoder och pedagogiska grepp är en viktig del av läraryrket. Ett sätt att få nya perspektiv är att besöka skolmässor och göra studiebesök. För några veckor sedan hade jag möjlighet att besöka Bett-mässan och även besöka Woodcroft Primary School i London. Detta besök har jag berättat mer om i tidigare blogginlägg och nu tänker jag dela med mig av ytterligare en reflektion . Under besöket på Woodcroft gick vi på rundvandring i skolan. Hemma i Sverige och mitt eget klassrum har jag funderat över väggarna på Woodcroft Primary School. I dagens samhälle går vi allt mer bort från att använda penna och skriva för hand. Hur kan vi då använda den digitala tekniken för att även utveckla elevernas analoga skrivande? På Woodcroft Primary School valde de definitivt inte bort tekniken, snarare tvärtom. Jag tror att vi måste vara noga med att låta både den digitala och den analoga tekniken ta plats i undervisningen.
Målia Målia är både ett läs- och skrivprogram och ett lärarverktyg. Utöver lättlästa texter innehåller det även en sökmaskin till läraren för individuellt anpassade ord. Grundtanken är att varje elev ska kunna arbeta med ord och texter på just sin utvecklingsnivå. Bygger på forskningsrön Liksom flera andra av Elevdatas program bygger även Målia på aktuell forskning. Texter skrivna av nordiska författare Målia innehåller ett stort antal texter skrivna av nordiska författare. Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi. Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan.