Läs- och språksatsningen
Läsning utmanar vår förmåga att processa, samla in och bearbeta information i en process där allt sker simultant. Vi kräver av vår hjärna att den känner igen ord, skapar mening från lästa ord och text, känner igen meningsstrukturer, innehåll och kan ta ställning till varje dels relevans för läsningen och läsförståelsen. Detta kan vara nog så svårt för våra nybörjarläsare som kämpar med avkodningen. Det blir helt enkelt ingen energi eller utrymme kvar för själva meningsskapandet. Det är också svårt för de av våra elever som har brister i sin minneskapacitet.
Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödbehov med eleverna
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om framgångsfaktorer för att få eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar . Något som jag inte tog upp så mycket då är vikten av att involvera och lyssna på elevens egna tankar och åsikter om vad som hjälper i skolan. Ganska ofta så hamnar vi i att diskussionerna om vad som hjälper en viss elev sker utan att huvudpersonen – eleven själv – är delaktig och sätts i centrum. Det kan såklart vara för stora krav att ett barn själv ska veta vad som är gynnande i olika situationer. Men ofta har de många kloka tankar som är viktiga att lyssna på för att vi ska kunna stötta på bästa sätt. För att uttrycka dessa kan vi behöva ge eleverna stöd.
Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.
Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning! Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål.
Var går gränsen mellan vanlig undervisning och extra anpassningar?
I detta blogginlägg återger jag i skrift den föreläsning jag gav i samband med Skolverkets inspirationsturné under december och januari. Syftet med turnén var att informera om och inspirera till att söka statsbidrag för deltagande i Specialpedagogik för lärande. Nu har tiden för att söka statsbidrag gått ut (1 februari) men jag tänker att innehållet ändå kan vara intressant som underlag för kollegiala reflektioner. Materialet på Skolverket ligger ute för alla att använda även om man inte söker statsbidrag för det. Så här resonerade jag under min föreläsning:
Webbkursen Scope
(Scope hette tidigare Koll på Asperger!) När man har fått en diagnos inom autismspektrumet kan man ha en hel del funderingar om vad det egentligen betyder. Vad är ASD? Vad är autism? Asperger?
Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet
Lågaffektivt bemötande har under senare år vunnit gehör inom skolan. Det beskrivs enklast som ett förhållningssätt för att hantera problemskapande beteende hos eleverna eller om man så vill, en uppsättning verktyg för hur man som lärare kan agera när elever slåss, är utåtagerande, skriker eller på andra sätt uppför sig på ett sätt som omgivningen tycker är problematiskt. Bo Hejlskov Elvén.Förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige är psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén. När han för 20 år sedan började jobba med verktygen var det i sammanhang där det finns mycket beteendeproblem, inom ungdomsvård och LSS.
Om perception
E, min 12-åring, har medelsvår ADHD ouppmärksam form (förr kallat ADD). E har svårt för att koncentrera sig och orka med skolmiljön. E lägger märke till allt som händer och tappar då fokus. Skolmiljön dränerar E. Efter ett par lektioner är E helt slut.
”Lärare behöver få hjälp med extra anpassningar”
Den 1 juli 2014 trädde en förändring i skollagen i kraft som betydde att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, har rätt till att få stöd i form av extra anpassningar. Men vad som gäller för extra anpassningar är inte helt glasklart bland landets lärare. Det upplever Helena Wallberg som är gymnasielärare och specialpedagog och som tidigare har arbetat som undervisningsråd i prov och bedömning hos Skolverket. I dag arbetar hon som konsult i skolutvecklingsfrågor och handleder regelbundet både individuellt och i grupp på skolor över hela Sverige.
5 appar som kan stöda personer med autism
Publicerad 31 mars 2017 Här presenterar vi några appar som kan stöda personer med symptom inom autismspektret. Apparna kan stöda och ge en tydligare struktur i vardagen samt träning och hjälp med att bearbeta känslor, något som personer med personer med autism eller autistiska drag ofta behöver handledning i. Assist Memo (iOS)
”Någon annan får fixa det här”
Kanske surrar frågorna om extra anpassningar fortfarande i ditt lärarrum. Det har snart gått tre år sedan reformen om olika stödnivåer infördes i skollagen. Innan det blir tal om åtgärdsprogram ska lärare skyndsamt veckla ut en palett av anpassningar i klassrummet.
