Bra högläsningsböcker 1-16 år Här har jag gjort en lista med tips på bra böcker för högläsning, tre för varje ålder från 1 år till 16 år. Givetvis är detta inga strikta riktlinjer - det är klart att du själv vet bäst om böckerna passar ditt barn än eller inte. Men jag vill med min lista också tydligt visa att det finns bra högläsningsböcker för en ettåring, och att man kan hålla på hur länge som helst med högläsning, även för en sextonåring (och sjuttonåring, och artonåring...men jag var tvungen att dra en gräns någonstans). De tre böcker jag har tagit med för varje ålder är sådana jag själv tycker om för högläsning. Givetvis har jag haft ett ohyggligt svårt jobb när jag begränsade mig till bara tre (!) Du ser rätt snabbt att vare sig Astrid Lindgren eller Harry Potter eller sådana självklaringar finns med? 1 år Bergenholtz - En till! 2 år Beckman - Lisen kan inte sova Dunbar - Pingvin Kruusval - Guldlock (m fl klassiska sagor i pekboksformat) 3 år Brown - En mörk hemsk historia Hotzwarth - Det var det fräckaste!
Vad tycker du egentligen? Under en dag gör vi hundratals val. Några av stor betydelse, några mindre eller betydelselösa. Vi förväntas tycka till om saker, men frågan är hur väl underbyggda våra åsikter egentligen är? Åsikter är sällan stabila och vi är ofta väldigt lättpåverkade av andra eller situationen. Del 1 – Vad tycker du om några aktuella samhällsfrågor Eleverna får träna på att argumentera. Del 2 – Samtal i helklass Medan eleverna samtalar byter du i smyg till sida 3 i presentationen. Läs påståendet högt och utdela ordet till en elevBerätta och visa hur eleven har svarat och ge denne tid att tänka över argumentenEleven får motivera sitt svar Det borde väcka några reaktioner i samtalsgruppen… och kanske ge några insikter. Del 3 – Vad visar experimentet? Eleverna får fundera på hur det kan komma sig att vi ”hittar på” argument som styrker vår åsikt.
Film - inte utan tanke och process - Mia Smith December. Eleverna är trötta. Lärarna är trötta. Skolan är trött. Men ändå ska vi se till att undervisningen håller viss kvalitet, eller hur? Att bearbeta det man sett genom att skriva texter är ett sätt. Ett annat sätt är att samtala kring bilder, vilket mina elever ska få göra den här veckan. Den ena gruppen har arbetat med ett tema om att vara tonåring, om vänskap och relationer till föräldrar med mera. När eleverna sedan tittat klart på filmen kommer de gruppvis få diskutera karaktärerna. Här kan man som lärare välja att släppa samtalet fritt inom gruppen, att använda sig av en samtalsledare och en sekreterare eller kanske att testa ett tyst samtal, där man bara får skriva ner sina åsikter, antingen direkt på pappret eller med hjälp av post it-lappar. Genom att ge eleverna en tankeriktning innan de tittar får de en bättre chans att söka upp svaren under tittandet och förhoppningsvis tittar de mer aktivt på filmen än de annars hade gjort om det hade handlat om ren nöjestittning. PS.
Få syn på läsförmågan genom skriftlig uppgift Om du vill få fram elevernas läsförståelse av en text som ni läst kan man ju göra det på många olika sätt. Ett sätt som många av mina elever tycker är roligt är när de får göra detta i skrift. Inte genom att de svara på frågor kring det lästa utan genom att få skriva till det lästa. Läsförståelse i den bemärkelsen är ganska tråkig ur en elevs perspektiv men ändå nödvändig då de nationella proven är uppbyggda så. Ett sätt som lockar till skrivande, tolkande och att visa på hur de kopplar handlingen till ett nytt perspektiv är att just skriva om det i textform. När du läst den högt för klassen så diskutera handlingens i stora drag. Förutom att du får fram att eleven förstått handlingen genom att eleven kan sätta handlingen i nytt perspektiv och göra en tolkning ifrån nytt perspektiv så får du fram hur eleven kan gestalta och även språkligt bygga upp en text. Frågor för perspektiv Här finns en pdf för utskrift: frågor_för_perspektiv
Lässatsning för att stimulera fler barn och unga att läsa mer En god läsförmåga är grundläggande för att barn ska klara kunskapskraven i skolan. I regeringens särskilda lässatsning samlas skola, kultur, idrott och föreningsliv för läsfrämjande insatser under paraplyet "Hela Sverige läser med barnen". Inom ramen för satsningen kommer höstlovet stärkas som ett läslov, en läsdelegation har tillsatts och regeringen utvidgar de pågående satsningarna Bokstart och Läslyftet. - Det brukar sägas att det krävs 5000 timmar för att träna upp sin läskondition, gå från att staka sig genom en text till att läsa med flyt och lust. Läslovet För att uppmärksamma läsning görs en rad aktiviteter och som ett led i det arbetet har regeringen beslutat att hädanefter kalla för, och stärka höstlovet som, ett läslov. För att stimulera läslovet kommer Regeringen att satsa 5 miljoner kronor årligen 2017–2020 så att kulturinstitutioner runt om i landet ges möjlighet att få stöd att genomföra läsfrämjade aktiviteter under skollov. Läsdelegationen
Våga vara pluggis: Lär känna dig själv som talare och lyssnare Ett sätt att utvecklas i skolarbetet är att reflektera över hur man själv fungerar och vad man brukar göra. Hur går det? Har jag kämpat och ansträngt mig? Hur kan jag göra detta ännu bättre? Varför går det inget bra med denna uppgift? Ett begrepp för detta är metakognition. Oavsett ämne är förmågan att tala, diskutera och presentera viktig. Jag tycker att jag talar rätt mycket på lektioner. Nu är det din tur att reflektera kring dig själv som talare och lyssnare. Frågor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Från självskattning till kamratrespons När man har skattat sig själv kan vi gå vidare och tillsammans i klassen diskutera större generella frågor som rör den muntliga kommunikationen i klassrummet. Vad är en god lyssnare? Sedan kan man ta steget att ge tips till sina klasskamrater.
Have fun with Shakespeare | Focus on Mrs Jones 400 år sen denna gigant av giganter vek hädan. Så, givetvis ska jag ägna honom och hans fantastiska verk ett blogginlägg! Här får ni ett upplägg som gång på gång roade mig kungligt (pun intended) och mina elever likaså. Jag är en sann Shakespearefantast och hade turen att under flera år få jobba med English Elective – engelskfördjupning. UPPLÄGGET Vi var ofta två lärare som samarbetade när vi gjorde de här projekten, vilket innebar att vi kunde introducera det hela med lite dramatiserad genomgång, intervju-upplägg osv. MATERIAL Det material vi utgick ifrån var böckerna på fotot nedan. Baserat på fakta ur dessa böcker hade vi skrivit ihop vårt Shakespeare-manus som eleverna alltså fick som faktadel i det hela. MACBETH I manuset finns även det instruktionsblad som eleverna fick som beskrev själva huvuduppgiften – att återskapa korta scensekvenser ur Macbeth samt anpassa dem till en helt ny genre. Vi gick först igenom typiska drag för olika genrer. Resultatet blev alldeles strålande! ).
Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Hitta efterfrågad infoDra enkla slutsatserSammanföra och tolka information och idéer samt reflekteraGranska och värdera innehåll, språk och textuella drag Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Bedömning När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla.
Skola Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.
Conversation Questions for the ESL/EFL Classroom If this is your first time here, then read the Teacher's Guide to Using These PagesIf you can think of a good question for any list, please send it to us. Home | Articles | Lessons | Techniques | Questions | Games | Jokes | Things for Teachers | Links | Activities for ESL Students Would you like to help? If you can think of a good question for any list, please send it to us. If you would like to suggest another topic, please send it and a set of questions to begin the topic. Copyright © 1997-2010 by The Internet TESL Journal Pages from this site should not be put online elsewhere.Permission is not required to link directly to any page on our site as long as you do not trap the page inside a frame.
Advent Calendars 2016 – WebEnglish.se Welcome to WebEnglish.se all new Advent Calendar 2016, including a link for each day from December 1st until Christmas Eve (except Sundays, in year 1-2 even Saturdays exempted). Saturday links are longer, meant for students to open at home. Like all nice children, you will have to wait for the right date to open each door! Advent Calendar 2016:1-2Advent Calendar 2016:3-4Advent Calendar 2016:5-6Advent Calendar 2016:7-8Advent Calendar 2016:9+ And to all kind teachers: Kindness Calendar 2016 Related Sitting drama, estetiska uttryck och multimodalt berättande Jag har under läsåret utmanat mina elever med olika sätt att arbeta med sin läsförståelse för att variera min undervisning och anpassa den så att eleverna engageras och utvecklas genom lite olika ingångar. Vill ni ta del av några av de arbetssätten hittar ni dels ett som handlar om boksamtal här, men även hur de kan skriva och reflektera utifrån citat. I detta inlägg tänkte jag ge er ett upplägg för hur man kan arbeta med dramatisering av den litteratur man läst i en metod som heter sitting drama men först lite kort om varför valet föll på dramatisering och vad som egentligen står i läroplanen. I syftestexten till ämnet svenska kan man läsa att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Jag fastnar på begrepp som estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande när jag läser syftestexten. Så här lade vi upp sitting dramat Frågor utmanar texten och innehållet i det lästa