Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödbehov med eleverna

Sommarpresent: Spela kort i sommar! Sommarpresenten är under tillverkning… Efter mycket kortspelande blir vår present en kortlek tillsammans med spelregler i ett häfte. De kortspel och patienser som vi spelat under året. Var går gränsen mellan vanlig undervisning och extra anpassningar? I detta blogginlägg återger jag i skrift den föreläsning jag gav i samband med Skolverkets inspirationsturné under december och januari. Syftet med turnén var att informera om och inspirera till att söka statsbidrag för deltagande i Specialpedagogik för lärande. Nu har tiden för att söka statsbidrag gått ut (1 februari) men jag tänker att innehållet ändå kan vara intressant som underlag för kollegiala reflektioner. Materialet på Skolverket ligger ute för alla att använda även om man inte söker statsbidrag för det.

Vi måste kunna tala om begåvning - Gillbergcentrum, Göteborgs universitet inlägg av Ida Lindblad 18 september 2018 Begåvning (i detta sammanhang den teoretiska begåvningen) är ett begrepp som i samhällsdebatten många gånger undviks men vi måste kunna tala om att människor har olika begåvning. Kollegor kan ta upp att begåvning inte förklarar allt, vilket vi är helt eniga om, men om vi väljer att bortse från begåvning kommer vi att missa en bidragande pusselbit för att kunna förstå och anpassa. Psykolog Gunilla Carlsson Kendall har uttryckt att ”Man har en bild av att det finns en liten grupp personer som är utvecklingsstörda och en stor grupp som är normalbegåvad. Det är som om det vore en artskillnad mellan dem, men så är det inte. Det är en gradskillnad.”

Tips och idéer – skolkoppen Jag skickar frågor på Twitter till er om vad ni vill läsa om här. Detta inlägg dedikeras till @lottenMD och @mariecarlsson5 som vill veta om jag har tips för att få ett städat skrivbord. Tänk att jag faktiskt har ett tips på just detta. Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet Lågaffektivt bemötande har under senare år vunnit gehör inom skolan. Det beskrivs enklast som ett förhållningssätt för att hantera problemskapande beteende hos eleverna eller om man så vill, en uppsättning verktyg för hur man som lärare kan agera när elever slåss, är utåtagerande, skriker eller på andra sätt uppför sig på ett sätt som omgivningen tycker är problematiskt. Bo Hejlskov Elvén.Förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige är psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén.

Språkstörning - Nio vanliga missförstånd En språkstörning innebär att förmågan att förstå och uttrycka sig språkligt är påtagligt nedsatt och kan yttra sig på olika sätt. Statistiskt sett finns det minst ett barn i varje skolklass med en språkstörning. Men trots att kunskaperna ökar, så lever många seglivade myter och missförstånd kvar. Här vill jag försöka avliva några av dem. 1. Värna om språket Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden?

”Lärare behöver få hjälp med extra anpassningar” Den 1 juli 2014 trädde en förändring i skollagen i kraft som betydde att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, har rätt till att få stöd i form av extra anpassningar. Men vad som gäller för extra anpassningar är inte helt glasklart bland landets lärare. Det upplever Helena Wallberg som är gymnasielärare och specialpedagog och som tidigare har arbetat som undervisningsråd i prov och bedömning hos Skolverket.