Creative Mom Turns Her Baby’s Naptime Into Dream Adventures (Updated)

”Hur ska vi hjälpa vår son att våga mer?” Fråga: Hur ska vi kunna hjälpa vår son att våga? Vi har en 6,5-åring som är eftertänksam och försiktig av sig och så har han alltid varit. Han förstår inte heller vitsen med att öva på saker. Åker vi till ett nytt ställe, som ett lekland, kan det låsa sig totalt. Bekymrad mamma Svar: Tack för ditt brev. Jag tror att du redan känner till mitt första råd, nämligen att försöka ta utmaningarna i små steg. Jag vet inte om detta känns bekant, men det är ett vanligt mönster i samspelet mellan föräldrar och barn som är rädda för saker. Man vill gärna försöka övertyga barn om att saker inte är farliga genom att argumentera. Det är förstås också betydelsefullt hur du reagerar när han väl trillar på cykeln eller får en kallsup. För att lyckas med allt detta finns det en sak som brukar vara avgörande: att föräldern stå fast vid överenskommelserna. Sonens rädsla skulle också kunna handla om att han tycker det är pinsamt och jobbigt att göra fel eller misslyckas i största allmänhet. Martin

Hormoner & hemorrojder | Sanningen om småbarnslivet Jag avskyr rutiner. Jag avskyr att planera saker. Jag avskyr att schemalägga grejer. Därför är det ändå lite kul med en ironisk twist att jag fått en son som är spontan som en elitidrottare inför OS. Här om dagen slog det mig att jag lever i Måndag hela veckan med Bill Murray. Varje morgon vaknar jag av att Malte drar repliker ur Backyardigans eller Bilar. Vid 16-tiden kommer han rusande mot mig på förskolegården. Och så vidare, och så vidare.

Portraits of Signhild: Emil Nyström Like most parents, when my kids were younger, I took a lot of pictures, but there were very few that were good. It didn’t matter how creative I tried to get, the kids never did what I wanted them to do. Taking photographs of children, even your own, can take a lot of patience and creativity. [via Design Taxi] Share Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Mest läst Senaste nytt Utrikes 09:31 Ilskan växer över filmat sexövergrepp Nyhetsuppläsare kritiseras efter ... Utrikes 09:21 Klättrare sitter fast på 1 000 meters djup ”Räddningsaktionen kan ta ... Sport 08:27 ”Hellre sett Zlatan än Iran eller Honduras” VM-blåbär inte så ... Inrikes 9/6 Resistenta bakterier från grisar ökar Drabbade av bakterier från danska ... Reinfeldt får en känga av Björn von Sydow SvD rapporterar från ... ”Fler blir medelklass – klarar vi trycket?” Så ökar välståndet i ... Paus i samtalen om Ukrainas gasnota Förhandlingarna avbröts efter sju ... Ny lag ger svarta förtur till jobben Kvotering på statliga myndigheter. Genombrott för artificiell intelligens En dator har klarat ... ”Zweig upplyser inte samtiden” Hynek Pallas svarar på kritik. SVT fälls för Alice Babs-dokumentär ”Ett intrång i Alice Babs ... Kvinnan är den nya mannen Kvinnor är hetare marknad än Kina. ”Brott måste få konsekvenser” Ask: Ska motsvara kränkningen brottet ...

Alla kan inte vara kompisar | Barn och Unga Att även riktigt små barn kan ha en vän är Margareta Öhman, psykolog inom förskolan, fullständigt övertygad om. – Redan 1–2-åringar kan visa stark glädje i sin samhörighet. De skrattar mycket tillsammans, härmar varandra, tycker om att vara nära varandra, förstår varandra och tar ögonkontakt. Lika varma i hjärtat som föräldrar blir när deras barn hittat en liten kompis på förskolan, lika isande är känslan när de ser att deras barn är utanför, när andra barn säger ”du får inte vara med”. Men för ett litet barn är det naturligt att utforska sig själv och sin plats i världen. Margareta Öhman menar att det är viktigt att se att det här är en naturlig process för barn, men också vara observant när det blir dåligt för andra barn. När förskolor som har problem anlitar Margareta Öhman som psykologkonsult handlar det ofta om just detta, ett barn som inte kommer med i leken, som drar sig tillbaka eller som är aggressivt och förstör. – Man blir inte av med de där gamla spökena. i ­leken.