Realia möter digital läsförståelse - Mia Smith Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas.
2 Inlärningsteorier och tillämpningar Detta kapitel behandlar inlärning och olika teorier om inlärning. Behaviorism, kognitivism och konstruktivism presenteras och definieras. De två sista avsnitten behandlar hur inlärningsteorierna kan tillämpas i utbildning. I avsnitt 2.4 presenteras samarbetsinlärning som har visat sig inverka positivt på inlärningsresultatet. Till sist, i avsnitt 2.5, presenteras principen om livslångt lärande och dess vikt i dagens snabbt föränderliga samhälle. Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28)
”Skolans språkkris riskerar Sveriges konkurrenskraft” Vi lever i en internationell och globaliserad värld. Vikten av att kunna flera språk ökar. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt, om företagen ska växa, om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer och öka vår förståelse för andra nationer, räcker det inte enbart med engelska. Paradoxalt nog tycks utvecklingen av språkkunskaperna i Sverige gå åt rakt motsatt håll – mot färre språk. Inlärning - Hur går det till? Vad är inlärning? "Att vara analfabet år 2000 betyder inte att man varken kan läsa eller skriva, utan att man inte kan lära sig nytt eller på nytt." Alvin Toffler "Inlärning består alltid av två delar. För det första bör man vara mottaglig för nya kunskaper eller nya erfarenheter. För det andra bör man finna den egna och personliga betydelsen för allting."
Om GDQ - Sandahls Vad är GDQ? GDQ är ett test som ger en bild av gruppens effektivitet och produktivitet jämfört med ett stort antal andra grupper. Testet visar också vilka frågor gruppen behöver arbeta med för att utvecklas. Webbaserade ordbehandlare. Låt eleverna skriva när de inte vågar prata! - Rosana Månsson Genom att använda en webbaserad ordbehandlare satt jag igång en hel klass till att först skriva och sedan prata engelska inför hela klassen. Med mina engelskgrupper har vi tidigare jobbat med formella och informella brev samt med att skriva vykort på engelska. Efter att ha läst inledningen till en text i vår lärobok som löd: ”He promised to write long letters to his friends at home, telling them everything he did. But he was too busy, so he wrote postcards instead.”, ställde jag en spontan fråga: What’s the difference between a long letter and a postcard?
Motivation viktigt för att klara jobbet Passa tider, följa regler, visa intresse för arbetet och samarbeta med kollegor. Det är några av de förmågor som arbetsledare från fyra branscher lyfter fram som mycket viktiga för att unga medarbetare ska klara arbetet. Det visar Skolverkets undersökning Arbetslivet efter skolan. Arbetsledarna kommer från byggverksamhet, handel, restaurang samt vård och omsorg – branscher där många ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan. – Undersökningen bekräftar den bild vi sett tidigare. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden krävs mer än goda kunskaper och betyg.
Rekommendationer om fysisk aktivitet – YFA Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet den 24 oktober 2011 Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, motion/fysisk träning, idrott och trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet i form av t.ex. promenader och cykling.
I huvudet på en forskande lärare Forskarskolan CSIS är nu inne på sitt andra år och just nu känner jag att jag har vind i seglen. Det har hänt många saker på kort tid och mitt arbete har tagit några rejäla kliv framåt. Forskningen ger också avtryck i min vardag som lärare, man blir både stärkt samtidigt som man många gånger undrar vad det är man håller på med.I februari var det dags för 25%-seminarium och redovisning av allt mitt arbete så här långt när det gäller syfte, forskningsfrågor, förankring i befintlig forskningslitteratur, metod, resultat och diskussion. Än en gång fick jag bevis för vilken stor hjälp man har av seminariet. Jesús Piqueras från Stockholms universitet hade läst mitt arbete och hade en timmes noggrann genomgång av det jag hade skrivit.
Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten.
Utbildning & skola Läroböcker ger passiv beskrivning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning beskrivs sällan som aktiva samhällsdeltagare i läroböckerna. Och när det sker handlar det oftast om människor med ett fysiskt handikapp, visar en granskning. – Läroböcker förmedlar också värderingar och är för många kanske den första kontakten med personer med funktionsnedsättningar, påpekar Monika Reichenberg, professor i allmän didaktik som gjort granskningen.